GLOBAL GRANSKAR:

En rykande amerikansk mardröm

Gerardo Guzman, left lassar tobaksblad pÄ en lastbil i Kentucky, USA. Foto: Greg Eans/The Messenger-Inquirer via AP

GLOBAL GRANSKAR

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

En rykande amerikansk mardröm

Den 12 juni infaller den Ärliga VÀrldsdagen mot barnarbete. Covid-19-pandemin har stÀngt samhÀllen och skolor och inneburit ett hÄrt slag i kampen mot barnarbete och för barns rÀtt till utbildning. Barnarbete förekommer pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden, oavsett samhÀllsskick och enskilda staters ekonomiska storlek. DÀribland pÄ tobaksplantager. 

I USA omsÀtter tobaksindustrin alltjÀmt över hundra miljarder kronor Ärligen och tobaksblad var en viktig del i den brittiska koloniseringen av den blivande stormakten och sedan reformpaketen efter börskraschen 1929 Àr barnarbete lagligt vid amerikanska tobaksplantager.

”Barnarbete Ă€r lönsamt”, menar Athena Ramos, docent i folkhĂ€lsa vid hĂ€lsostudiecentret vid University of Nebraska Medical Center, i en studie för Health and human rights journal.

Av Klas Lundström

BARNARBETE – 3 Vita manliga cowboys har ridit fĂ€rdigt för dagen nĂ„gonstans i den amerikanska vĂ€stern. NĂ„gonstans i den amerikanska frihetens öppna landskap gör mĂ€nnen upp eld och hĂ€mtar kaffevatten frĂ„n nĂ€rmaste bĂ€ck. HĂ€starna utfordras och mĂ€nnen kopplar av med det falnande solskenet i horisonten. 

De tÀnder varsin cigarett. Livet Àr sÄ bra som det kan bli.

Men – det Ă€r en del som skaver i Marlboros reklamfilmer för cigaretter, ett vĂ€lproducerat stycke PR-historia lanserat pĂ„ 1950-talet och en bolmande produktexpansion som basunerades ut till allmĂ€nheten Ă€ndĂ„ in pĂ„ 1990-talet. 

Avlidna frontfigurer

Desto mer frapperande Àr de facto att minst fyra av Marlboros lyckosamma reklamfilmers rökande ledstjÀrnor sjÀlva avled i sviter av tobaksrelaterade sjukdomar.

Det senaste dödsfallet av en ”Marlboroman” var Eric Lawson som förekom i tryckta cigarettreklamer mellan 1978 och 1981. Den 10 januari 2014 avled han i San Luis Obispo i Kalifornien. Han blev 72 Ă„r och hade rökt sedan 14 Ă„rs Ă„lder.

– Han visste att cigaretterna hade honom i sitt grepp. Han visste, men Ă€ndĂ„ kunde han inte sluta, sade hans fru, Susan Lawson, till nyhetsbyrĂ„n AP i samband med hans död, rapporterade Los Angeles Times.

MarlboromÀnnens fall frÄn stilbildande rökikoner i tobaksindustrins tjÀnst till prematura dödsfall kopplade till cigarrettrökning Àr ett kvitto pÄ den verklighet som ofta döljer sig pÄ andra sidan om den kommersiella strÄlglansen. 

Slavar och barnarbete

Tobaksindustrin hade aldrig blivit den dokumenterat hÀlsovÄdliga mÄngmiljardindustri med enligt VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) 1,3 konsumenter om det inte varit för tvÄngsarbete, systematiskt löneslaveri och utnyttjande av barnarbetskraft.

Mycket hade kunnat bli annorlunda. Om Christofer Columbus hade nÄtt Indien istÀllet för seglat pÄ de amerikanska kontinenterna och inte tagit med sig tobaksblad tillbaka hem till Europa sÄ hade historien blivit en annan. 

För de brittiska nybyggarna i Virginia i början av 1600-talet blev tobak snart kolonins viktigaste exportgröda, en expanderande industri som kom att gÄ hand i hand med den nordamerikanska slavhandeln. 

Sedan 1600-talet – men framför allt som ett svar pĂ„ cigarettens globala genomslagskraft i början av 1900-talet – har USA och tobak varit tĂ€tt sammanlĂ€nkade. Vid sidan om bland annat sojabönor, oljefrön, majs och vete utgör tobak en av hörnpelarna i amerikansk jordbruksexport – trots ett avvikande syfte:

”Trots att tobak saknar nĂ„got som helst nĂ€ringsmĂ€ssigt vĂ€rde Ă€r tobak lĂ„ngt mer vĂ€rt som rĂ„vara Ă€n de flesta grönsaker som produceras i USA”, skriver Peter Benson, assisterande antropologiprofessor vid Washington University i St. Louis, i Tobacco Capitalism.

SÀker produkt, sÀkrad av barnarbete

För investerare, markĂ€gare och enskilda kommuner Ă€r tobak – menar Peter Benson – en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt sĂ€ker och lĂ„ngsiktigt lönsam investering. Och beroende av arbetskraft som genom historien utgjorts av samhĂ€llets svagaste och mest utsatta. 

Kolonialtidens slavar har ersatts av frihandelsdagarnas lÄgavlönade migranter frÄn Latinamerika. PÄ bÄda sidor av historien har barn varit nÀrvarande pÄ plantagerna. 

NĂ„got som mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Human Rights Watch kartlagt i sin dokumentation av i ”USA:s tobaksbĂ€lte” i delstaterna North Carolina, Kentucky, Virginia och Tennessee. Tobaken som odlas pĂ„ amerikansk mark – konstaterade mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen i en vittnesmĂ„lsspĂ€ckad rapport frĂ„n 2014 – ”köps av vĂ€rldens största tobaksbolag”.

”Barn som jobbar pĂ„ tobaksplantagerna i USA exponeras för nikotin, giftiga bekĂ€mpningsmedel och andra faror. Barntobaksarbetare jobbar ofta mellan 50 och 60 timmar i extrem hetta, anvĂ€nder farliga verktyg och maskiner, stĂ„r för tunga lyft och lastningar och klĂ€ttrar in i ladugĂ„rdar som Ă€r flera vĂ„ningar höga och riskerar allvarliga skador och fall”, skrev mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen.

Av de 141 minderĂ„riga, det vill sĂ€ga personer mellan sju och 17 Ă„r som Human Rights Watch talade med i arbetet med rapporten, uppvisade 75 procent allvarliga symptom nĂ€r det gĂ€llde ”illamĂ„ende, krĂ€kningar, förlorad aptit, huvudvĂ€rk, yrsel, utslag, andningsbesvĂ€r och mun- och ögonirritationer” i samband med plantagearbete. 

Lagligt – och hĂ€lsovĂ„dligt – barnarbete

I USA Ă€r barnarbete i viss utstrĂ€ckning lagligt, sĂ€rskilt inom jordbrukssektorn dĂ€r siffror framtagna av arbetsdepartementet och Association of Farmworker Opportunity’s program talar om över en halv miljon arbetande barn inom jordbrukssektorn. 

MÄnga inleder sina yrkesbanor vid Ätta Ärs Älder och tio timmar lÄnga arbetsdagar Àr inte ovanliga. 

USA:s miljömyndighet EPA har konstaterat att barn Ă€r tre gĂ„nger sĂ„ mottagliga för bekĂ€mpningsmedels cancerframkallande effekter Ă€n vad vuxna Ă€r och bara mellan 2003 och 2016 avled 451 minderĂ„riga i arbetsrelaterade skador – varav 237 inom jordbruket. 

”Den nya given”

Amerikanska arbetare i allmĂ€nhet – och minoriteter som migrantarbetare och minderĂ„riga i synnerhet – har förblivit en utsatt grupp pĂ„ landets arbetsmarknad till följd av det depressionspaket som reformprogrammet ”Den nya given” (”The New Deal”) kom att bli 1933, utmejslat av dĂ„varande presidenten Franklin D. Roosevelt. 

”Den nya given” undantogs anstĂ€llda inom jordbruk frĂ„n rĂ€ttigheter och skydd som garanterades arbetare inom andra industrier, inklusive rĂ€tten till organisering, till minimilöner, övertidsbestĂ€mmelser, barnarbetslagar, pensionsplaner, arbetslöshetsförsĂ€kringar och arbetskompensationer.

”Dessa undantag förnekade minoritetsgrupper – huvuddelen av arbetare pĂ„ gĂ„rdar – aspekter av medborgarskap som vita arbetare Ă„tnjöt inom andra sektorer”, skriver Peter Benson i Tobacco Capitalism. 

En vÀrld i fortsatt och snabb förÀndring sedan börskraschen pÄ Wall Street 1929 har dÀrefter spelat tobaksindustrin i hÀnderna, menar Benson: teknologiutveckling och introducering av bekÀmpningsmedel, USA:s stöd till militÀrdiktaturer i Latinamerika samt frihandelsavtal mellan USA och Mexiko och de centralamerikanska nationerna har hÄllit stigen för billiga migrantarbetare vidöppen och vÀlbesökt. 

Barns plats i USA 2021?

Med Donald Trumps tilltrĂ€de som amerikansk president blev migration ett ledord och stĂ€ngda grĂ€nser, familjesplittringar och uppsökande verksamhet gentemot papperslösa robust politisk praxis. I april 2019 avled den 16-Ă„rige Juan de LeĂłn GutiĂ©rrez i förvaring efter slapphĂ€nt hantering av hans uppvisade ”illamĂ„ende, feber, frossa och huvudvĂ€rk”.

Barns plats i det amerikanska samhĂ€llet – och sĂ€rskilt barn tillhörande socioekonomiska och politiska minoriteter – har försĂ€mrats, men pĂ„ vissa hĂ„ll förblir saker och ting sig lika. Som pĂ„ USA:s tobaksplantager. 

Migrantarbetare, inte sÀllan hela familjer, samlar in tobaksblad sida vid sida med smÄ barn som tack vare reformpaket frÄn 1930-talet kan anvÀndas som arbetskraft.

En studie i Health and Human Rights Journal i december 2018 underströk vikten av lagreformer inom den amerikanska jordbrukssektorn:

”Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att notera att federala bestĂ€mmelser om barnarbete inte krĂ€ver att minderĂ„riga ska fĂ„ arbetstillstĂ„nd och heller inte begrĂ€nsar antalet timmar eller tider pĂ„ dygnet (förutom utanför skoltiden) som unga lantarbetare fĂ„r arbeta”, skrev rapportförfattaren Athena Ramos, docent vid hĂ€lsostudiecentret vid University of Nebraska Medical Center.

Nya vindar?

President Joe Biden har i amerikansk affĂ€rspress lyfts fram som potentiell drĂ€pare av den ”protektionistiska” finanspolitik som företrĂ€daren Donald Trump införde med stĂ€ngda grĂ€nser och införda tullar. Den frihandelspolitik som bland annat Internationella arbetsorganisationen (ILO) menar har lett till lönedumpning, urholkade arbetsvillkor och ökade sociala klyftor lyfts pĂ„ flera hĂ„ll fram som rĂ€tt medicin för att fĂ„ ekonomier pĂ„ benen igen efter covid-19-pandemin.

Joe Bidens handelspolitik kommer kort sagt – menar statsvetaren och docent vid Florida State University – ”landa nĂ„gonstans mellan Obamas och Trumps”. 

Barn lönsamma – i rika och fattiga lĂ€nder

I Athena Ramos studie sĂ€tter hon fingret pĂ„ den systematik som den miljardvinstinbringande tobaksindustri blivit med hjĂ€lp av barnarbete – oavsett om minderĂ„riga korsar plantagelĂ€ngorna i USA, Kazakstan eller Malawi. Det handlar snarare om ett system som gjort sig i det nĂ€rmaste immunt mot externa finanspolitiska skeenden och i USA en produkt av ett klassiskt triangelrelationsdrama – hĂ€r bestĂ„ende av arbetsgivare, förĂ€ldrar och regering – som inte frĂ€mst sĂ€kerstĂ€ller barns och de mest utsattas behov.

”Barnarbete Ă€r lönsamt”, konstaterar Athena Ramos och hĂ€nvisar till omstĂ€ndigheter som indirekt tvingar förĂ€ldrar knutna till osĂ€kra lĂ„glönejobb att inkludera barnen. ”Vissa regeringar tillĂ„ter barnarbete för att frĂ€mja investeringar eller stabilisera den nationella ekonomin.”

Rökande ”MarlboromĂ€n” framför kameran med den amerikanska vĂ€sterns solnedgĂ„ngar och öppna landskap som fond eller svenska konsumenter pĂ„ tĂ„g- och bussperronger – i bĂ„da fallen kan den glödande cigaretten fungera som en akvarell över den ekonomiska tillvĂ€xtens förtur framför hĂ€lsa och rĂ€ttvisa.

”Barnarbete strider mot barns mĂ€nskliga rĂ€ttigheter”, skriver folkhĂ€lsodocenten Athena Ramos.

Fakta: Barnarbete

Barnarbete kan handla om alltifrÄn en hjÀlpande hand till familjeaffÀren till mÀnniskotrafficking och prostitution via utnyttjande av barnarbetskraft vid exempelvis gruvor och byggarbetsplatser. Fenomenet Àr globalt och överskrider kulturer, religioner och hudfÀrger. 

Oavsett orsak eller bakgrund sÄ cementerar barnarbete social ojÀmlikhet och diskriminering, samt berövar barn deras rÀtt till en barndom, sin frihet och rÀtt till utbildning.

NĂ€st intill ett av tio barn i vĂ€rlden – motsvarande över 150 miljoner – befinner sig i barnarbete, varav hĂ€lften i hĂ€lsovĂ„dliga miljöer och omstĂ€ndigheter. Arbetet med att utrota globalt barnarbete finns med bland FN:s globala mĂ„l antagna 2015 och har efter en betydande positiv trend mellan Ă„r 2000 och 2016 upplevt ett bakslag i och med covid-19-pandemin.

Den 12 juni i Är infaller VÀrldsdagen mot barnarbete och Tidningen Global har dÀrför valt att uppmÀrksamma barnarbete i olika former och historiekontexter, med nedslag i bland annat Nordkorea, Paraguay och Argentina. 

KĂ€llor: ILO, Unicef, RĂ€dda barnen.

Se övriga delar i Global Granskar: Barnarbete – ”Allt fler barn mĂ„ste jobba för att Ă€ta” och ”Allt fler barn mĂ„ste jobba för att Ă€ta”. NĂ€sta del i serien publiceras pĂ„ mĂ„ndag den 14 juni.

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter