NYHETER:

Totalkrig ”nära” i Västpapua – nu en regional konflikt

Mycket pekar på att konflikten i Västpapua nu träder in ett nytt stadium. Här försöker indonesiska soldater och poliser slita ifrån västpapuanska självständighetsaktivister deras banderoll i december 2020. Foto: AP Photo/Dita Alangkara

NYHETER

Dela på facebook
Dela på twitter

Totalkrig ”nära” i Västpapua – nu en regional konflikt

Kort efter tillkännagivandet av bildandet av en civil och underjordisk interimsregering i Västpapua intensifierar Indonesien sina militära operationer i västra Nya Guinea – i skydd av nedsläckt internet. Samtidigt tar konflikten klivet och blir en regional angelägenhet då frivilliga från grannlandet Papua Nya Guinea ansluter sig till Västpapuas väpnade självständighetskamp. 

Papua Nya Guinea ställer sig politiskt neutral i konflikten – men att frivilliga för första gången någonsin ansluter sig till Västpapuas beväpnade självständighetskamp tvingar regeringen i Port Moresby att konfrontera Indonesien och sin egen inställning till Västpapuafrågan. 

Av Klas Lundström

VÄSTPAPUA Den 6 maj deklarerade en nybildad bataljon bestående av frivilliga invånare i Sepikprovinsen i Papua Nya Guinea att de ansluter sig till den väpnade kampen för ett självständigt Västpapua. 

Det är första gången någonsin som papuaner från båda sidor om Nya Guineas vertikala gräns går samman för att bekämpa Indonesiens 60-åriga annektering.

– Vi är redo att bekämpa Indonesiens armé för att hjälpa vårt folk i Västpapua, säger en talesperson för bataljonen i en video som Tidningen Global kommit över. 

Papua Nya Guinea dras in i konflikten

I slutet av april drabbade den beväpnade västpapuanska – och numera terroristklassade – självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdeka (Rörelsen för ett fritt Västpapua) samman med indonesisk militär i de centrala högländerna. 

I striderna dödades den indonesiske generalen Danny Karya Nugraha, något som fick Indonesiens president Joko Widodo att utlova vedergällningar.

– Vår regering [i huvudstaden Port Moresby, Papua Nya Guinea] har inte tagit något initiativ till att hjälpa vårt folk i Västpapua och därför är vi, folket i Sepikprovinsen, redo att visa vårt stöd, säger talespersonen för frivilligbataljonen från Papua Nya Guinea.

De frivilligas intåg i den väpnade kampen för ett fritt Västpapua försätter centralregeringen i Port Moresby i politiska trångmål. Relationer till Indonesien är viktiga – men ännu viktigare är att nära konstruktiva ekonomiska förhållanden med Australien som öppet ”respekterar” Indonesiens överhöghet över Västpapua.

– Den indonesiska regeringen kallar dem [OPM-gerillan] för terrorister, men de är inte terroristerna, de kämpar för sitt land. Indonesien, ni är tjuvarna, säger talespersonen för Sepikbataljonen.

Frivilligbataljonen från Sepikprovinsen längs gränsen till Västpapua tvingar nu centralregeringen i Port Moresby – redan reellt pressad på grund av sin hantering av covid-19-pandemin – att ta bladet från munnen. 

”Totalkrig” nära

Klart är att Västpapua inte stått så nära fullskaligt krig sedan 1970-talet, menar interimspresident Benny Wenda, sedan många år bosatt i politisk exil i London.

– Jag tror att utvecklingen vi ser nu mycket väl kan vara en återgång till den nivå av militära operationer som vi senast erfor under Suharto på 1970-talet, säger interimspresidenten till Tidningen Global.

Som ung upplevde Benny Wenda Indonesiens militära framryckningar då landets brutale diktator Suharto gjorde sig skyldig till en rad massakrer och människorättsövergrepp mot civila i samband med militära operationer i de centrala högländerna – regioner som alltjämt bebos av människor som är traumatiserade av de upplevelserna. 

Allt för att kväsa en västpapuansk självständighetstörst som trots bruk av napalm och kemiska vapen mot civila, storskalig transmigration för att göra västpapuaner till minoritet och utbredd fattigdom trots att Västpapua är hemvist för en av planetens mest lukrativa gruvor – guld- och koppargruvan Freeport, tidigare känd som Grasberg. 

”Indonesien släcker internet”

Indonesiens senast framflyttade militära positioner i Västpapuas centrala högländer har skett i skydd av en flera dagar lång internetblackout som tystat informationsdelande och telefoni i stora delar av konfliktzonerna. 

Internetblackouten inträffade i samband med att Västpapuas interimspresident Benny Wenda tillkännagav tillsättandet av sin underjordiska regering, vars ministrar förblir hemliga men operativa i syfte att ”underminera Indonesiens styre” på plats.

”Hundratals fler soldater sänds till området och vi får rapporter om att civila västpapuaner flyr från sina hem i [regionerna] Intan Jaya, Puncak Jaya och Nduga [i de centrala högländerna]”, skriver Benny Wenda i ett pressmeddelande den 4 maj.

Internetblackout – ett politiskt verktyg

Det är inte första gången internet och telefon har blockerats i Västpapua de senaste åren. I augusti och september 2019 tystades all information inifrån den av Indonesien sedan 1960-talet annekterade västra halvan av Nya Guinea, i samband med en rad massakrer på civila av indonesisk militär och polis, vilka ägde rum utan omvärldens kännedom.

I juni 2020 dömdes Indonesiens kommunikations- och informationsministerium i Jakartas administrativa domstol för att avsiktligen ha strypt internettillgången under de flera veckor långa protesterna för ett självständigt Västpapua. Domstolsbeslutet var historiskt och vittnade om de tilltag som den indonesiska statsapparaten är beredda att ta till, i strid med sina egna stiftade lagar, för att kväsa missnöje och informationsutbyte bland invånare i Västpapua.

Att internetblackouten som alltjämt stora delar av Västpapua skulle ha politiska eller militära motiv slås tillbaka av den statliga internet- och telefonileverantören PT Telkom Indonesia som istället beklagar ”uppbrottet i internetservicen”, rapporterade Radio New Zealand den 3 maj. 

PT Telkom Indonesia sade sig då arbeta med att återställa internettillgången i centralorten Jayapura i norra Västpapua – något som inte skett den 5 maj. 

”Uppenbart folkmord”

Enligt källor till Tidningen Global kan självständighetsrörelsen OPM förutom frivilliga från Papua Nya Guinea även komma att bistås av frivilliga från Acehprovinsen.

Aceh, en del av ön Sumatra på andra sidan om den indonesiska arkipelagen, förde ända sedan den indonesiska republikens bildande på 1940-talet en självständighetskamp mot centralmakten i Jakarta. Ett blodigt krig som mynnade ut i ett fredsavtal 2005 och utökad autonomi för Aceh. 

Uppgifterna visar att konflikten från Västpapua träder in i ett nytt stadium, såväl på slagfältet i de centrala högländerna som i de politiska korridorerna. Frågan är hur länge omvärlden kan fortsätta ignorera konflikten.

– Den indonesiska staten bedriver ett program för uppenbart folkmord mot det västpapuanska folket. En blodig konflikt som USA, Europa och övriga världssamfundet måste ingripa för att stoppa, säger Sebby Sambon, talesperson för OPM, till Tidningen Global.

Läs även:

Dela på facebook
Dela på twitter