Donald Trump talar till sina supportrar frÄn BlÄ rummets balkong i Vita huset, Washington, 10 oktober. Foto: Alex Brandon/AP/TT

Analys

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Fyra Ă„r av Trumpism

Tisdagen den 3 november gÄr USA till val. FÄ personer torde ha missat den stundande hÀndelsen, dels till följd av det mediala intresset för USA:s sittande president Donald Trump, dels för valets kaosartade upprinnelse, prÀglat av bojkottade digitala debatter, ett covid-19-smittat Vita huset och bristande fokus pÄ sakfrÄgor. Tidningen Global belyser tre omrÄden som förtjÀnar större granskning Àn vad de hittills fÄtt.

ANALYS/Klas Lundström  

USA Mer har hĂ€nt i den amerikanska politiken Ă€n första ögonkastet gett sken av. I fyra Ă„r har vĂ€rldens mĂ€ktigaste ekonomi och militĂ€rapparat styrts av en bankrutt affĂ€rsman vars karriĂ€r rĂ€ddades av ett tv-program – ”The Apprentice” – som fungerade som sprĂ„ngbrĂ€da inför hans entrĂ© i det republikanska partiet och sedermera framgĂ„ngsrika kandidatur till presidentposten.

Men bortsett frÄn administrationens starkt kritiserade hantering av covid-19-pandemin, sitt umgÀnge med Nordkoreas ledare Kim Jong-un och riksrÀttsÄtal har mycket kring Trumps presidentskap försvunnit i bruset av twitterinlÀgg, massmedial personfixering och Rysslandsutredningar.

Tre frÄgor som starkt prÀglat Trumps Är i Vita huset Àr fri forskning, markfrÄgor och pressfrihet. Hur ser det ut dÀr?

Fri forskning ­– folkets fiende

Sedan tilltrÀdet den 20 januari 2017 har Donald Trump upprepade gÄnger och i konfrontativa manér understrukit sin fientliga forskningssyn. Bara veckor in i presidentskapet kungjorde företrÀdare för American Association for the Advancement of Science att forskningens framtid hotas av faktaresistens, alternativa sanningar och högerpopulism.

Bara mÄnaden senare upphÀvde Trumpadministrationen utslÀppstak för kraftverk samt pÄbörjade omvandlingen av USA:s miljöskyddsmyndighet Environmental Protection Agency frÄn oberoende myndighet till tandlöst organ lett av TrumpvÀnliga vita mÀn. Efter ett knappt halvÄr bakom skrivbordet i Vita huset undertecknades en exekutiv order om att dra ut USA ur Parisavtalet.

Minskade pengar till forskning Ă€r dock inte ett enskilt orosmoln pĂ„ en klarblĂ„ himmel: i september i Ă„r beslöt EU:s medlemsstater att minska budgeten för unionens forskningsprogram – Europeiska forskningsrĂ„det (ERC) – under 2021 med nĂ€ra 8 miljarder kronor. Ett beslut som befaras bli förödande för Europa och som utmynnat i ett öppet brev med 20 000 underskrifter som uppmanar ERC att ”skydda oberoende forskning” inom ramen för EU-budgeten.

I USA talas det om en ”förlorad forskningsgeneration”, en farhĂ„ga som kan rendera i domedagsklagan inom forskarkorridorer om Trump vinner presidentvalet mot demokraten Joe Biden den 3 november.

– Folk kan skaka av sig somliga av [Trumps beslut] efter en mandatperiod, men att ha honom omvald med tanke pĂ„ vad han har gjort vore extraordinĂ€rt, sĂ€ger David Victor, statsvetare vid University of California, till Nature.

Men att endast visa pĂ„ nedskĂ€rningar nĂ€r det gĂ€ller den amerikanska regeringens forskningspolitiken vore aningen missvisande och orĂ€ttvist. Satsningar förekommer – men kanske inte primĂ€rt med jorden som fokus. Nasa har pĂ„börjat satsningar för astronautbesök pĂ„ mĂ„nen senast 2024 – vilket rĂ„kar bli Donald Trumps sista Ă„r som president, om han blir omvald.

Marken, mineralerna, mÀnnen

Precis som pĂ„ forskningsomrĂ„det löper Trumpadministrationens instĂ€llning till federala marker i samklang med de marknadskrafter som sedan 1970-talet vunnit terrĂ€ng – sĂ€rskilt under Richard Nixon, Ronald Reagan och George W Bushs – och respektive pĂ„skyndat urholkning av miljöskydd och öppnat för gruvetableringar.

I januari 2017 öppnade Trump för gruvbolag att dumpa slam i floder och tillsatte Montanapolitikern och kolsupportern Ryan Zinke som inrikesminister, vars mÄl var att pÄskynda avknoppningar av USA:s federala markbestÄnd som sedan början av 1900-talet utgjort en fjÀrdedel av landets totala yta.

Forskningssajten Yale Environment 360 kallar Trumps markpolitik för ”en nyöppnad butik” och vad som redan börjat hĂ€nda pĂ„ marker och dess underliggande naturresurser som tidigare skyddats av den amerikanska konstitutionens paragrafer kan liknas med ”en revolution”.

Den tydligaste indikationen pÄ att sÄ Àr fallet Àr Trumpadministrationens uppmuntran till ekonomiska krafter att utmana rÀttsliga beslut som gett avslag till utvinning av exempelvis uran och kol pÄ federala marker, inte sÀllan i anslutning till ursprungsamerikaners hem.

En rapport publicerad i Science visar dock att Trumps politiska projekt inte uppfinner nya hjul, utan snarare lossar de sista muttrarna och lÄter hjulet ramla av. I markfrÄgan har det juridiska skyddet, helt enkelt, inte varit tillrÀckligt starkt. DÀremot Àr Trumpadministrationen ansvarig för den enskilt snabbaste reduceringen av skyddade federala marken i USA:s historia:

– Vi kommer se konsekvenserna för dessa beslut under Ă„rtionden framöver, sĂ€ger Jayson O’Neill frĂ„n Western Values Project till Yale Environment 360.

Politiserad och pressad press

New York Times hÄller rÀkning pÄ de lögner som Trump fÀllt via Twitter, i offentliga uttalanden eller tal som president. Lögnfrekvensen har inte minskat trots en global pandemi och de facto att fakta visar pÄ de tillkortakommanden som den amerikanska staten gjort sig skyldiga till efter att det stod klart att covid-19 innebar ett stort hÀlsoproblem för hela vÀrlden.

Trump har upprepade gĂ„nger förklarat â€Ă¶ppet krig med medier”. En taktik som inte bara polariserat den amerikanska allmĂ€nheten, utan Ă€ven visat andra populister vĂ€rlden över att respekten för oberoende medier inte Ă€r nĂ„got att bevara eller vĂ€rna i tider dĂ„ sociala medier kan anvĂ€ndas som propagandaverktyg.

FastĂ€n det fria ordet och den politiska makten numera huserar i vitt skilda vĂ€rldar sĂ„ korsas deras vĂ€gar. Reportrar utan grĂ€nser menar att pressfriheten i USA har urholkats under samtliga Trumps Ă„r i Vita huset. Inte bara miljardĂ€rer bidrar till att stĂ€rka den amerikanska extremhögerns infrastruktur och nĂ€tverk – Ă€ven presidentens uttalade och inofficiella stöd till paramilitĂ€ra och kriminella högerextra grupper har skapat förbrödring mellan den högsta politiska makten och bevĂ€pnade grupper.

Presidenten har Ă€ndĂ„ rĂ€tt – menar journalisten Josh Meyer – i att ”mobbvĂ„ld hotar amerikaner i sina egna samhĂ€llen”:

”Men fastĂ€n han kraftigt överdriver faran för de som demonstrerar mot systemisk rasism och orĂ€ttvisa sĂ„ ignorerar Trump – och ibland sjĂ€lv uppmuntrar – ett potentiellt mycket dödligare hot: tungt bevĂ€pnade vita milismedlemmar”, skriver Meyer i Washington Post.

Ett tydligt vallöfte frĂ„n Trumps sida berör ocksĂ„ det fria ordet – och hans egen makt över samhĂ€llets viktigaste megafoner. Med hjĂ€lp av den federala etermediamyndigheten (FCC) avser Trump utöver Tiktok Ă€ven reglera Twitter som hĂ€mnd för att hans tweetpĂ„stĂ„ende om poströstningsfusk flaggats som ”substanslösa”.

”LĂ€rlingen” blir ”autokrat”

I slutÀndan Àr fri forskning, markfrÄgor och pressfrihet tre grenar av samma trÀd: demokratin. SÄ lÀnge jordens mest inflytelserika land visar vÀgen i auktoritÀr och populistisk riktning lÀr statschefer och makthavare med en önskan att stöpa allmÀnhetens egendomar, rÀttigheter och tillgÄngar efter egen smak ha ett nytt nollÀge att utgÄ ifrÄn.

”Det verkliga testet för en nations politiska system Ă€r huruvida politiker respekterar vĂ€ljarnas vilja och i synnerhet om den mĂ€ktigaste ledaren – den som kontrollerar de vĂ€pnade styrkorna – villigt ger upp makten efter att ha förlorat ett val”, skriver den politiske analytikern Max Boot i Washington Post.

Den 3 november vet vi fortsĂ€ttningen pĂ„ politiksĂ„pan som istĂ€llet för ”The Apprentice” (”LĂ€rlingen”) kan kallas ”The Autocrat” (”Autokraten”).

Dela artikeln: 

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial