Krönika

Dela artikeln:

Aktivismen håller demokratin levande

Av Susanne Gerstenberg,  f

Regeringen kr√§ver att milit√§r √∂vningsverksamhet ska √∂ka trots at det strider mot svenska milj√∂lagar. Dessutom ska ett visst stridsplan k√∂pas som inneh√•ller f√∂rbjudna kemikalier, det f√•r Stina Oscarson h√∂ra vid sitt bes√∂k p√• F√∂rsvarsdepartementet (SvD 13/1 -20). F√∂rsvarsmaktens h√•llbarhetschef √§r v√§l medveten om att allt detta strider mot svensk milj√∂lagstiftning och √§r skadligt f√∂r klimatet. Som tj√§nsteman m√•ste hon dock foga sig. Men h√∂r och h√§pna: √§ven Stina Oscarson drar sig undan. I slutet av m√∂tet drar hon slutsatsen: ¬†‚ÄĚVi har ett demokratiskt fattat beslut att vi ska ha ett f√∂rsvar‚ÄĚ. ¬†Hon forts√§tter sedan: ‚ÄĚdet finns spelregler i en demokrati som i tider som dessa k√§nns viktigare att v√§rna √§n att skriva n√•got som kan bidra till √∂kad polarisering‚ÄĚ. Har den stridbara Stina Oscarson gett upp, hon som alltid har f√∂rsvarat samtalet som st√§ndigt vapen? I sin bok fr√•n 2018¬†Tror du att du kan f√∂r√§ndra v√§rlden utan att anstr√§nga dig¬†g√∂r hon sin samtalsstrategi tydlig ‚Äď intelligent, erfaren och stimulerande.

Söndagsintervjun med Stina Oscarson i Sveriges Radio P 1 (19/1 -20) bekräftar slutsatsen hon drog efter besöket på försvaret och går vidare. Hon tror på demokratin, men mot aktivister har hon däremot blivit försiktigt tvivlande och tveksam. Som aktivist måste man nämligen ha rätt åsikt, påpekar hon och det är svårt för henne som ständigt tvivlar. Upproriska vänner till Stina Oscarson, aktivister, uppmuntrade henne att protestera mot Sverigedemokraterna då de tog plats i riksdagen 2010.   Det vägrade hon. Och jag förstår henne. Sverigedemokraterna var valda av folket i en demokratisk process precis som övriga riksdagsledamöter. Att vägra samtala med dem i tron om att partiet skulle försvinna av sig självt igen är oklokt och i högsta grad odemokratiskt.

Men aktivismen för övrigt?  Får ett riksdagsbeslut om mer militära övningar och ökade utsläpp inte ifrågasättas när klimatets balans hotas?

Inget ont som inte f√∂r n√•got gott med sig. Jag k√§nner mig st√§rkt i min egen erfarenhet: aktioner, demonstrationer och kampanjer uppfattar jag som friskt k√§llvatten f√∂r demokratins f√∂rtroendevalda. P√•verkan p√• politikerna beh√∂vs p√• alla niv√•er. Aktionsgrupper f√∂r en b√§ttre milj√∂ har uppst√•tt allt sedan f√∂rlusten av naturen blev mera p√•taglig hos medborgarna. Aktion i kampen mot vinstdrivande intressen!¬† Kampen om Ojnareskogen eller den p√•g√•ende protesten ‚ÄúK√§rnkraftsfritt Bottenviken‚ÄĚ i norra Sverige mot k√§rnkraftsbygget i Pyh√§joki, 15 mil fr√•n Skellefte√• √§r nationella exempel.¬†Sedan 2018 finns ett globalt medborgarinitiativ, Extinction Rebellion (XR, revolt mot utrotningen). Aktivismen kan inte anses var en tillf√§llig √•siktsspridning utan XR b√§rs av insikten att v√§xternas, djurens och v√•r egen √∂verlevnad h√§nger p√• en sk√∂r tr√•d som de demokratiskt valda m√•ste √∂vertygas om och kr√§vas handling av. ‚ÄĚVi anklagar lagstiftarna f√∂r deras feghet‚ÄĚ, ropade demonstranterna p√• Extinction Rebellion-day i Stockholm i april f√∂rra √•ret. Detta g√§ller fortfarande.

Extinction Rebellion i 55 länder.

Långväga tamdjurtransporter.

Dela artikeln:

Innehåll #183
TidningenGlobal183
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial