KOMMENTAR:

Protester i Colombia kan bli politiskt avgörande

Regeringskritiska demonstrationer ledde till konfrontationer med polisen i Colombias huvudstad Bogotå pÄ onsdagen. Foto: AP Photo/Fernando Vergara

KOMMENTAR

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Protester i Colombia kan bli politiskt avgörande

Det tog sex dagar av massiva protester för att Colombias högerpresident Ivan Duque skulle tvingas dra tillbaka en aviserad skattereform och för att den mÀktigaste ministern i regeringen, Alberto Carrasquillas, skulle tvingas avgÄ. 

Av Francisco Contreras

COLOMBIA Det kontroversiella lagförslaget med vilken regeringen försökte höja skatterna pÄ de som har minst inkomst i landet blev droppen för colombianerna, som trotsade pandemirestriktioner och gav sig ut pÄ gatorna. Duque svarade med brutalt polisvÄld och militarisering av stora delar av landet. 

Organisationer som Temblores ONG har registrerat 27 mord, över 800 hÀktade, sex anmÀlningar av sexuellt vÄld, 900 skadade och 23 personer med ögonskador samt 1 089 anmÀlningar av polisvÄld. Temblores ONG har larmat om 89 försvunna, vilket bekrÀftas av myndigheten Defensoria del Pueblo som menar att minst 54 personer anmÀlts som försvunna. 

Den 5 maj anordnades en massiv nationell strejk, med krav pÄ att regeringen ocksÄ drar tillbaka en hÀlsovÄrdsreform som regeringen försökt fÄ igenom i kongressen. Idén med reformen Àr att göra de offentliga sjukhusen mer kommersiella och ekonomiskt lönsamma. 

Bland annat vill regeringen att den offentliga sjukvÄrden ska söka samarbete med privata bolag för att fÄ bÀttre lönsamhet och att hÀlsoministeriet ska bestÀmma vilka vÄrdtjÀnster som ska finansieras med offentliga pengar. 

De första demonstrationerna dominerades av studenter och unga mÀnniskor, men nu har mÀnniskor som motsÀtter sig vÄrdreformen tagit över stafettpinnen. LÀkaren och professorn vid Universidad de los Andes Luis Jorge Hernåndez menar att vÄrdreformen försvagar de offentliga sjukhusen och att sjukvÄrden har en social funktion och inte bör ha ekonomisk lönsamhet som mÄl. 

VÄrdfacken menar att regeringen försökte fÄ igenom vÄrdreformen mitt under pandemin för att undvika stora rubriker men proteströrelsen har lyckats fÄ upp den pÄ agendan. VÄrdfacken menar att vÄrdreformen ger Ànnu mer makt och resurser till privata vÄrdbolag som under pandemin visat sig vara en del av problemet inom hÀlso- och sjukvÄrden dÄ de nekar en majoritet av befolkningen tillgÄng till vÄrd. 

En tredje frÄga som lyfts av proteströrelsen Àr vÄldet i landet. FN:s högkommissarie för mÀnskliga rÀttigheter (OHCHR) uppskattade i en rapport i februari att 133 aktivister mördades förra Äret, en ökning med 25 jÀmfört med Äret innan och det högsta antalet sedan fredsavtalet med gerillagruppen FARC 2016. OHCHR betonade dessutom att det hade registrerat 76 massakrer, det högsta antalet sedan 2014.

Chefen för OHCHR i Colombia har uppmanat regeringen att intensifiera anstrÀngningarna för att demontera paramilitÀra grupper för att sÀkra freden och fredsavtalet. Polis- och militÀrvÄld under demonstrationerna har ocksÄ blivit en avgörande frÄga i den politiska krisen och uppmÀrksammas internationellt. Sedan Ivan Duque kom till makten 2018 har stora proteströrelser bytt av varandra, och visar pÄ ett land med starka sociala motsÀttningar. 

Den första stora proteströrelsen tog fart efter Duques ifrÄgasatta valseger 2018. Den andra i och med den historiska nationella strejken i november 2019, dÀrefter den utbredda ilskan mot polisbrutalitet som följde pÄ mordet pÄ Javier Ordóñez i september 2020. 

De massiva demonstrationerna nu Àr kanske de mest politiskt avgörande. De har enat olika sociala aktörer som tidigare hÄllit sig till egna krav och demonstrationer och nu ser behovet att formulera en samhÀllsövergripande agenda som samlar en majoritet i landet. Det har ocksÄ synliggjort en politiskt svag höger som dominerat den politiska scenen de senaste 20 Ären med den tidigare presidenten Álvaro Uribe, som utmÄlas som makten bakom Duque. 

BÄde borgmÀstare och guvernörer har protesterat mot polisvÄldet och uppmanat regeringen att ta tillbaka de kontroversiella förslagen.

Fotnot: Francisco Contreras Àr LatinamerikakÀnnare. Han Àr ocksÄ talesperson för politisk utveckling i Latinamerika i Latinamerikagrupperna, ordförande i Solidaritetshuset och kommunfullmÀktigeledamot (V).

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter