Urfolk i USA i protest för klimatet i samband med FN:s klimatkonferens i Bonn 2017AP Photo/Martin Meissne
 
Reportage

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Rasism leder till plundring av planeten

George Floyds död och de protester som följt efterĂ„t bĂ„de i USA och Europa har gett Black lives matter-rörelsen förnyad kraft. Ilskan över polisvĂ„ldet innehĂ„ller ocksĂ„ ett avgrundsvrĂ„l mot djuprotad och strukturell rasism, som Ă€ven kan kopplas samman med en annan viktig kamp – den för klimatet.

Av Christin Sandberg

USA Den stÀndiga jakten pÄ ekonomisk tillvÀxt driver pÄ en allt aggressivare utvinning av gas-, olja och mineraler. Den pÄgÄr pÄ bekostnad av bÄde miljö och mÀnskliga rÀttigheter. Det leder till oöverskÄdliga klimatförÀndringar som i sin tur orsakar naturkatastrofer vÀrlden över.

De som drabbas vÀrst Àr de som redan Àr mest utsatta i samhÀllet.

Och faktum Ă€r att de tvĂ„ grupper bland amerikanerna som bryr sig mest om klimatförĂ€ndringarna Ă€r latinamerikaner och afroamerikaner. För det Ă€r deras lokalsamhĂ€llen som tenderar att bli oproportionerligt utsatta för effekterna av den globala uppvĂ€rmningen: genom jobb utomhus, eller pĂ„ resande fot och pĂ„ grund av levnadsförhĂ„llandena i tĂ€tbefolkade och förorenade omrĂ„den – allt pĂ„verkat av en allt hetare planet.

Urfolk i fronten

PÄ samma sÀtt har de Àven varit mer utsatta för coronaviruset Àn mÄnga andra grupper i samhÀllet. Detta skriver Bill McKibben, en av den amerikanska miljörörelsens frontfigurer i en artikel i The New Yorker.

Mot bakgrund av detta menar McKibben att rasism, polisvÄld och klimat inte Àr separata frÄgor.

År 2014 anordnade McKibben och andra miljönĂ€tverk i USA en klimatmarsch i New York som samlade uppskattningsvis 400 000 mĂ€nniskor. I frontledet fanns vĂ€rldens urfolk, vilka ofta Ă€r de första att kĂ€nna av effekterna av översvĂ€mningar, torka och smĂ€ltande isar i klimatförĂ€ndringarnas spĂ„r.

”Vit överlĂ€gsenhet”

DÀr fanns ocksÄ mÄnga mÀnniskor, varav de flesta minoriteter, som lever i utsatta omrÄden runt om i USA. En av dem var Yudith Nieto som arbetar för klimatrÀttvisa i en förort i Houston, Texas.

– Jag Ă€r övervĂ€ldigad över att se att sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor frĂ„n marginaliserade omrĂ„den som befinner sig i frontlinjen för de negativa effekterna av klimatkrisen finns representerade hĂ€r, sade hon nĂ€r jag trĂ€ffade henne i samband med klimatmanifestationen dĂ„.

I samband med BLM-protesterna i USA skriver Hop Hopkins, chef för strategiska partnerskap för den amerikanska miljöorganisationen Sierra Club, om hur ideologin om vit överlÀgsenhet leder till klimatförÀndringar nÀr bÄde mÀnniskor och natur behandlas som förbrukningsvaror. Och hur rasism i slutÀnden leder till planetens undergÄng.

”KlimatförĂ€ndringar Ă€r inte möjliga utan offerzoner, och det finns inga zoner att offra utan att se mĂ€nniskor som förbrukningsvaror och du har inga förbrukningsmĂ€nniskor utan rasism, skriver Hopkins.

Naturen offras

Under demonstrationerna i USA bar mĂ„nga skyltar dĂ€r det stod ”rasism dödar oss”. Hopkins menar att förutom att ta ifrĂ„n mĂ€nniskor deras mĂ€nsklighet, dödar rasismen ocksĂ„ planeten.

Det handlar om allt i naturen som offras – ses som förbrukningsvaror – för utvinning av naturresurer. Det kan handla om ett avrinningsomrĂ„de, dĂ€r jorden bryts för att utvinna gas eller ett grannskap i Los Angeles, omgivet av urbana oljefĂ€lt.

Att nedvÀrdera svarta och urfolks liv och bygga vÀlstÄnd pÄ deras bekostnad Àr inget nytt. Det har vita gjort sedan slutet av 1400-talet, dÄ Nordamerikas koloniala historia börjar. Amerikas urfolk levde dÄ i nÀra relation till marken och var noga med att inte ta mer Àn den klarade av.

Kolonisatörerna kontrollerade och dominerade för att berika sig i sÄ stor utstrÀckning som möjligt pÄ de resurser som fanns att tillgÄ.

Dödsdalen i Louisiana

NÀr platser och naturresurser förbrukas pÄ löpande band behandlas Àven mÀnniskorna som bor dÀr illa. I Louisiana finns Cancer Alley, ett omrÄde lÀngs Mississippifloden med en rad industrianlÀggningar som lett till cancer hos stora delar av befolkningen. DÀr Àr en majoritet av befolkningen svarta. I dag kallar invÄnarna omrÄdet för Death Alley, eftersom sÄ mÄnga av dem har dött av föroreningarna frÄn den tunga industrin i omrÄdet.

Hos ursprungsfolket i Navajo Nation, som nu Àven hotas av coronaviruset, finns urangruvor som har förorenat dammar och grundvatten och kolkraftverk som förorenat luften under Ärtionden.

Det hÀr Àr nÄgra exempel frÄn USA, men listan skulle kunna göras hur lÄng som helst om vi ser hur utbredd och aggressiv utvinningen av naturresurser Àr i Sydamerika, Afrika, Asien och Australien.

OjÀmlikheten i vÀrlden kan beskrivas som att vissa har rÀtt till ren luft, medan andra knappt kan andas.

Sluter upp

Att det inte Àr möjligt att stoppa klimatförÀndringarna utan att först fÄ ett slut pÄ den vita överlÀgsenheten Àr en tankegÄng som vÀxer inom miljörörelsen. Och som framför allt blivit möjlig tack vara bidrag frÄn svarta-, ursprungsfolks- och andra minoritetsledare i klimatrÀttviserörelsen, menar Hopkins.

I och med de pÄgÄende protesterna I USA fÄr den hÀr trenden ett uppsving dÄ mÄnga miljöaktivister frÄn en bred amerikansk miljörörelse sluter upp vid Black lives matter-demonstrationerna.

Fakta: Rasism och klimat

Allt fler pekar pÄ kopplingen mellan rasism och klimatförÀndringar. En av dessa Àr Hop Hopkins, chef för strategiska partnerskap för den amerikanska miljöorganisationen Sierra Club. Han menar att ideologin om vit överlÀgsenhet leder till klimatförÀndringar nÀr bÄde mÀnniskor och natur behandlas som förbrukningsvaror, liksom att rasism dÀrmed leder till planetens undergÄng.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter