ledare

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Vi har alla ett ansvar att stoppa landgrabbing

Av Daniela Portocarrero

LEDARE Efter finanskrisen 2008 skapades en ny trend vĂ€rlden över, investerare sökte efter en sĂ€ker plats dĂ€r de kunde lĂ„ta sina pengar vĂ€xa och mark mĂ„lades starkt upp som den sĂ€kraste investeringen. I ett uppblĂ„st narrativ om en skrĂ€mmande framtid av matbrist pĂ„ en överbefolkad planet, satsades ofattbart stora summor pĂ„ att köpa upp billigt utsĂ„ld mark för storskaligt och enformigt jordbruk. Landgrabbing, eller landrush (alltsĂ„ en rush för att hitta och köpa land) har varit populĂ€rt sedan finanskrisen och liknar vid nĂ€rmare eftertanke kolonialtidens sĂ€tt att dela upp ”tillgĂ€ngliga” kontinenter med karta och linjal.

Landgrabbing Ă€r, kanske inte sĂ„ ovĂ€ntat, inte ett nytt fenomen. IstĂ€llet har detta fenomen gĂ„tt i vĂ„gor som tillĂ„ter hela kulturer att glömma och i bĂ€sta fall förlĂ„ta. Sakta men sĂ€kert tillĂ„ts processen fortgĂ„ igen, ofta inom en ”white savior”-anda. Med detta menas hĂ€r vĂ€sterlĂ€ndskt intresse i omvĂ€rlden som ofta klĂ€s i en vĂ€lvilja att dela med sig av vĂ€sterlĂ€ndsk utveckling, som om hela vĂ€rlden lĂ„g och vĂ€ntade pĂ„ att bli upplysta av vĂ€st.

Vissa forskare inom Ă€mnet talar om tre vĂ„gor av landgrabbing. Den tidiga kolonialtiden illustrerar hĂ€r den första vĂ„gen och relaterar till bilden av en mĂ€ngd gamla vita mĂ€n kring ett runt bord dĂ€r en karta ligger utbredd, diskussionen berör ”orört land” i Afrika och hur de ska dela denna rikedom emellan sig. Hur mĂ„nga mĂ€nniskoliv som denna grĂ€nsdragning tog i historien som följde Ă€r svĂ„rt att berĂ€kna, det gĂ„r dock att konstatera att Afrika hade varit en helt annan kontinent idag om denna tidiga landgrabbing aldrig skett.

Den andra vÄgen intrÀffade under 1980-90-talet nÀr fler och fler utvecklingslÀnder började att öppna upp för den globala marknaden och neoliberal politik. DÄ investerades det hej vilt inom bland annat turism, gruvindustri och skogsbruk.

Den tredje vÄgen Àr den vi surfar pÄ i nulÀget, med start i finanskrisen och pÄgÄende Àn idag. En period dÀr globala aktörer rör sig mot bland annat sköra regeringar och köper upp statlig eller privat mark för att odla genmodifierad mat eller biobrÀnsle till en vÀrld som vill avsÀga sig fossila brÀnslen. MÄnga av de investeringsmöjligheter som lockade efter finanskrisen var relaterade till framtidsprognoser kring behovet av omstÀllning, nÄgot som bidragit till ett enormt markbehov för odling av biobrÀnslen som majs, soja och socker. Detta Àr en stor orsak till den horribla avskogningen av regnskogar samt utarmningen av redan pÄfrestande jordar.

Idag utförs landgrabbing med hjÀlp av bland annat pensionsfonder, regeringar och multinationella bolag. Det finns otaliga exempel pÄ nÀr mark i framför allt Afrika, Asien och Latinamerika mÄlas upp som tillgÀngligt, trots att det ofta bor lokalbefolkning dÀr. Investerare menar att de skapar arbete och bidrar till att frÀmja utvecklingslÀndernas jordbruk, medan mÀnniskorÀttsorganisationer som FIAN menar att investerarna bryter mot smÄbrukares och urfolks mÀnskliga rÀttigheter. Detta dÄ lokalbefolkningen som berörs tenderar att förlora tillgÄngen samt kontrollen över sin mark, marken som i mÄnga fall Àr deras inkomstkÀlla.

Landgrabbing Àr i mÄnga kontexter vÀldigt komplext, detta gör det svÄrt att spÄra vem som egentligen Àr ansvarig och vad man kan eller bör göra för att motverka orÀttvisorna. Man skulle dock kunna börja med att önska ett skifte i allmÀnna prioriteringar. Marknaden fÄr helt enkelt inte stÄ över mÀnniskan och/eller naturens vÀrde. Landgrabbing borde vara nÄgot som regeringar aktivt försöker stoppa, istÀllet för att sopa fenomenet under mattan och se till att pengarna fortsÀtter att rulla in frÄn utnyttjade av folk och marker. Vidare kan man som civilperson se över vart ens pensionsfonder Àr placerade och krÀva ett ansvarsfullt investerande av sin stat. Kunskap Àr ocksÄ makt.

MedmÀnsklighet. 

Girighet. 

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial