Foto: XX

Ledare

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Om att ”gå tillbaka till det normala”

Av Daniela Portocarrero

LEDARE Vid en personlig kris blir de etiska val, som jag försöker grunda i ett holistiskt synsätt, satta åt sidan. Mina egna känslor och min egen oro får utrymme att ta all plats, medan framtida konsekvenser inte får den tyngd de alltid bör ha. Denna kunskap bär jag med mig när jag försöker förstå varför världens plastkonsumtion fortsätter att öka, då pandemin både ursäktar och bidrar till en bakåtsträvande användning av engångsartiklar i plast.

”Breaking the plastic wave”, en rapport som släpptes den 23 juli och snabbt omvandlades till stora rubriker i världens medier, berör den skrämmande föroreningen av plast, i huvudsak i världens hav. Forskarna föreslår en mer hållbar modell för hantering av plast, något som ska gynna både planeten och ekonomin. De vill alltså stoppa det enorma och enkelriktade flödet av plast ut i havet som de flesta av oss bidrar till.

”Problemet med plastföroreningar i världshaven skapades inom loppet av en generation, och vi har anledning att tro att detta problem också kan lösas inom en generation, eller tidigare än så”, kan man läsa i rapportens introduktion. Denna potentiella lösning är givetvis beroende av ett innovativt samarbete mellan världens politiska beslutsfattare, företagsägare och andra ekonomiska spelare. En långsam utveckling är inte lösningen, det krävs en grundlig systemförändring.

Det som fångat alla mediers uppmärksamhet är det faktum att det samhälle som vi klänger oss fast vid nu kommer att släppa ut upp till tre gånger så mycket plast i haven år 2040. Det är bara om tjugo år. Så när politiker pratar om att ”gå tillbaka till det normala”,  är det normala synonymt med att vi också får bada i plast under framtidens semester.

Rapportens forskare genomsyras av en positiv kämpaglöd som inte påverkas av storföretags lobbande eller ”världen kommer att gå under”-propaganda. De understryker bestämt att teknologin och riktlinjerna för den välbehövliga omställningen finns tillgängliga redan i dag. Om de dessutom skulle appliceras i tid så skulle år 2040 istället innebära en minskning av plastföroreningarna i världshaven med hela 80 procent.

De miljövänliga riktlinjer som introducerats fram till och in på 2020 (exempelvis kaféers initiativ att inte erbjuda plastsugrör) är ett väldigt litet men dock välbehövligt steg i rätt riktning. Om dagens åtaganden implementeras, kan plastföroreningarna i bästa fall ha minskat med 7 procent år 2040. Detta förstärker argumentet att det inte är tillräckligt med en långsam utveckling åt rätt håll, vi behöver se oss om för riktiga och radikala förändringar.

Det kortsiktiga tänkandet en kris ofta lägger grunden för är ett destruktivt mönster som vi behöver ta oss ur innan vårt skräp växer sig större än vi själva. Ansiktsmasker i plast, plasthandskar, plastflaskor för handsprit, skyddskläder i plast, för att inte nämna mängden med takeout-påsar och förpackningar som ökat explosionsartat över hela planeten … och alla dessa engångsartiklar i hälsans namn. Hur många har planetens eller havens hälsa i åtanke när plasthandskarna åker ner i soporna? 

Vi lever i en tid av ekologisk kris. Att vi fortsätter att stödja ett system som bygger på ett okontrollerat bruk av plastprodukter är något som vi kommer att få skämmas för i framtiden. Jag vill vara en del av generationen som började tänka långsiktigt (framför allt vid kriser), den som reformerade samhället som de flesta av oss ändå inte trivs med. Vad vill du?

Artikel om rapporten: https://science.sciencemag.org/content/early/2020/07/22/science.aba9475

Enligt en undersökning från Diakonia har svenskarnas biståndsvilja ökat under pandemin, precis när den behövs som mest! 

Att folk fortfarande tror att systemet vi lever i är statiskt.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial