Fort Riley

Drabbade av Spanska sjukan, Fort Riley, Kansas, 1918. Foto: TT/AP Photo/National Museum of Health

Återblick

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Återblick: Spanska sjukan

För hundra Är sedan, under första vÀrldskriget, svepte spanska sjukan över vÀrlden. Det var en influensa, orsakad av ett virus, som utvecklades till vad som troligtvis var den dödligaste pandemin i mÀnsklig historia. Den brittiska vetenskapsjournalisten och författaren, Laura Spinney, som har skrivit boken Pale Rider (2017) om spanska sjukan, menar att vi kan dra flera paralleller till dagens coronapandemi.

Av Christin Sandberg

En av tre i vÀrlden smittades och inte minst tog 1918-Ärs pandemi mÄnga liv. Mellan 50 och 100 miljoner mÀnniskor dog, viket motsvarade 2,5 procent av vÀrldens befolkning. I Sverige dog uppskattningsvis 40 000 personer.

Spanska sjukan drabbade vĂ€rlden i tre vĂ„gor. Den första inleddes i mars 1918. Den andra – som blev den absolut dödligaste – pĂ„gick frĂ„n augusti till december samma Ă„r. Allra flest dog under 13 veckor mellan september och december det Ă„ret. Den sista vĂ„gen kom sedan i början av 1919.

Spanska sjukan slog alltsÄ till mitt under första vÀrldskriget. Viruset, som spreds via hostningar och nysningar, sÄ kallad droppsmitta, spreds snabbt vidare med mÀnniskor som förflyttades frÄn ett land eller en kontinent till en annan, framför allt pÄ grund av kriget eller via post- och fraktfartyg och jÀrnvÀgar. Det fick snabbt fÀste i trÄngbodda miljöer, dÀr mÄnga mÀnniskor bodde tÀtt tillsammans pÄ liten yta, sÄsom i favelas eller skyttegravar.

Man vet inte med sÀkerhet var det första fallet intrÀffade. Men det Àr kÀnt att ett av de allra första fallen upptÀcktes i USA och dÀrifrÄn spred smittan sig snabbt vidare. Men eftersom det var krig censurerades information om viruset för att inte bidra till att sÀnka stridsmoralen. NÀr virussmittan vÀl kommit till Spanien, som var neutralt under kriget, och rapporterade om den, fick Àven andra lÀnder kÀnnedom om en ny snabbt spridande sjukdom. SÄ efter att den funnits ett par mÄnader i USA och nÄgra veckor i Frankrike började fransmÀn, britter och amerikaner att kalla den för spanska sjukan. DÄ hade tvÄ tredjedelar av Madridborna insjuknat.

Vid tiden för spanska sjukan arbetade de flesta lÀkare i vÀstvÀrlden för egen rÀkning, eller sponsrades av vÀlgörenhetsorganisationer eller religiösa institutioner. Det innebar att endast de som kunde betala eller hade turen och fick tillgÄng till de begrÀnsade vÀlgörenhetsprogrammen kunde fÄ vÄrd.

Men Àven vÄrden i sig var mycket begrÀnsad. LÀkarna hade inga pÄlitliga diagnostiska tester, inga effektiva vaccin, inga antivirala lÀkemedel och ingen antibiotika, som kunde underlÀtta lidandet och pÄskynda tillfrisknandet för de drabbade.

Men det som framför allt skapade ojÀmlikhet i tillgÄngen till vÄrd var, enligt Spinney, att folkhÀlsopolitiken, liksom invandringspolitiken, pÄ den hÀr tiden fÀrgades av eugenik, det vill sÀga rasbiologi. Den privilegierade eliten tittade ner pÄ arbetare och fattiga och klassificerade dem som underlÀgsna och mer mottagliga för sjukdomar. FolkhÀlsan gick i princip ut pÄ att eliten skulle skyddas frÄn de sjukdomar som de fattiga bar pÄ.

Det gjordes inga kopplingar mellan fattigdomen och levnadsvillkoren i den miljön som mÄnga i arbetarklassen vÀxte upp i och de sjukdomar de fick. Synen var att det var nedÀrvt eller att de som drabbades fick skylla sig sjÀlva för att de inte skaffade sig bÀttre förutsÀttningar för ett friskare liv.

De flesta historiker Àr enade kring att pandemin pÄskyndade slutet av första vÀrldskriget, eftersom bÄda sidor förlorade sÄ mÄnga soldater, sÀrskilt under de sista mÄnaderna innan freden slöts.

Även om alla kan fĂ„ influensan, sĂ„ Ă€r de som bor trĂ„ngt sĂ€rskilt utsatta. UndernĂ€ring, överarbete och underliggande förhĂ„llanden pĂ„verkar en persons immunsystem. Har man dessutom inte tillgĂ„ng till god sjukvĂ„rd, blir man Ă€n mer mottaglig. Det hĂ€r gĂ€ller likvĂ€l i dag som det gjorde för hundra Ă„r sedan, skriver Spinney.

Hon menar att mycket förÀndrades efter spanska sjukan. En av de mest djuptgÄende revolutionerna Àgde rum inom folkhÀlsoomrÄdet.

Den största lÀrdomen som hÀlsomyndigheterna tog med sig frÄn katastrofÄren kring 1918-Ärs pandemin var att det inte lÀngre var rimligt att skylla pÄ enskilda individer för att fÄtt en infektionssjukdom.

Under decenniet som följde var det mÄnga regeringar som började prata om vikten av gratis hÀlsovÄrd till alla och behovet av offentlig finansiering av sjukvÄrden.

Ryssland var det första landet som inrÀttade ett centraliserat offentligt sjukvÄrdssystem, vilket  finansierades via ett statligt försÀkringssystem. Tyskland, Frankrike och Storbritannien följde efter. USA tog dock en annan vÀg och införde arbetsgivarbaserade försÀkringssystem, som började spridas frÄn 1930-talet och framÄt. Alla dessa lÀnder vidtog, enligt Spinney, ÄtgÀrder för att konsolidera sjukvÄrden och utöka tillgÄngen till den under influensaÄr.

LĂ€nderna sĂ„g ocksĂ„ ett behov av att samordna folkhĂ€lsan pĂ„ internationell nivĂ„, eftersom sjukdomar helt klart inte respekterade grĂ€nserna. År 1919 öppnades i Wien, Österrike, en internationell byrĂ„ för att bekĂ€mpa epidemier – en föregĂ„ngare, till dagens VĂ€rldshĂ€lsoorganisation (WHO).

Enligt Spinney utgör WHO ett globalt svar pÄ ett globalt hot, men Àr idag underfinansierad. Hon menar ocksÄ att mÄnga av dess medlemsstater, inte minst under coronapandemin, har ignorerat dess rekommendationer, bland annat att inte stÀnga grÀnserna.

Hon lyfter ocksĂ„ fram vikten av att sĂ€tta namn pĂ„ nya sjukdomar för att snabbt kunna agera och förhindra smittspridning. Genom historien har det ofta varit namn som kan förknippas med platser, mĂ€nniskor, djur eller mat. Aids förknippades i början med homosexuella, vilket ledde till stigmatisering, svininfluensan kom inte frĂ„n grisar, men skapade förvirring, för att nĂ€mna nĂ„gra exempel. År 2015 bestĂ€mde VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) dĂ€rför, att för att undvika problem fĂ„r inte sjukdomar lĂ€ngre namnges efter specifika platser, mĂ€nniskor, djur eller mat.

Spinney ser ocksÄ likheter mellan hur man bryter mot de allmÀnna hÀlsorÄden bÄde under spanska sjukan och coronapandemin, exempelvis anordnades fester och tillstÀllningar bland de högre samhÀllsskikten bÄde dÄ och nu lÄngt efter att det fanns information om virussmittan.

Mycket har hÀnt pÄ hundra Är. Men Ànnu inte tillrÀckligt för att bekÀmpa en smittsam virussjukdom. Coronapandemin har blottlagt lÀndernas oförmÄga att skydda sina invÄnare och erbjuda vÄrd till alla som behöver.

 
Att inte bÀra munskydd kunde vara straffbart. Foto: Library of Congress.

 

Fakta: Historiens 10 vÀrsta epidemier

1. Smittkoppor: UtplÄnade nÀstan ett folkslag

Antal döda: 300–500 miljoner

2. Digerdöden: Dödade en tredjedel av Europas befolkning

Antal döda: 200 miljoner

3. Spanska sjukan: Immunförsvaret löpte amok

Antal döda: 50–100 miljoner

4.Kolera: Dödlig diarré

Antal döda: Upp emot 140 000 per Är. 

5. Malaria: Myggor smittar miljoner varje Ă„r

Antal döda: Drygt 400 000 per Är.

6. Tuberkulos: UrÄldrig lungsjukdom

Antal döda: 1,5 miljoner per Är

7. Tyfus: Löss bÀr pÄ dödlig sjukdom

Antal döda: cirka 150 000 per Är

8. HIV: Immunförsvarets vÀrsta fiende

Antal döda: 35 miljoner

9. Gula febern: Leversvikt tar livet av offren

Antal döda: 29 000 – 60 000 om Ă„ret

10. Polio: Drabbar barnen

Antal döda: OkÀnt

KĂ€lla: Illustrerad vetenskap

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial