Demonstration i Taipei, Taiwan 13 juni,  för att fira första årsdagen av ett massmöte i Hongkong mot dess nu återkallade utlämningsförslag. Foto: TT/AP Photo/Chiang Ying-ying

Reportage

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter

Taiwanesisk oro för ”ett land–två system”

I Taiwan har oron för Fastlandskina ökat efter att den stora grannen, med anspråk på ö-nationen, tvingat på Hongkong den nya nationella säkerhetslagen. Kinas retorik mot Taiwan har trappats upp på senare år, och det finns skäl för omvärlden att ge Taiwan ökat stöd. Det menar journalisten och Asienkännaren Jojje Olsson.

Av Bella Frank

TAIWAN När Tsai Ing-Wen vann en andra mandatperiod som Taiwans president i januari i år var det med en jordskredsseger. Det var en kraftig upphämtning för hennes parti Democratic progressive party (DPP), som ett par år tidigare hade förlorat väljarstöd. En av förklaringarna till den kraftiga valspurten gick att hitta i Kinas repressiva agerande gentemot Hongkong.

Det rivaliserande partiet, Kuomintang (KMT) har förespråkat ett närmande till Kina och under partiets tid vid makten mellan åren 2008–2016 undertecknades bland annat det ekonomiska handelsavtalet Economic cooperation framework agreement (ECFA) med Kina. Men i takt med att Hongkongbornas frihetssträvan hanterats allt bryskare blev taiwaneserna allt mer skeptiska till nära relationer med Kina och hela åtta miljoner väljare lade sin röst på Tsai Ing-Wen – det största stödet för en president sedan presidentval började hållas 1996 i den unga demokratin

– Unga i Taiwan såg att det går inte att ha avtal med Kina, de såg vad som hände i Hongkong, och DPP vann stort trots att KMT låg högre i opinionen ett tag innan.

Det sade Jojje Olsson när Arena idé och Global bar i förra veckan arrangerade ett samtal mellan Håkan A Bengtsson och Jojje Olsson under rubriken Taiwan – den okända och hotade demokratin, vilket också är titeln på en nysläppt bok av Olsson.

Jojje Olsson pekade på tre förklaringar till varför läget för Taiwan har förvärrats den senaste tiden och utveckligen i Hongkong är en sådan där Kina brutit mot internationella avtal och genom den nationella säkerhetslagen kraftigt beskurit politiska och civila fri- och rättigheter i Hongkong. Trots detta har omvärldens reaktioner, med undantag för sanktioner från USA, varit relativt dämpade:
– Det tar Peking som grönt ljus för att agera mot Taiwan utan att det blir repressalier från ett globalt perspektiv.

Även coronapandemin och försämrade relationer mellan USA och Kina påverkar situationen. Medan Kina har hanterat pandemin relativt väl skakas USA rejält, både i antal smittade och döda men också ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Därför känner sig Kina starkare nu både militärt och ekonomiskt. Medan USA och flera europeiska länder brottats med att komma till rätta med pandemin kan Kina fortsätta att trappa upp sina militära aktiviteter och sätta press på Taiwan.

Relationen mellan Kina och Taiwan har alltid varit spända men har trappats upp på senare år. Jojje Olsson förklarar detta med att Kinas Xi Jinping, president sedan 2013, investerat mycket prestige i att få kontroll över Taiwan:
– Vi har inom kommunistpartiets historieskrivning Mao Zedong som den som enar Kina, och Deng Xiaoping som den som gör Kina rikt, och Xi Jinping vill nu bli den ledare som ”återförenar” hela Kina genom att lägga beslag på Taiwan.

Retoriken har dessutom trappats upp. 2019 markerade 40 år sedan Kina förändrade sin retorik gentemot Taiwan genom att istället för att tala om en ”befrielse” av Taiwan betona vikten av en ”fredlig förening”. I samband 40-årsdagen av det höll Xi Jinping i början av januari 2019 ett tal där han upprepade budskapet om ”fredlig förening”. I samma tal betonade han att Kina inte utesluter några medel för att nå målet:
– Vi ger inga löften om att avstå från att använda våld och reserverar möjligheten att vidta alla nödvändiga medel, sade Xi Jinping då.

Efter Tsai Ing-Wens storseger i januari i år har retoriken hårdnat ytterligare och även militära övningar och agerande har antagit en mer aggressiv ton, från kinesiska stridsflygplan i taiwanesiskt luftrum till militärfartyg på vatten omkring Taiwan.

När Kinas inbördeskrig 1949 slutade med seger för Mao Zedong flydde nationalisterna under ledning av Chiang Kai Shek till Taiwan där en egen regering etablerades. Därefter gjorde två regeringar anspråk på att vara Kinas legitima regering. Regeringen i Taipei fick inledningsvis stort stöd av omvärlden men detta ändrades i början av 1970-talet. 1971 uteslöts regeringen i Taipei från FN, och Peking trädde i dess ställe. I dag är det bara omkring tio procent av världens länder som erkänner Taiwan.

– Att inte erkännas är som ett kollektivt avvisande och det är rätt smärtsamt, säger Bi-Yu Chang, vice chef för Center of Taiwan studies vid School of Oriental and African studies (Soas) i London i ett samtal i BBC:s program The Forum.

Trots isolering kunde Taiwan bygga upp sin ekonomi på 1970-talet och blev en av de asiatiska tigrarna. Senare, på 1980-talet, kunde också en demokratiseringsrörelse växa fram. Ända sedan ”den vita terrorn” inleddes 1949 – decennier av förföljelser av människor  som fängslades på vaga grunder och som kunde leda till att personer försvann eller dödades – hade ett undantagstillstånd rått i landet men detta upphörde 1987. Nio år senare hölls Taiwans första presidentval.


Tsai Ing-Wen vann en andra mandatperiod som Taiwans president i januari. Foto: TT/AP Photo/Chiang Ying-ying

Än i dag är de officiella diplomatiska banden begränsade och Taiwan tillåts inte heller vara medlem i FN-organ som Världshälsoorganisationen (WHO).

– FN bör lyssna mindre på Kinas hot och låta Taiwan vara observatör. Det är svårt inom FN då Kina är medlem i säkerhetsrådets men att åtminstone organ inom FN slutar rätta sig efter Kinas krav och låter Taiwan ha en observationsroll, sade Jojje Olsson och förklarade att han anser att Sverige viker sig för Kina, inte bara vad gäller Taiwan utan även Hongkong och behandlingen av uigurer med politiska fångläger i Xinjiang, och menar att Sverige duckar genom att hänvisa till EU:s utrikespolitik. Han pekar på att regeringspartiet DPP sedan 2016 arbetar på att öka inofficiella kontakter med omvärlden.

– Sverige kan öka utbytet inom ekonomi, turism och kultur, sade Jojje Olsson och pekade på att Tsai Ing-Wen i sitt segertal i januari uppmanade världens demokratier att se Taiwan som en lösning snarare än ett problem.

– Det finns utrymme för mer samarbete med Taiwan utan en massa uttalanden officiellt. Det finns ett stort utrymme för förbättring.

Dela artikeln:

Dela på facebook
Dela på twitter