Ghassan Salamé, FN:s tidigare sÀndebud till Libyen. Foto: Nato

Nyheter

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Libysk vapenvila ger hopp till krigshÀrjat folk

PĂ„ fredagen meddelade FN att ett avtal om ”omedelbar permanent vapenvila” nĂ„tts mellan de stridande sidorna i Libyen – en konflikt som lĂ€nge har prĂ€glats av inblandning av en rad regionala lĂ€nder. Flera tidigare vapenvilor har misslyckats men enligt FN:s tidigare sĂ€ndebud till Libyen, Ghassan SalamĂ©, Ă€r lĂ€get bĂ€ttre Ă€n pĂ„ lĂ€nge för att nĂ„ en överenskommelse.

Av Bella Frank

LIBYEN De tvĂ„ sidorna, den av FN erkĂ€nda regeringen Government of national accord (GNA) under premiĂ€rminister Fayez al-Sarraj i Tripoli i vĂ€st, och Libyan national army (LNA) ledd av Khalifa Haftar i öst, kom pĂ„ fredagen överens om en ”omedelbar permanent vapenvila”. FN kallar överenskommelsen ”historisk”, och betonar att detta Ă€r en libysk process.

Enligt överenskommelsen ska alla vÀpnade grupper och militÀra förband dra sig tillbaka till sina förlÀggningar och utlÀndska stridande ska ha lÀmnat landet inom tre mÄnader. Nu ska en process av demilitarisering inledas, en gemensam poliskÄr byggas upp och individer som ingÄtt i vÀpnade grupper Äterintegreras i samhÀllet.

– Det kan antingen bli en sprĂ„ngbrĂ€da eller en eskalering, sĂ€ger Emadeddin Badi, vid Atlantic councils Rafik Hariri center & Middle East initiatives till Al Jazeera, och hĂ€nvisar till att mĂ„nga frĂ„gor utgör minerad mark.

De tvÄ libyska sidorna Àr lÄngt ifrÄn de enda stridande i konflikten som Ànda sedan Natos inblandning 2011 har prÀglats av utlÀndska intressenter, frÄn Italien och Frankrike i EU till Ryssland, Turkiet och Förenade arabemiraten, bland andra. Men sedan i somras har det i praktiken rÄtt nÄgot av en inofficiell vapenvila, en mycket skör sÄdan, men som nu konsoliderats i och med fredagens tillkÀnnagivande. Dessutom har libyer protesterat i bÄde öst och vÀst mot försÀmrade ekonomiska villkor och korruption under sommaren och hösten.

Ghassan Salamé, som frÄn 2017 och fram till i mars i Är var FN:s sÀrskilda sÀndebud till Libyen, sade nyligen i ett webbsÀnt seminarium arrangerat av Carnegie endowment att det sedan dess att general Haftars offensiv mot Tripoli gick i stÄ i vÄras har rÄtt nÄgot av en terrorbalans:
– Det Ă€r dĂ€rför som det Ă€r rĂ€tt tidpunkt nu för att fĂ„ en politisk överenskommelse, sĂ€ger SalamĂ© i seminariet och pekar pĂ„ att inbördeskriget i Libyen som pĂ„gĂ„tt sedan 2014 inte Ă€r en inhemsk affĂ€r, men att det inte heller Ă€r unikt för Libyen:
– Jag kĂ€nner inte till ett enda inbördeskrig i vĂ€rlden i dag som ryms inom grĂ€nserna av det egna landet. Libyen Ă€r inget undantag, jag kan nĂ€mna Libanon, Irak, Syrien, Jemen och Kongo. Vi lever i en tid dĂ„ ett inbördeskrig inte innebĂ€r ett inhemskt krig.

VÀgen till att sluta ett avtal har kantats av hinder, och vapenvilans framgÄng kommer att bero pÄ en rad faktorer, bland annat de regionala aktörerna, varav flera har skickat ett stort antal legosoldater, men Àven vapen, ammunition, flygunderstöd eller drönare. Libyenkonflikten har beskrivits som ett proxykrig men Salamé menar att det i Libyen snarare bör beskrivas som ett krig med fjÀrrkontroll:
– Det Ă€r ett krig dĂ€r du Ă€r inblandad direkt genom dina egna privata militĂ€ra företag, eller legosoldater som du tagit dit, och du lĂ„ter dem dö i Libyen. Ibland skickar du dina egna plan men du behöver inte vara vara beroende av lokala grupper, sĂ€ger SalamĂ© och pekar pĂ„ att drönarattackerna blivit vanligare i takt med att produktionen av dessa blivit billigare och tillgĂ€ngligare.

– Drönare Ă€r nu nĂ€stan lika vanliga som kalashnikovs och dĂ€rför kan de anvĂ€ndas. Om du förlorar en Ă€r förlusten inte sĂ„ stor. De gĂ„r att anvĂ€ndas pĂ„ avstĂ„nd, drönare Ă€r det som skiljer ett krig genom ombud och ett krig genom fjĂ€rrkontroll. Drönaren Ă€r det typiska medlet för ett fjĂ€rrkontrollskrig. Du behöver inte ens nĂ„got ombud.

En av första punkterna i den nya vapenvilan som de bĂ„da sidorna kommit överens om handlar om just legosoldater och utlĂ€ndska stridande – alla dessa ska vara ute ur landet inom tre mĂ„nader frĂ„n vapenvilans undertecknande. Men det kan bli en svĂ„r strid. BĂ„de Turkiet och Ryssland har skickat legosoldater, och att dra tillbaka dem innebĂ€r att lĂ€nderna förlorar inflytande över landet. Ankara har fört över tusentals syriska stridande, och det ryska privata militĂ€ra företaget Wagner group har försett Libyen med stridande pĂ„ Haftars sida. Enligt en FN-rapport i maj i Ă„r uppskattades att Wagner group har omkring 1 200 stridande i Libyen, frĂ€mst frĂ„n Ryssland men Ă€ven frĂ„n Belarus, Ukraina och Serbien. UtlĂ€ndska stridande har ocksĂ„ kommit frĂ„n Tchad och Sudan.

– I jĂ€mförelse med andra konflikter Ă€r icke-libyska stridandes roll högre Ă€n nĂ„gon annan konflikt jag kĂ€nner till. Libyen Ă€r ett enormt land. Befolkningen Ă€r bara sex miljoner och andelen som Ă€r villiga att kriga Ă€r Ă€n mer begrĂ€nsad sĂ„ dĂ€rför har det funnits ett naturligt behov av utlĂ€ndska stridande. De kommer för pengar, de blir mycket bĂ€ttre betalade i Tripoli Ă€n i Idlib, och i Bengazi Ă€n i Sudan, sĂ€ger SalamĂ©.

Libyen Àr av stort geopolitiskt intresse av flera skÀl. Turkiet undertecknade tvÄ avtal med GNA för snart ett Är sedan. Genom det ena avtalet har de bÄda lÀnderna försökt att, ensidigt, dra om sina sjögrÀnser i Medelhavet. Avtalet ger Turkiet bland annat rÀtt att borra efter olja och gas i nÀrheten av Kreta, nÄgot Grekland, Cypern och andra lÀnder i regionen motsÀtter sig. Den libyska oljan Àr eftertraktad inte minst för sin höga kvalitet och för sin nÀrhet till viktiga marknader.

Det turkiska intresset för Libyens olja har ocksÄ stegrats av att Egypten, Israel och Cypern gemensamt planerat att utvinna naturgas frÄn sina territorialvatten. Men det Àr inte bara naturresurser som Libyen kan bjuda pÄ, landets lÄnga kustlinje lÀngs medelhavet har flera militÀrbaser som bÄde Ryssland och Turkiet vill kontrollera.

Haftar backas inte bara upp av Ryssland utan Àven av Förenade Arabemiraten och Egypten bland annat. Förenade Arabemiraten har framhÄllit Haftar och hans styrkor i LNA som den kraft som stÄr för ett mer sekulariserat Libyen gentemot islamister som Muslimska brödraskapet som anses ha inflytande pÄ GNA. Den förklaringsmodellen Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklar, Haftar har bland annat haft salafister som stridit för honom:

– Förenade Arabemiraten tror att man befinner sig i en ideologisk, regional strid mot politisk islam nĂ€stan överallt, inklusive i Libyen. Men det finns ocksĂ„ en annan dimension. Saudiarabien och Libyen har varit instrumentella i etableringen av den nuvarande regimen i Egypten och de tror att hjĂ€lper Egypten genom sin inblandning i Libyen, sĂ€ger SalamĂ©.

NÀr FN:s tillförordnade sÀndebud till Libyen, Stephanie Williams, presenterade avtalet i fredags betonade hon att detta var ett libyskt avtal, som endast hade bistÄtts av FN. I sitt seminarium förklarade Salamé att FN lÀnge varit en av fÄ aktörer som verkligen varit intresserat av och brytt sig om libyerna. Men han förklarade ocksÄ den dubbla roll som FN haft visavi Libyenkonflikten. För medan FN har erkÀnt regeringen i Tripoli under ledning av al-Sarraj, som snart vÀntas avgÄ, har flera medlemmar i FN:s sÀkerhetsrÄd istÀllet stött Haftar:
– SĂ€kerhetsrĂ„det hade erkĂ€nt en regering men i praktiken stöttade flera medlemmar i sĂ€kerhetsrĂ„det, inklusive nĂ„gra av de permanenta medlemmarna, den andra sidan. Det var ett allvarligt problem, sĂ€ger SalamĂ© som ocksĂ„ beskriver konflikten i Libyen som ”vĂ„ldets avreglering”, en process som inleddes runt 2000-talet genom USA:s krig i Afghanistan och Ă€n mer under kriget i Irak.

– Nu har flera av normerna och krigslagarna som reglerade anvĂ€ndandet av vĂ„ld för 2000-talet gĂ„tt förlorade.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial