REPORTAGE:

Grönland viker av vänsterut – men mot vilken horisont?

Valarbetare från vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit sätter upp affischer i Nuuk, Grönland. Partiet – vars politiska huvudfrågor bottnar i grönländsk självständighet och klimatfrågor – sprang i valet den 6 april om socialdemokratiska Siumut. Foto: Emil Helms/Scanpix 2021 via A

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

Grönland viker av vänsterut – men mot vilken horisont?

Grönland skakas av klimatkris, gruvplaner och, nu senast, en jordskredsseger för ett självständighetstörstande vänsterparti – samtidigt som maktbärande socialdemokratiska Siumut skakas om av interna splittringar och generationsskiften.

För Grönland – och dess bärande industrier: fiske, turism och gruvdrift – är det av största vikt att långsiktighet och politisk stabilitet prioriteras för att kunna bereda väg för ett hållbart samhälle.

Av Klas Lundström

GRÖNLAND Valutgången i det grönländska valet den 6 april möblerar om bland stolarna i landstingshuset – Inatsisartut – i centralorten Nuuk. Valresultatet gläntar även på dörren för en nyutstakad politisk kurs där hållbarhet och självständighet hissar seglen.

– Grönland befinner sig på många sätt alltjämt i utveckling, som nation och som folk. Grönland befinner sig också alltjämt i processen att göra upp med sin koloniala historia och dess konsekvenser för Grönland i dag, säger Mikkel Schøler, grundare av konsultbolaget Sikki med fokus på hållbarhetsfrågor, till Tidningen Global.

Mikkel Schøler växte upp i Kangerlussuaq och Nuuk, flyttade till danska Aarhus 1995 och EU-kandiderade för danska socialdemokraterna innan han använde sina politiska kunskaper, kontakter och statsbildningsutbildning för att dedicera sin vardag åt grönländska hållbarhetsfrågor.

Hans tidigare politiska hemvist, det grönländska socialdemokratiska Siumut, har suttit på den politiska makten alla år utom fyra sedan 1979 – men partiet befinner sig liksom Grönland vid ett vägskäl. Klimatkris, gruvplaner och ett ommöblerat landsting gör morgondagen till en öppen historia.

För politiska partier – och för lokalbefolkningen

.

Mikkel Schøler. Foto: Privat

Förändrat politiskt landskap

Socialdemokratiska Siumut såg sig den 6 april omsprungna av vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit, vars politiska huvudfrågor bottnar i grönländsk självständighet och klimatfrågor.

– Valutgången kan mycket väl leda till en ny regeringskonstellation som kan inhysa den tidigare oppositionen som lovat sätta stop för de mest långtgående gruvprojekten, säger Mikkel Schøler.

Med sina dryga 37 procent av rösterna står det klart att Ataqatigiit ökat sitt väljarstöd med nära tio procent sedan valet 2018. Dess valseger är även ett kvitto på partiets kärnfrågor ökat i vikt även i den grönländska lokalbefolkningens ögon.

Tinande isar, uppslitande gruvplaner

Centrum för den grönländska debatten har tinande isar och ett kontroversiellt gruvbygge varit. Australiska gruvintressen och kinesiskt kapital har fått upp ögonen för Grönlands mineralreserver, rikliga på de sällsynta mineraler som blir alltmer oumbärliga för teknikframställning av digitala anordningar som i allt större utsträckning integrerar sig i människors vardag och leverne världen över.

”Grönland har potentialen att bli en av de största västerländska producenterna av sällsynta mineraler”, konstaterar Greenland Minerals, det australiska gruvbolag som leder arbetet med gruvan Kvanefjeld, utanför Narsaq nära den grönländska sydspetsen.

Kvanefjeldprojektet huserar enligt Greenland Minerals över en miljard ton i mineralreserver. Utöver sällsynta mineraler även rikliga kvantiteter uran och zink. Efter tretton år av beredning av projektet följde gruvprojektet slutligen de strikta grönländska mineralreglerna och projektet gick in i den offentliga samrådsfasen i december 2020 inför oberoende miljögranskning av bland annat det danska miljöcentret.

Indraget gruvförbud

Planeringen och förberedelserna inför den påbörjade gruvbrytningen vid Kvanefjeld samlöpte med det grönländska slopandet av sitt eget förbud mot uranbrytning 2013 – 1988 infördes ”nolltolerans” mot utvinning av uran och andra radioaktiva metaller – och det stod tidigt klart att valet den 6 april i stor utsträckning även var en omröstning ”för” eller ”emot” gruvetableringen i södra Grönland.

Beslutet att bryta eller inte är i slutändan likväl helt upp till Grönland eftersom mineralsektorn faller under grönländska autonomregler. Danmark fungerar dock som garant för att internationella fördrag om ickespridning följs. Och fastän projektet har potentialen för en enorm ekonomisk bonanza för Grönland säger förespråkare att priset också kan bli högt.

Gruvdrift kan nämligen förändra förutsättningarna för Grönlands viktigaste export: fisk.

– Dagens Grönland är väldigt beroende av sina fiskare, vilket gör landet sårbart för pris- och utbudsrubbningar. Det är därför angeläget för Grönland att diversifiera sin ekonomi med mineralutvinning och ökad turism. Det är dock viktigt att följa de strikta grönländska miljöbestämmelserna så att gruvor kan samexistera med fisket och turismen, säger Mikkel Schøler.

”En hållbar framtid” – men hur?

Att både världen och allehanda aktörer på Grönland gemensamt strävar efter ”en hållbar framtid” är måhända hedervärt – men exakt hur en hållbar framtid bäst byggs på Grönland är en komplex fråga.

– Vi lever i en konsumentdriven marknad och konsumenter letar efter äkta hållbara märken, särskilt i Norden och övriga Europa, säger Mikkel Schøler.

Långsiktighet är därför – menar han – av högsta prioritet. Särskilt i ett läge när geografiska vidder alltjämt gör att Grönland saknar vägförbindelser mellan städer måste infrastrukturen antingen prioritera vägbyggen eller utvidga flygplatsutbudet. Och särskilt eftersom Grönland sneglar på Islands turistmodell, bland annat på grund av att ön erbjuds som mellanlandningsort för flyg mellan Europa och Nordamerika.

Foto: Emil Helms/Ritzau Scanpix via AP
”Gruvfritt Grönland orealistiskt”

Intäkter från Kvanefjelds eventuella gruvdrift har i debatten också lyfts fram som nödvändiga brickor i bygget av ett framtida, ekonomiskt mer självständigt Grönland – som är mindre beroende av tillskjutna medel från Köpenhamn.

I den diskursen stod socialdemokratiska Siumut med koalitionspartnerna från Demokraterna och Nunatta Qittornai i deras stöd för gruvprojektet. Men fram till valet har den nya Siumutledningen svängt i frågan, vilket fick Demokraterna att lämna koalitionen den 8 februari. Det var det sista den grönländska socialdemokratin önskade behöva förklara för väljare knappt två månader före val.

– Vi måste se framåt och vi måste förbereda oss för större enighet i det här landet, sa premiärministern och Siumutpolitikern Kim Kielsen i samband med februarikrisen.

Men huruvida partiers och grönländares grundsyn på gruvdrift lyckas förändra grönländska grundförhållanden råder det likväl delade meningar om:

– Det finns inget realistiskt scenario som inte involverar några gruvaktiviteter om Grönland har för avsikt att stå på en solid ekonomisk inkomstgrund, säger Torben Andersen, ekonomiprofessor vid Aarhus universitet, till France24.

”Politisk lösning”

För Mikkel Schøler är politiskt samarbete och långsiktiga beslut av nöden. Kompromisser måste till för att undvika politisk turbulens inom alltifrån gruvnäringen, fisket och turistsektorn.

Industrier som genom åren funnit det svårt att samsas i den grönländska vardagen. Valutgången den 6 april kan mycket väl leda till förändringar, inte bara för gruvplanerna i södra Grönland utan även grusa relationerna mellan det autonoma styret och överhögheten i Köpenhamn.

– Förhoppningsvis finner de politiska partierna någon form av lösning på alla utmaningar. Bygget av en affärsplan står och faller med politiskt bestämda ramverk som vi alla opererar inom. Konstanta förändringar av dessa ramverk gör det så mycket svårare att attrahera investeringar, säger Mikkel Schøler till Tidningen Global

Läs även:

Dela på facebook
Dela på twitter