REPORTAGE:

Den indiska kampen om fröerna

Bondeprotesterna i Indien mot tre jordbruksreformer har pÄgÄtt i fem mÄnader, samtidigt sker ocksÄ en kamp om rÀtt till mark, fröer och obereonde. Foto: AP Photo/Manish Swarup

REPORTAGE

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Den indiska kampen om fröerna

Den indiska bondeprotesten mot tre marknadsreformer har snart pÄgÄtt i fem mÄnader. Parallellt med den kampen pÄgÄr en annan strid: Den om makten om fröerna. Det handlar om smÄskalighet och matsÀkerhet kontra industrialiserat jordbruk pÄ storföretags villkor. 

Av Bella Frank

INDIEN – Vi jobbar för motstĂ„ndskraft mot klimatförĂ€ndringar, vi frĂ€mjar traditionella grödor och naturligt jordbruk med mindre bekĂ€mpningsmedel och som krĂ€ver mindre vatten och skyddar miljön. Det Ă€r som ett paket, sĂ€ger Sheelu Francis frĂ„n Women’s Collective till Tidningen Global, och lyfter fram grödor som hirs, som fick en undanskymd plats i det indiska jordbruket i och med den gröna revolutionen pĂ„ 1960-talet. 

Genom Women’s Collective, en organisation som organiserar marginaliserade kvinnor i den indiska delstaten Tamil Nadu och som deltar i bondeprotesterna, arbetar Sheelu Francis för att lĂ€ra ut traditionell kunskap kring grödor för att ge smĂ„bönder kontroll över maten de producerar. Enligt Sheelu Francis stĂ„r smĂ„bönder och marginaliserade grupper inför tre avgörande utmaningar: TillgĂ„ng till mark, klimatförĂ€ndringar och kontrollen över fröerna.

Att korrigera en obalans

Hirs i dess olika sorter Ă€r en del av svaret pĂ„ problem som kraftiga vĂ€deromslag som blivit vanligare i och med klimatförĂ€ndringarna.Ömsom översvĂ€mningar, ömsom torka lĂ€gger sten pĂ„ börda för Indiens jordbruksarbetare – en sektor som över hĂ€lften av befolkningen jobbar inom. Hirs krĂ€ver mindre bevattning och mindre bekĂ€mpningsmedel, och ger dĂ€rför inte bara nĂ€ringsriktig mat utan Ă€r ocksĂ„ skonsam mot miljön. 

– Eftersom hirs Ă€r motstĂ„ndskraftig föresprĂ„kar vi den grödan, sĂ€ger Sheelu Francis och förklarar att det ocksĂ„ handlar om en mer djupgĂ„ende process vars mĂ„lsĂ€ttning Ă€r att korrigera en obalans som uppstod i det indiska jordbruket i och med lanseringen av den gröna revolutionen som lĂ€nge beskrevs som en framgĂ„ngssaga.

Historisk vidrÀkning

Men den historieskrivningen har lĂ€nge ifrĂ„gasatts. Fysikern, författaren och den ekologiska aktivisten Vandana Shiva argumenterar i boken Staying Alive: Women, Ecology, and Development att de högavkastande grödor som infördes pĂ„ 1960-talet, sĂ„ kallade mirakelgrödor framtagna pĂ„ institut av bland andra den amerikanska agronomen Norman Borlaug som sedermera förĂ€rades Nobels fredspris, endast kan vara det med hjĂ€lp av ”höga insatser av bevattning och kemiska gödningsmedel”. Shiva menar att utan dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r deras avkastning ”extremt lĂ„g”

Shiva framhĂ„ller att kunskaper om en hĂ„llbar matproduktion och traditionella grödor som indiska kvinnor besatt kastades pĂ„ historiens skrĂ€phög till fördel för vad som sĂ„gs som överlĂ€gsen vĂ€sterlĂ€ndsk innovation: ”Denna allmĂ€nhetens rikedom, som utvecklas över millennier, definierades som ’primitiva sorter’ av den maskulina synen pĂ„ frön, som sĂ„g sina egna nya produkter som ’avancerade’ varianter’.”, skriver Shiva. Det Ă€r mot den bakgrunden som vikten av kampen över fröerna kan förstĂ„s, och Women’s Collective Ă€r en av mĂ„nga aktörer i den pĂ„gĂ„ende kraftmĂ€tningen.

– Vi vill ta tillbaka kontrollen över fröerna. Traditionellt var det kvinnor som bevarade och förvarade fröerna, men efter den gröna revolutionen förlorade de den kontrollen. Kontrollen över fröerna hamnade istĂ€llet hos företagen. Nu försöker vi Ă„teruppliva de traditionella fröerna och ge kontrollen tillbaka till kvinnorna, sĂ€ger Sheelu Francis. 

Women’s Collective bestĂ„r av omkring 100 000 medlemmar, varav omkring en femtedel Ă€r smĂ„bönder, spridda pĂ„ 19 olika distrikt i Tamil Nadu och de jobbar för att stötta kvinnor, Ă€ldre och barn, liksom arbetar för daliters rĂ€ttigheter och mot genmodifierade grödor bland mycket annat. Bönder Ă€r enligt Women’s Collectives definition alla som Ă€r involverade i jordbruksarbete.

– Majoriteten arbetar med naturligt jordbruk och de sparar sina egna fröer. Bara en liten andel av vĂ„ra medlemmar Ă€ger egen mark. Vi har organiserat kvinnorna i kollektivjordbruk eftersom vi fokuserar pĂ„ matsĂ€kerhet, sĂ€ger Sheelu Francis.

Gröna revolutions dödsruna

Den gröna revolutionen drevs bland annat pĂ„ av USA:s bistĂ„ndsorganisation USAID som subventionerade gödningsmedel, bevattningssystem liksom högavkastande ris- och vetevarianter. Den gröna revolutionen var ocksĂ„ i hög utstrĂ€ckning en effekt av kalla kriget – en amerikansk geopolitisk strategi för att stoppa spridningen av kommunism i Asien.

Efter Indiens sjÀlvstÀndighet 1947 pressade kommunistledda bonderörelser pÄ dÄvarande regeringspartiet the Indian National Congress att genomföra landreformer. Den indiska regeringen valde att inte gÄ emot landets markÀgande bönder och gav istÀllet löften om subventioner till fattiga smÄbönder och satsade stort pÄ investeringar i en ny form av jordbruk som ocksÄ gjorde det smÄskaliga jordbruket med diversifierade och traditionella grödor allt mer marginaliserat till fördel för industriellt jordbruk med monokultur och exportgrödor. 

Dagens bondeprotester Ă€r dĂ€rför ocksĂ„ en uppgörelse med den gröna revolutionen – Aniket Aga, lĂ€rare i miljöstudier vid Ashoka University i Haryana i Indien, sĂ€ger i en artikel i artikel i Scientific American att dagens bondeprotester hĂ„ller pĂ„ att skriva den gröna revolutionens dödsruna. Elin Gidlöf, programansvarig pĂ„ Svalorna Bangladesh Indien, sĂ€ger till Tidningen Global att deras partnerorganisationer ser pĂ„ den gröna revolutionen som ett stort problem:

– Den innebar mycket ny teknik, som genmodifiering, kemisk besprutning och bevattningssystem och att man skulle odla vissa grödor som sĂ„gs som vĂ€ldigt effektiva sĂ„som ris. Den byggde delvis pĂ„ en god tanke om att man skulle kunna effektivisera – och den har lett till minskad svĂ€lt.

– Men den har ocksĂ„ haft mycket negativa effekter, för mĂ„nga smĂ„skaliga bönder förbĂ€ttrades inte det ekonomiska lĂ€get utan förĂ€ndringarna gynnade framförallt storskaliga bönder, den har ocksĂ„ utarmat jorden. Otroligt mycket mark har förstörts av att man har överanvĂ€nt kemikalier och man har ocksĂ„ byggt ett jordbruk som till stor del Ă€r beroende av bevattningssystem, sĂ€ger Elin Gidlöf och pekar pĂ„ att Indien nu Ă€r pĂ„ vĂ€g in i en vattenkris.

Makt som förskjuts

Den pÄkostade omstÀllningen av jordbruket fokuserades först till mer bemedlade delstater som Punjab. För att motverka nedpressade priser pÄ grödorna introducerades ocksÄ statliga minimipriser och sÀrskilda marknadsplatser, sÄ kallade mandis, som stÄr i fokus i dagens protester. PremiÀrminister Narendra Modi vill avveckla bruket av mandis, eftersom han menar att bönder kan tjÀna mer genom att sÀlja sina produkter pÄ en öppen marknad. MÄnga bönder Àr av annan Äsikt. 

– Vi sĂ€ger inte att mandis Ă€r den bĂ€sta lösningen men bönderna kan dĂ€r gĂ„ samman och förhandla, och nĂ€r det finns minimipriser finns det i alla fall en bas att utgĂ„ ifrĂ„n, sĂ€ger Sheelu Francis och syftar pĂ„ att bönder befarar att prisgarantierna pĂ„ grödor kommer att försvinna nĂ€r dessa mandis avvecklas.

– NĂ€r det inte finns nĂ„gra minimipriser kommer företagen att bestĂ€mma priserna.

De tre jordbruksreformerna – som Indiens högsta domstol i januari stoppade tills vidare – röstades pĂ„ bara nĂ„gra dagar igenom i det indiska parlamentet i september förra Ă„ret. Lagarna avreglerar olika aspekter av jordbruket – försĂ€ljning, prissĂ€ttning och förvaring av produkter, och kontraktsodling, det vill sĂ€ga att kontrakt som upprĂ€ttas direkt mellan en odlare och ett livsmedels- eller utsĂ€desföretag. 

– De nya lagförslagen Ă€r ju inte alls det vĂ„ra partner vill ha och efterfrĂ„gar, utan gĂ„r i andra riktningen och riskerar att Ă„terigen gynna framförallt storskaligt och kommersiellt jordbruk, sĂ€ger Elin Gidlöf som menar att krisen under det senaste Ă„ret har visat pĂ„ den smĂ„skaliga sjĂ€lvförsörjningens förtjĂ€nster – trots att det indiska samhĂ€llet stĂ€ngt ner i omgĂ„ngar har smĂ„bönderna haft tillgĂ„ng till hĂ€lsosam mat.

– Det handlar inte om att lösningen pĂ„ hela Indiens jordbrukssektor Ă€r att alla ska bli smĂ„skaliga bönder men det mĂ„ste hittas en balans dĂ€r modern teknik kan anvĂ€ndas samtidigt som smĂ„skaliga bönder vĂ€rnas, sĂ€ger hon.

Kan protestera i Ă„ratal

Redan i samband med att reformerna röstades fram bröt protester ut framför allt just i Punjab. Men det var först i slutet av november förra Ă„ret – dĂ„ bönder Ă€ntrande sina traktorer för att i kortege köra mot huvudstadsregionen Delhi dĂ€r de byggde upp temporĂ€ra boplatser vid infartsvĂ€garna – som upproret uppmĂ€rksammades i högre utstrĂ€ckning bĂ„de nationellt och utanför Indiens grĂ€nser.

Protesterna leds av The Samyukta Kisan Morcha (SKM), eller United Farmers Front, som bildades i november av ett stort antal bondeorganisationer, och demonstranterna har trotsat en vinter med isande regn och nu vÀntar sommarsÀsongen dÄ vÀrmen kan stiga till 50 grader. Men protesterna fortsÀtter: 

– Vi kommer att stanna hĂ€r i fem Ă„r, tio Ă„r om vi mĂ„ste, sade demonstranten Surinder Singh till The Guardian i februari i Ă„r, ett budskap som upprepats av mĂ„nga. 

För Sheelu Francis finns inga frÄgetecken kring konsekvenserna av reformerna :

– De slĂ„r mot alla bönderna och det Ă€r viktigt att alla tre lagarna dras tillbaka. Lagarna Ă€r företagens egen skapelse, de Ă€r för företagen och av företagen, sĂ€ger hon och pekar ocksĂ„ pĂ„ risken med ökad kontraktsodling som gĂ„r i motsatt riktning till vad Women’s Collective strĂ€var efter:

– Bönderna kommer att bli tvungna att skaffa fröer och gödningsmedel frĂ„n storföretag som ocksĂ„ kommer att kunna sĂ€ga Ă„t oss vad vi ska odla i varje distrikt, sĂ„ att jordbruket hamnar under bolagens kontroll.

Hon varnar ocksÄ för att en lÄngsiktig konsekvens av lagarna Àr att allt fler bönder inte kommer att ha rÄd att ha kvar den lilla mark de har. För att hindra att fler smÄbönder tvingas bort frÄn sin mark och för att ge de som Àr utan mark i dagslÀget borde, menar Sheelu Francis, den indiska staten istÀllet för att dra sig tillbaka kliva in och inta en mer aktiv roll i att garantera smÄböndernas framtid genom att till exempel upprÀtta markbanker.

– Det finns sĂ„ mĂ„nga frĂ„nvarande markĂ€gare. Om regeringen startar markbanker kan folk som vi arrendera den. Det skulle lösa frĂ„gan om tillgĂ„ng till mark. Och vi kan odla mat och dĂ€rigenom sĂ€kra matproduktionen.

LÀs Àven:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter