En demokratisk global regering Àr inte en tankelek i nÄgot elfenbenstorn, menar skribenterna. Foto: Andre Penner/AP/TT

Analys

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Dags för en global demokratisk ­revolution

Aldrig tidigare har vÀrlden bevittnat kollektiva nedstÀngningar av sociala och ekonomiska aktiviteter i den utstrÀckning som man nu tvingats genomföra för att begrÀnsa smittspridningen av coronaviruset. VÀrldens mÀnniskor behöver ta tillfÀllet i akt för att Ästadkomma en demokratisk global revolution. Det Àr dags för ett globalt parlament och verklig representation, skriver  Daniel Jositsch och Andreas Bummel.

Av Daniel Jositsch och Andreas Bummel.

ESSÄ För mĂ„nga förvĂ€rrar den coronarelaterade globala krisen en situation som var kritisk redan före virusets utbrott.

Klimatkrisen breder ut sig med rekordtemperaturer i Sibirien, pÄ Grönland, Antarktis och andra platser sÄsom i Mellanöstern. Det nya klimat-apartheid kÀnnetecknas av om du har rÄd att skydda dig frÄn sÄdan vÀrme eller inte. De flesta kan det inte.

135 miljoner mÀnniskor stÄr inför krisnivÄer av hunger. Det finns för nÀrvarande fler Àn 70 miljoner mÀnniskor som har fördrivits pÄ flykt pÄ grund av krig, förföljelse och konflikter. Det Àr den vÀrsta humanitÀra krisen och flyktingkrisen pÄ sjuttio Är.

Det finns en global ojÀmlikhetskris. Produktiviteten ökar och globaliseringen gynnar de vÀlbestÀllda pÄ ett oproportionerligt sÀtt. Biljoner dollar i finansiella tillgÄngar göms pÄ offshore-konton lÄngt frÄn skattemyndigheter. VÀrldens 26 rikaste miljardÀrer Àger lika mycket som de fattigaste 3,8 miljarder mÀnniskorna pÄ planeten.

Medan globala undersökningar bekrÀftar att mÀnniskor i alla vÀrldens regioner tror starkt pÄ demokrati, pÄgÄr det i sjÀlva verket en demokratisk tillbakagÄng. Förtroendet för de demokratiska regeringarnas handlingskraft avtar. Populistisk nationalism och auktoritÀrism har avancerat med hjÀlp och pÄhejade av sociala medieplattformar och internet. Viktiga avtal gÀllande vapenkontroll faller samman, geopolitiska spÀnningar ökar och multilateral samverkan attackeras.

CivilsamhÀllet och medborgare över hela vÀrlden slÄr dock tillbaka. Den senaste tidens stora protester i ett dussintal lÀnder visar att de pro-demokratiska rörelserna Àr större Àn nÄgonsin. Frihet och rÀttvisa fortsÀtter att efterfrÄgas. Dessutom har miljontals medborgare anslutit sig till klimatprotester runt om i vÀrlden och krÀver snabba och effektiva ÄtgÀrder inom detta kritiska omrÄde.

FN förlorar i betydelse

De aktuella frÄgorna Àr symptom pÄ den globala styrningens kris. Det Àr en kris som beror pÄ en djupgÄende obalans mellan en politisk vÀrldsordning baserad pÄ 200 stater och problem som krÀver ett beslutsamt globalt agerande.

NÀr FN i Är firar sitt 75-Ärsjubileum hÄller organisationen pÄ att förlora bÄde betydelse och inflytande. FN Àr bara sÄ stark och effektiv som dess medlemsstater tillÄter det. Detsamma gÀller alla mellanstatliga organisationer och forum, inklusive VÀrldshÀlso-
organisationen som var tvungen att inleda en utredning om sin hantering av Covid-19-pandemin.

I synnerhet FN:s sÀkerhetsrÄd lider av en dysfunktionell form för beslutsfattande som ger de fem segrarlÀnderna frÄn andra vÀrldskriget, tillika officiella kÀrnvapenmakter, bÄde permanenta platser och vetorÀtt.

Om lÄngvariga lösningar ska kunna uppnÄs mÄste denna obalans hanteras. Det rÀcker inte att uppmana enskilda regeringar att Àndra sin politik. Det sÀtt pÄ vilket vÀrlden styrs mÄste förÀndras. Vad som behövs Àr en ny vision om en demokratisk vÀrldsordning som bygger pÄ delad suverÀnitet i globala frÄgor, ett tydligt engagemang för mÀnskliga rÀttigheter, subsidiaritetsprincipen [nÀrhetsprincipen] och fullstÀndig nedrustning.

MÄste hÀva obalansen

NÀr FN grundades faststÀlldes det att det bara var en början och att förÀndringar skulle komma att krÀvas. Artikel 109 i FN-stadgan föreskriver att en översyn av stadgan skulle göras vid en konferens 1955. FN:s medlemslÀnder uppfyllde inte detta löfte. Nu Àr det dags att stÀlla dem till svars.

VÀrldens folk behöver ett reellt inflytande i globala angelÀgenheter, vilket inte bör gÄ via nationella regeringar och deras diplomater. En nyckelfaktor i ett nytt FN bör vara ett demokratiskt valt vÀrldsparlament som kan komplettera de mellanstatliga organen, sÄsom FN:s generalförsamling.

Skapandet av en ny demokratisk vÀrldsorganisation med verklig makt kan tyckas vara ett gigantiskt projekt som vÀcker mÄnga frÄgor. Hur ska en global demokrati kunna skapas nÀr mÄnga stora stater inte ens sjÀlva Àr demokratiskt organiserade? Kan beslut frÄn ett vÀrldsparlament genomdrivas mot enskilda staters vilja? Hur Àr det ens möjligt att stater kommer att gÄ med pÄ att skapa en överstatlig politisk enhet?

▶ Skapandet av en ny demokratisk
vÀrldsorganisation med verklig makt
kan tyckas vara ett gigantiskt projekt
som vÀcker mÄnga frÄgor.

FrÄgorna visar dock vÀgen framÄt: VÀrldens mÀnniskor behöver sjÀlva tro pÄ och krÀva global demokrati. SÄ smÄningom kommer de att bli suverÀna, inte bara i sina enskilda stater utan ocksÄ pÄ planeten som helhet.

En global demokratisk revolution mÄste driva pÄ upprÀttandet av ett legitimt, inkluderande och representativt globalt organ som tar sig an vÄr tids problem pÄ ett seriöst sÀtt. InrÀttandet av en parlamentarisk församling i FN kan vara ett viktigt första steg för att fÄ igÄng en global konstitutionell process och dÀrmed Àven omvandla den globala styrningen.

Denna globala demokratiska revolution kommer att bli fredlig eftersom den inte handlar om att förstöra strukturer eller erövra territorier, utan öppna upp en politisk nivĂ„ som ligger i trĂ€da. Överstatlig integration kan inte pĂ„tvingas med vĂ„ld. Den kommer att bli verklighet för att folket vill. Om befintliga rörelser inom klimat, miljö, fred, nedrustning, demokrati, social rĂ€ttvisa och andra gĂ„r samman, kommer den globala demokratiska revolutionen att bli verklig.

Detta kan lÄta visionÀrt. Men de stora problem som tynger denna planet och dess befolkning kommer att bestÄ och förvÀrras, om vi inte gör nÄgot Ät grundorsaken. En demokratisk global regering Àr inte en tankelek i nÄgot elfenbenstorn. Det Àr dagens viktigaste frÄga pÄ mÀnsklighetens dagordning.

Daniel Jositsch Àr medlem av den schweiziska senaten och ordförande för Democracy Without Borders-Schweiz.
Andreas Bummel Àr verkstÀllande direktör för Democracy Without Borders.

ÖversĂ€ttning: Christin Sandberg

Dela artikeln: 

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial