President Donald Trump vid ett kampanjmöte vid Richard B. Russell Airport, Georgia, 1 november. Foto: TT/AP Photo/Evan Vucci

Reportage

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

NĂ€r Fox News skrev historia

”Det förflutna Ă€r en prolog, studera det förflutna”, skrev William Shakespeare. Det kan vara en ledstjĂ€rna för amerikaner dagen före presidentvalet dĂ€r de ledande kandidaterna heter Joe Biden och Donald Trump. Detsamma torde vara av intresse för den som vill friska upp minnet av hur det sĂ„g ut den 7 november 2000, senaste gĂ„ngen som amerikanska jurister – och inte vĂ€ljare – avgjorde ett presidentval. NĂ„got som politiker och bedömare tror kan bli fallet Ă€ven 2020.

GLOBAL GRANSKAR/ Av Klas Lundström

USA ”Varför fĂ„r unga journalister inte lĂ€ra sig att förstĂ„ medievĂ€rldens agendor och att utmana den falska objektivitetens höga ansprĂ„k och lĂ„ga syften? Och varför fĂ„r de inte lĂ€ra sig att det centrala i mĂ„nga sĂ„ kallade mainstreammedier inte Ă€r information utan makt?” skriver journalisten John Pilger i en essĂ€ i Strangelove-effekten.

SĂ€llan har mediers agendor och förmĂ„ga att pĂ„verka politiska skeenden varit sĂ„ flagranta – och framgĂ„ngsrika – som hösten 2000. DĂ„ förvandlades USA:s presidentval till en utdragen politisk fars skriven och regisserad av Fox News.

Valvaka med vÀndningar

Den 7 november 2000 erbjöd alla tongivande amerikanska tv-kanaler USA:s vĂ€ljarkĂ„r pĂ„ uppesittarkvĂ€ll med valvaka. Röster rĂ€knades och delstat efter delstat tillföll antingen republikanen George W Bush (son till George Bush, president 1989–1993) eller demokraten Al Gore. En av de avgörande delstaterna – dĂ„ amerikanska presidentval inte vinns utefter antalet vĂ€ljarröster utan antalet elektorsröster – var Florida, med 29 Ă„trĂ„vĂ€rda elektorsröster.

PreliminÀra röstrÀkningar fick stora mediebolag att utmÄla Gore till trolig segrare i Florida, nÄgot samtliga emellertid skulle ta tillbaka efter att Fox News istÀllet utnÀmnt Bush till segrare i Florida och sÄledes slutlig vinnare i presidentvalet. Gore ringde Bush med segergratulationer, men skulle bara timmarna senare dra tillbaka sin inkastade handduk dÄ det visat sig att utgÄngen i Florida var sÄ pass jÀmn och oviss att nÀrmare röstrÀkning krÀvdes för att urskilja en tydlig vinnare.

Men redan i det hĂ€r lĂ€get hade amerikansk press – och i förlĂ€ngningen Ă€ven omvĂ€rldens dito – fallit offer för det narrativ som Fox News hade sjösatt:

– Fox utropande – som var fel, onödigt, missvisande och dumt – bidrog till att skapa kĂ€nslan av att valet vanns av Bush, sade Tom Rosenstiel, dĂ„varande vice ordförande för Committee of Concerned Journalists, till The Guardian.

Kusiner kan vara bra att ha

Först i valets kaosartade efterspel uppkom andra uppgifter och omstÀndigheter som kastade nytt tvivel över Fox News objektivitet under valnatten.

En av de ansvariga för Fox News publicistiska beslut under valnatten var John Ellis. Han mottog de icke-officiella uppgifter om Bushs valseger i Florida. Det var ocksÄ han som hade ansvaret för att förse nyhetsankarna med de uppgifter som senare skulle förmedlas vidare till tittarna.

Under valnatten hade John Ellis – vilket han berĂ€ttade för tidskriften New Yorker tvĂ„ veckor dĂ€rpĂ„ – tĂ€t telefonkontakt med sĂ„vĂ€l presidentkandidaten Bush som med dennes bror Jeb, dĂ„varande guvernör för delstaten Florida. Inte sĂ„ konstigt att Ellis hade öppna kanaler till dessa medlemmar av Bushklanen, Ellis var nĂ€mligen deras kusin.

– Tanken att kusinen till en av presidentkandidaterna har den rollen att utse vinnare av en delstat – och följaktligen ett helt val – Ă€r otĂ€nkbart, menar Tom Rosenstiel.

I Los Angeles Times penslade Rosenstiel vidare pÄ sin analys av journalistikens förhÄllande till den absoluta makten:

”Det kollektiva misstaget bidrog till pĂ„stĂ„endet om att Bush vann valet och sedan fick segern tillbakadragen. Det ger upphov till idĂ©n bland BushanhĂ€ngare att valet kunde ’stjĂ€las’ frĂ„n Bush pĂ„ grund av en teknikalitet. Och det göder Ă€ven idĂ©n bland Al Gores anhĂ€ngare att vicepresidenten lurades att erkĂ€nna sig besegrad innan röstrĂ€kningen faktiskt indikerade att Bush hade vunnit”, skrev han.

George W. Bush och Al Gore i debatt i University of Massachusetts,  Boston, 3 oktober 2000. Foto: TT/AP Photo/Ron Edmonds

Jurister – inte vĂ€ljare – utsĂ„g president

Valet 2000 förblir föremĂ„l för debatter och studier. Inte minst nĂ€r det gĂ€ller USA:s valsystem och röstrĂ€kningsteknik. Florida hade 2000 hjĂ€lp av företaget Database Technologies, vars uttryckliga uppgift var att bortsondera röster frĂ„n dömda brottslingar. I slutĂ€ndan visade det sig Ă€ven att tusentals röster hade fallit bort – varav merparten var Goreröster och de flesta tillhörande afroamerikanska vĂ€ljare – medan hela valdistrikt uppgavs ha lĂ€mnat ”icke-giltiga valsedlar”.

RöstomrĂ€kning pĂ„gick dĂ€refter och Bush uppgavs ha vunnit med en marginal av 537 röster. Men till sist blev den politiska pressen och republikanska demonstranters sabotage av rĂ€kningsprocessen sĂ„ pĂ„taglig att jurister kopplades in, vilket gjorde valresultatet till en juridisk frĂ„ga. Efter att Gore och Bush bollat valresultatet mellan olika juridiska instanser beslöt USA:s högsta domstol med röstsiffrorna 5–4 att ogiltigförklara Floridas dito att öppna för en omrĂ€kning av rösterna i hela delstaten.

Utan nÄgra fler kort att spela tvingades Al Gore, för andra gÄngen, erkÀnna sig besegrad.

I juli 2001 publicerade forskare vid Bostons MIT och California Institute of Technology en studie som fastslog att mellan fyra och sex miljoner röster gick förlorade till följd av tekniska problem. Men dÄ hade Fox News narrativ frÄn valnattens smÄtimmar stÄtt pall och ledsagat George W Bush in i Vita huset.

Ironiskt nog var det ocksĂ„ Al Gore som – i egenskap av avgĂ„ende vicepresident till Bill Clinton och senatsordförande – drĂ€mde klubben i bordet för att lugna upprörda demokratiska kongressledamöter som förtvivlat försökte vinna senatorernas stöd för en invĂ€ndning mot det kritiserade domstolsbeslutet.

Men ingen senator hade nÄgra invÀndningar till Högsta domstolens utslagsröst och kort dÀrpÄ satte Gores klubba punkt för den utdragna process som snuvade honom pÄ presidentposten efter ett drama som en konservativ tv-kanal hade iscensatt.

”Fox News-effekten”

Fox News framvÀxt under 1990-talets senare hÀlft ska inte underskattas ifrÄga om valutgÄngen 2000, sÀrskilt inte ifrÄga om kanalens pÄverkan till vÀljares slutliga val av kandidat. Den slutsatsen drar ekonomerna Stefan DellaVigna och Ethan Kaplan i studien The Fox News Effect.

Mellan oktober 1996 och november 2000 introducerades Fox News Channel till USA:s kabel-tv-utbud och fick ett fönster in i miljontals amerikaners hem. Efter en genomgÄng av vÀljardata frÄn 9 256 stÀder drar de bÄda ekonomerna slutsatsen att Fox News intÄg i amerikaners vardagsrum innebar att icke-republikanska vÀljare röstade republikanskt i högre utstrÀckning Àn tidigare, mellan 3 och 8 procent av kanalens tittare.

KĂ€rnan av Fox News journalistiska verksamhet – konservativa Ă€mnen och konservativa budskap förklĂ€dda till journalistik – mynnade sĂ„ledes ut i ett konservativt utbud med ”stor övertalningseffekt” – den sĂ„ kallade ”Fox News-effekten”.

”Fox News-effekten kan visa sig bli en temporĂ€r inlĂ€rningseffekt för rationella vĂ€ljare, eller en permanent följd av icke-rationella vĂ€ljares öppenhet för övertalning. De hĂ€r resultatet visar att medier kan ha en ansenlig politisk inverkan”, skriver DellaVigna och Kaplan.

”Farligt nĂ€ra propaganda”

Fox News blev i kölvattnet av terrorattentaten i New York den 11 september 2001 en pÄdrivare och megafon för George W. Bushs nykonservativa klan och folkrÀttsvidriga invasion av Irak i mars 2003.

”Den objektivitet och skeptiska hĂ„llning medier visat makten sedan det förödande kriget i Vietnam och Watergateskandalen” under Richard Nixons presidentskap var som bortblĂ„st – och Fox News bevakning av Irakkriget snubblade ”farligt nĂ€ra propaganda”, enligt historieprofessor Charles Ponce de Leon i en analys för Salon.

Med tanke pĂ„ kanalens konservativa genomslag och historik av maktpĂ„verkan var det dĂ€rför inte sĂ„ konstigt att Donald Trump valde att plantera sin politiska plattform i direktsĂ€ndning i Fox News debattprogram ”Fox & Friends”.

PĂ„ tisdagen den 3 november söker Donald Trump den amerikanska befolkningens – men kanske frĂ€mst elektorernas – stöd för en andra mandatperiod. I ryggen har han ett fyraĂ„rigt vĂ€lmĂ„ende Ă€ktenskap med just Fox News, vars kanal har hĂ„llit Trump om ryggen med otaliga lĂ„ngintervjuer befriade frĂ„n hĂ„rda frĂ„gor och med tv-kanalens bĂ€st betalde medarbete Sean Hannity som en av presidentens nĂ€rmaste rĂ„dgivare.

”Under Obamas presidentskap kunde Fox attacker speglas som reflektioner av den motsatsroll som traditionell press ofta spelar. I och med Trumps valseger gick mediebolagets ankare frĂ„n att ha ifrĂ„gasatt makten till att försvara den”, rapporterar Jane Mayer i sin granskning av Trump–Fox-Ă€ktenskapet för New Yorker.

2020 – ett nytt 2000?

Donald Trumps och Fox News vÀlmÄende Àktenskap vÀcker mÄnga frÄgor. Bland annat ifall spöket frÄn den 7 november 2000 kommer att hemsöka valnatten Àven den 3 november 2020.

Den stora horden av förtidsröster och ifrĂ„gasatt valteknik har fĂ„tt mĂ„nga att skruva oroligt pĂ„ sig. De facto att Trump – och Fox News – redan talar om ett ”riggat” och ”stulet” val bĂ€ddar för att utgĂ„ngen av 2020 Ă„rs presidentval kan landa Ă€nnu tyngre och lĂ„ngsiktigt svĂ„rsmĂ€lt Ă€n valet för 20 Ă„r sedan.

FinansvÀrlden har redan uttryckt sin oro över valets eftermÀle och att ett tumultartat och möjligen vÄldsamt sÄdant kan skada landets ekonomiska strukturer. Om den ena kandidaten uttrycker missnöje med valresultatet, vÀgrar acceptera det och kanske till och med vÀgrar att lÀmna Vita huset stÄr USA pÄ randen till nÄgot mycket farligt, menar Ron Klein, tidigare demokratisk kongressledamot frÄn Florida.

– Det Ă€r orovĂ€ckande att personen med den största mikrofonen uttrycker den hĂ€r typen av tankar och hotar och skrĂ€mmer mĂ€nniskor att tĂ€nka att oavsett valutgĂ„ng tĂ€nker det inte tro att den Ă€r rĂ€ttvis. Det Ă€r ett hot mot demokratin i sig, sĂ€ger han till The Guardian.

Brian Hindt till vÀnster,   supporter till George W. Bush, argumenterar med   James Cooke, supporter till  Al Gore, utanför USA:s högsta domstol i Washington, 11 december 2000.  Foto: TT/AP Photo/Pablo Martinez Monsivais

 

”Valet slutar i Högsta domstolen”

Fox News har sedan sin etablering den 7 oktober 1996 inte bara vunnit mark i kabel-tv-bassĂ€ngen – mediebolaget förblir ocksĂ„ en inflytelserik aktör i den vĂ€rldsomspĂ€nnande oceanen bĂ€st navigerad av sociala medier. Och tack vare sin nĂ€rhet till Donald Trump fortsĂ€tter Fox News teman, rapportering och uttalanden att nĂ„ otaliga medieproducenter.

Med en nyligen ommöblerad amerikansk högsta domstol med tydlig konservativ majoritet har andra omstĂ€ndigheter trissat upp diskussionen om huruvida valet 2020 kan bli en juridisk repris av 2000. Exempelvis har North Carolina och Pennsylvania fĂ„tt grönt ljus för att förlĂ€nga tidsramen av mottagande och rĂ€knande av röster, medan Wisconsin – dĂ€r Joe Biden sĂ€gs leda klart i opinionsmĂ€tningar – fĂ„tt tummen ner för samma förfrĂ„gan.

President Trump har heller inte hymlat med sin tro – och möjligen förhoppning – om att valet 2020 kommer att nĂ„ Högsta domstolens bord:

– Jag tror att det kommer att nĂ„ Högsta domstolen och jag tycker det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att vi har nio domare pĂ„ plats till dess, sade Trump, en dryg mĂ„nad före Ă€nnu en oviss valnatt under den kommande amerikanska hösten.

Dela artikeln:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter
Social Share Buttons and Icons powered by Ultimatelysocial