GLOBALA MÅLEN:

Kvinnor de stora förlorarna

En kvinna i Bukarest i RumÀnien bÀr en röd slöja i en demonstration för att öka medvetenheten om att vÄldet mot kvinnor ökat under pandemin. Foto: Vadim Ghirda AP Photo

GLOBALA MÅLEN

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Kvinnor de stora förlorarna

JÀmstÀlldheten har backat under coronapandemin. Kvinnor har drabbats betydligt hÄrdare Àn mÀn pÄ olika sÀtt. Det finns inte heller mÄnga tecken pÄ att de negativa effekterna kommer att dÀmpas genom regeringarnas ÄterhÀmtningspaket och andra insatser. DÀrför Àr det Globala mÄlet nummer 5, att uppnÄ jÀmstÀlldhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, viktigare Àn nÄgonsin.

Av Christin Sandberg/Italien

Enligt FN och hundratals andra -aktörer har kvinnor drabbats hÄrdare och i större utstrÀckning av pandemin Àn mÀn. I en analys gjord av Center for Global Development och som baserats pÄ 400 studier fastslÄs just detta. Kvinnor i lÄg- och medelinkomstlÀnder har drabbats absolut hÄrdast av coronapandemin och betalat ett oproportionellt högt pris för krisen.

I en sammanstÀllning som SVT gjorde i mars 2021, ett Är efter pandemins utbrott, lyfter man fem omrÄden inom vilka jÀmstÀlldheten backat bÄde globalt och i Sverige: -arbetsmarknad, obetalt hemarbete, vÄld mot kvinnor, fattigdom och ohÀlsa.

Kvinnors arbetslöshet har ökat mer Àn mÀnnens bÄde i det global Syd och i vÀstlÀnderna. Kvinnor Àr i regel i lÀgre grad skyddade genom sociala trygghetssystem, antingen för att de arbetar i den informella sektorn, vilket Àr vanligt i lÄginkomstlÀnder, eller för att de har korttidskontrakt eller prekÀra anstÀllningar. MÄnga arbetar dessutom i den tungt belastade hÀlso- och sjukvÄrden, liksom vÄrd- och omsorgssektorn.

”Är en jĂ€ttefrĂ„ga”

I början slog pandemin mot mansdominerade branscher sÄsom industrin, men snart dÀrefter och Àven pÄ lÀngre sikt drabbade den kvinnodominerade tjÀnstesektorn med handel och hotell- och restaurangbranschen.

Dessutom Àr kvinnorna de stora förlorarna nÀr samhÀllet i övrigt stÀngt ner, inte minst skolorna, vilket har ökat omsorgsbehovet av bÄde barn, Àldre och funktionshindrade i hemmen. Det obetalda hemarbetet ökade avsevÀrt under pandemin, och dÀr har kvinnorna axlat ansvaret.

– Det hĂ€r Ă€r en jĂ€ttefrĂ„ga. MĂ„nga kvinnor som hade jobb som de skulle kunna gĂ„ till har tvingats lĂ€mna dem nĂ€r de har tagit över det hĂ€r ansvaret, som de inte har tillfrĂ„gats om de Ă€r redo att ta över, sade Åsa RegnĂ©r, vice chef pĂ„ FN:s enhet för kvinnors rĂ€ttigheter, till SVT i mars 2021.

Trots det har kvinnliga smÄföretagare i Sverige fÄtt en mindre andel stödpengar Àn mÀn, visar en granskning gjord av SVT.

JÀmstÀlldhetsmyndigheten konstaterar i sin Ärsrapport att regeringen under krishanteringen har tvingats till snabba beslut och prioriteringar, vilket ökat risken för ökad ojÀmstÀlldhet.

– DĂ„ finns det en risk att viktiga perspektiv inte vĂ€gs in, och att tidigare mönster av ojĂ€mstĂ€lldhet förstĂ€rks. Det kan till exempel handla om vem som stannar hemma med barnen nĂ€r smittspridningen ökar eller om hur arbetsmiljön pĂ„verkas inom yrken som belastats hĂ„rt under pandemin. Men det kan ocksĂ„ handla om vilka ekonomiska stöd som fördelats under pandemin och hur de kommer kvinnor och mĂ€n till del, sade Peter Vikström, analyschef pĂ„ JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten i samband med att rapporten slĂ€pptes i april.

En annan frĂ„ga som fĂ„tt mer uppmĂ€rksamhet Ă€r att vĂ„ldet mot kvinnor ökat under pandemin. FN uppskattar att det rör sig om en ökning pĂ„ 20 – 30 procent. Det Ă€r bĂ„de vĂ„ld i nĂ€ra relation och politiskt vĂ„ld mot kvinnor.

En annan dyster utveckling Àr att fattigdomen ökar, och allra vÀrst drabbas kvinnor. Enligt FN handlar det om 50 miljoner kvinnor som faller ner i fattigdom som ett resultat av pandemin. Kvinnor Àr dessutom huvudförsörjare för familjen och dÀrmed Àven barnen i mÄnga lÀnder, vilket innebÀr att nÀr kvinnorna drabbas fÄr Àven barnen en försÀmrad situation.

Det i sin tur kommer leda till ökad hunger, undernÀring och i förlÀngningen sÀmre hÀlsa. Fler flickor gÄr hungriga och riskerar att giftas bort i stÀllet för att gÄ tillbaka till skolan efter pandemin. Det pÄverkar jÀmstÀlldheten negativt pÄ lÀngre sikt.

LÄngvariga hÀlsoproblem

Vad gÀller hÀlsoeffekterna sÄ ser man att mÀn har blivit mer allvarligt sjuka i covid-19 och intensivvÄrdats i högre utstrÀckning. Men lÄngsiktiga effekter drabbar kvinnor, enligt Peter Vikström pÄ JÀmstÀlldhetsmyndigheten.

UtifrÄn detta Àr det viktigt att ÄtgÀrderna som sÀtts in för att dÀmpa pandemins negativa effekter görs med riktade insatser.

I studien frÄn Center for Global Development, tittar man pÄ vad nÀrmare 200 aktörer har gjort globalt för att dÀmpa krisen och konstaterar att institutioner som VÀrldsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och den Afrikanska utvecklingsbanken gjort fler insatser Àn de nationella regeringarna. Men Àven de kunde ha gjort mer.

Analysen Àr tÀnkt som faktaunderlag för att man ska kunna sÀtta in ÄtgÀrder för att komma till rÀtta med situationen och motverka att den förvÀrras. FÄ tecken finns idag pÄ att jÀmstÀlldheten sÀtts i centrum för stödpaket.

Ekonomerna Elisabeth Klatzer och Azzurra Rinaldi har pÄ uppdrag av den tyska EU-parlamentarikern Alexandra Geese, De gröna, granskat EU:s ÄterhÀmtningspaket ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Det historiska ÄterhÀmtningspaketet, som Àr ett ekonomiskt stödpaket, Àr EU:s plan för att svara upp mot coronapandemin och dess sociala och ekonomiska konsekvenser.

Inga insatser frÄn EU

I rapporten, som heter “#nextGenerationEU” Leaves Women Behind, framkommer att det helt saknas analyser av hur jĂ€mstĂ€lldheten kommer att pĂ„verkas av insatserna.

Det innebÀr att trots att pandemin drabbat kvinnorna hÄrdast pÄ flera sÀtt, sÄ har inte EU gjort nÄgot för att ta fram riktade insatser sÄ att det ekonomiska stödpaketet ska gynna bÄde mÀn och kvinnor i lika omfattning.

Enligt FN pÄverkar resursfördelningen ocksÄ kvinnors demokratiska deltagande. För att kvinnor aktivt ska kunna delta i det politiska livet krÀvs ett lÄngsiktigt och jÀmstÀllt perspektiv pÄ hur resurser fördelas.

NÀr de globala mÄlen sattes upp tittade man bland annat pÄ andelen kvinnor i ledande positioner i nÀringslivet, andelen kvinnor i nationella parlament, andel kvinnor mellan 20 och 24 Är som gifte sig innan de fyllde 18 Är och tiden som kvinnor respektive mÀn lÀgger ner pÄ obetalt hemarbete.

Mest framgÄng har jÀmstÀlldhetsarbetet, enligt dessa parametrar, haft nÀr det gÀller barnÀktenskap. Det Àr i mÄnga lÀnder fÀrre kvinnor mellan 20 och 24 Är som gifte sig innan de fyllde 18 Är Àn för ett decennium sedan. Pandemins effekter kan komma att vÀnda tillbaka den trenden.

PÄverkar barnafödandet

Gertrud Åström, som Ă„r 2005 var ansvarig för regeringens jĂ€mstĂ€lldhetsutredning, menar ocksĂ„ att frĂ„gan om jĂ€mstĂ€lldhet hĂ€nger ihop med frĂ„gan om hĂ„llbar utveckling. Hon beskriver det utifrĂ„n tre delar: ekologi, ekonomi och social hĂ„llbarhet.

För att ett samhÀlle ska vara socialt hÄllbart mÄste det födas nya barn. Kvinnor mÄste kunna och vilja föda barn. Historien visar att nÀr kvinnor Àr tvungna att vÀlja mellan jobb och barn sÄ vÀljer de jobb.

I Europa Àr det flera lÀnder som stÄr inför en framtid med en Äldrande befolkning, eftersom barnafödandet Àr lÄgt. Risken Àr att trenden hÄller i sig.

Åström menar att det Ă€r nödvĂ€ndigt med aktivt arbete för att vĂ€nda utvecklingen. JĂ€mstĂ€lldhet uppnĂ„s inte automatiskt. Om inget görs, sĂ„ reproduceras historiskt ojĂ€mstĂ€llda mönster. Det krĂ€vs resurser och medvetet förĂ€ndringsarbete för att uppnĂ„ förĂ€ndring och jĂ€mstĂ€lldhet.

Globala mÄlen

  •  De globala mĂ„len, Ă€ven kallade hĂ„llbarhetsmĂ„len, Ă€r en del av Agenda 2030 för hĂ„llbar utveckling. De 17 globala mĂ„len har antagits av FN:s generalförsamling.
  • MĂ„l 5: JĂ€mstĂ€lldhet mellan kvinnor och mĂ€n Ă€r en förutsĂ€ttning för fred, sĂ€kerhet och utveckling. JĂ€mstĂ€lldhet handlar om en rĂ€ttvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Alla former av vĂ„ld, diskriminering och skadliga sedvĂ€njor mot kvinnor och flickor drabbar sĂ„vĂ€l individen som hela samhĂ€llet. Det har bevisats om och om igen att politisk, ekonomisk och social jĂ€mlikhet mellan kvinnor och mĂ€n bidrar positivt till alla dimensioner av hĂ„llbar utveckling.

KÀlla: Globala mÄlen, FN

 

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter