ledare

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Kapitalet har makten – fortfarande    

Av Daniela Portocarrero

LEDARE I sökandet efter lösningar pÄ klimatförÀndringarna koncentreras mycket av det allmÀnna hoppet pÄ globala överenskommelser emellan stater, sÄsom Parisavtalet. Generellt sett verkar det riktas mycket förvÀntningar pÄ vÄra regeringars kapacitet att lösa denna ekologiska kris, bara de vill.

Vid nÀrmare eftertanke kan detta framstÄ som en förenklad och nÀra pÄ naiv uppfattning. VÄra samhÀllen Àr i dag vÀldigt fÀrgade av globalisering och styrs till stor del av fria marknader dÀr mÄnga privata aktörer slÀpper ut mer koldioxid Àn enskilda lÀnder. Hur mycket kan den enskilda staten eller konventioner mellan stater egentligen kontrollera vÄra utslÀpp? Vi lever i en vÀrld dÀr de flesta stater inte har monopol pÄ avgörande omrÄden som energi, transport och jordbruk.  

I en studie frÄn Greenpeace International har det tidigare visat sig att oljebolaget Shell slÀpper ut mer koldioxid Àn Saudiarabien (en av de stater i vÀrlden som har mest utslÀpp). Vidare har Mobil slÀppt ut mer Àn Australien. Dessa exempel sÀger mycket om vem som egentligen drar i trÄdarna. I en kapitaliststyrd vÀrld koncentreras makten och besluten hos den som sitter pÄ kapitalet. Detta har lett till att vissa företag har mera makt Àn folkvalda regeringar.

MÄnga Àr överens om att kampen för att sakta ner klimatförÀndringarna krÀver ett globalt tÀnk som till viss del suddar ut landsgrÀnser. Företagen har redan skapat nÀtverk som inte hindras av vÄra statliga grÀnser. De dÀr jÀttarna som kan ha sin produktion i den billigaste delen av vÀrlden, skattar sina vinster i skatteparadis och pÄverkar politiska beslut till sin ekonomiska fördel. Vi och vÄra stater tillÄter och Àr vana vid monopol som slÄr ut de smÄ och matar de stora. Detta kanske inte Àr nÄgon nyhet, men komplexiteten i hur företag pÄverkar en potentiell grön framtid Àr vÀrd lite mer uppmÀrksamhet.

I boken Governing climate change menar författarna att allmĂ€nheten behöver tĂ€nka om och bredda sin uppfattning kring var ansvaret för vĂ„ra utslĂ€pp ligger. Vidare skapar detta ocksĂ„ frĂ„gor kring vilka de mest relevanta lirarna Ă€r – gör vi rĂ€tt i att fokusera pĂ„ att stĂ€lla krav pĂ„ vĂ„ra regeringar? PĂ„verkar exempelvis Greta Thunbergs protester allra bĂ€st framför riksdagshuset? Eller kan det vara sĂ„ att det ibland finns större krafter, Ă€ven i Sverige, som har lite för mycket att sĂ€ga till om? Krafter som ocksĂ„ poĂ€ngterar och pĂ„minner om att vĂ„r vĂ€xande ekonomi Ă€r ytterst viktig för vĂ„rt vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€lle.

NÀr över 190 stater ska försöka skapa globala riktlinjer i hopp om att rena planeten, bör de privata aktörer som mÄnga gÄnger Àr starkare Àn vÄra starkaste stater vara med pÄ noterna. FN har konstaterat att 86 procent av de globala investeringar som krÀvs för att hantera klimatförÀndringarna behöver komma frÄn privata aktörer. Den ofta privatÀgda industrin Àr ocksÄ huvudspelaren inom forskning för tekniska lösningar. Med andra ord Àr det ocksÄ ett godkÀnnande av industrin som krÀvs för att man ska kunna implementera och finansiera globala riktlinjer för klimatförÀndringarna.

Jag tror att vi behöver förstÄ att industrin kan vara starkare Àn vÄra stater. Denna insikt ger en mer realistisk vÀrldsbild dÀr fokus och ansvarsutkrÀvande kan lÀggas pÄ de aktörer som pÄverkar starkast. Denna insikt ger ocksÄ en möjlighet att diskutera om industrin bör tillÄtas att ha den makt som den har i dag.

  I juli infördes ett 120 dagars förbud mot att brÀnna ner skog i Amazonas efter att flera globala storföretag krÀvt att den brasilianska regeringen stoppar miljöförstörelsen. 

Amnesty anklagar Bolivias interimpresident Jeanine Añez för att ha utnyttjat pandemin för förtryck och övergrepp mot bland annat oppositionen.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial