ESSÄ:

Fredliga protester viktiga Àven under pandemin

Fridays for future-rörelsen började som en skolstrejk framför den svenska riksdagen och har nu anhÀngare som anordnar regelbundna evenemang. Foto: Jessica Gow/TT

ESSÄ

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Fredliga protester viktiga Àven under pandemin

Av Mandeep Tiwana /IPS

Det har gÄtt ett Är sedan polismordet pÄ George Floyd, vilket vÀckte upprörda kÀnslor som kom att dÄna över hela vÀrlden. Mordet fick mÀnniskor att gÄ ut pÄ gatorna, i USA och pÄ alla andra bebodda kontinenter, och krÀva respekt för svartas liv och svartas rÀttigheter, vilket ocksÄ visade att protester var nödvÀndiga Àven under pandemin.

Black lives matter-demonstrationerna Àr de senaste i en stor global vÄg av protester som började med den arabiska vÄren för tio Är sedan och alltsÄ fortsÀtter Àn idag, och som vi kan se i den modiga civila olydnad som folket i Myanmar uppvisat sedan militÀrkuppen och protesterna mot israeliskt vÄld i Palestina, vilka i sin tur backas upp av mÀnniskor pÄ mÄnga andra hÄll i vÀrlden som tagit sig ut pÄ gatorna för att visa solidaritet och krÀva ett slut pÄ dödandet.

Miljontals mĂ€nniskor protesterar för att de ser att protester leder till förĂ€ndring – rĂ€ttegĂ„ngen mot polismannen som dödade George Floyd var en mycket sĂ€llsynt hĂ€ndelse som sannolikt inte skulle ha Ă€gt rum utan trycket frĂ„n de utbredda protesterna – och eftersom massmobiliseringar ofta Ă€r det enda sĂ€ttet att göra motstĂ„nd mot repressiva regeringar.

Obefogat vÄld

Civicus rapport ”2021 State of Civil Society Report” beskriver hur decentraliserade rörelser för rasrĂ€ttvisa och jĂ€mstĂ€lldhet utmanar exkluderingen och krĂ€ver en radikal uppgörelse med systematisk rasism och patriarkatet.

De hot som orsakas av ekonomisk ojÀmlikhet och klimatförÀndringar bidrar till att mÀnniskor fÄr kontakt och bygger nÀtverk mellan kulturer och inspirerar till mobiliseringar i mÄnga olika lÀnder. Inte bara i Myanmar och Palestina, utan Àven i bland annat Colombia, Libanon och Thailand dÀr mÀnniskor idag krÀver bÀttre ekonomiska förutsÀttningar för att kunna leva, att pÄ allvar fÄ vara med och bestÀmma hur landet ska styras och ett slut pÄ diskriminering och olikabehandling.

Mycket blod spills dock i obefogat vÄld mot demonstranterna frÄn repressiva sÀkerhetsapparater som agerar pÄ uppdrag av de styrande. Utan tvekan handlar den hÀr kampen om att de som mobiliserar faktiskt har en potential att omfördela makt till de marginaliserade.

Flera stora politiska omvandlingar i modern historia har i stort sett katalyserats genom just fredliga protester. IhÄllande massmobiliseringar har resulterat i betydande rÀttighetssegrar, sÄsom kvinnors röstrÀtt, införandet av viktiga medborgarrÀttslagar, nedmonteringen av militÀrdiktaturer, upphörandet av apartheid och legalisering av samkönade Àktenskap.

Har mött hÄrt motstÄnd

Under det senaste Äret, trots de avbrÀck som covid-19 inneburit, har populistiska demagoger mött hÄrt motstÄnd frÄn mÀnniskor drivna av hunger, efter rÀttvisa, och demokrati. I Brasilien gick tusentals mÀnniskor ut pÄ gatorna för att protestera mot Bolsonaro-administrationens vÄrdslösa hantering av coronapandemin, vilken har resulterat i en stor förlust av mÀnniskoliv.

I Indien har tusentals jordbrukare trotsigt stannat kvar i lÀger utanför Delhi i protest mot hastigt framtagna lagar som syftar till att undergrÀva deras försörjning och istÀllet gynna stora företag som Àr anhÀngare av premiÀrminister Modis autokratiska regering.

I Ryssland har pro-demokratiska protester mot korruption och president Putin i flera stÀder oroat presidenten sÄ pass mycket att han orkestrerat fÀngslandet av sin mest framstÄende politiska motstÄndare. I Uganda har politiska oppositionsledda protester inspirerat mÀnniskor frÄn alla samhÀllsskikt att stÄ upp mot president Museveni som har suttit vid makten i 35 Är.

I Vitryssland bidrog protester frÄn vanliga medborgare som visade extraordinÀrt mod, till att internationell uppmÀrksamhet riktades mot det val som stulits av Alexander Lukasjenko, den första och enda president landet har haft sedan den nuvarande konstitutionen inrÀttades 1994.

Stor pÄverkan bortom USA

I USA inspirerar den decentraliserade Black lives matter-rörelsen till nya ÄtgÀrder för att uppnÄ rasrÀttvisa och till historiska Ätal mot poliser som bedriver rasistiska vÄldshandlingar mot svarta mÀnniskor.

Rörelsen hjÀlpte inte bara till med att fÄ bort en störig rashetsande president i det senaste valet, utan har Àven haft stor pÄverkan bortom USA genom att sÀtta fokus pÄ rasism pÄ sÄ olika platser som Colombia, NederlÀnderna, Sydafrika och Storbritannien.

I synnerhet Àr det kvinnoledda rörelser som utmanar könsstereotyper, blottlÀgger uteslutningsmönster, och nÄr framgÄngar som innebÀr att de lÀgger grunden för rÀttvisare samhÀllen. Samordnade gatuprotester ledda av kvinnor i Chile ledde till att landets regering gjorde ett historiskt Ätagande att ta fram en ny rÀttviseorienterad konstitution genom en könsbalanserad beslutsfattande församling som ocksÄ kommer att inkludera representanter frÄn ursprungsbefolkningen.

I Argentina ledde flera Ärs mobilisering frÄn feministiska rörelser till ny lagstiftning för att legalisera abort och skydda kvinnors sexuella- och reproduktiva rÀttigheter.

VÄr genomgÄng visar att det i land efter land Àr unga mÀnniskor som leder protesterna. Unga personer har tagit pÄ sig ledarskapet för klimatförÀndringarna och för att se till att det blir en avgörande frÄga för vÄr tid. Fridays for future-rörelsen, som började som en skolstrejk framför den svenska riksdagen, har nu anhÀngare som anordnar regelbundna evenemang för att utkrÀva brÄdskande politiska ÄtgÀrder mot klimatkrisen pÄ alla kontinenter.

BestÄr av nÀtverk

Dagens rörelser fĂ„r styrka genom att de bestĂ„r av nĂ€tverk snarare Ă€n pyramider, och har flera lokalt aktiva ledare. Hongkongs ”vattenrevolution” slogs ner av kinesiska myndigheter, men metaforen att ”bete sig” som vatten – formlös, rörlig, anpassningsbar – gĂ€ller för mĂ„nga samtida rörelser.

Det Àr inte förvÄnande att dessa kraftfulla folkliga mobiliseringar leder till en stark motreaktion. Protestledare och organisatörer Àr ofta de första som smutskastas genom officiell propaganda, utsÀtts för politiskt motiverad förföljelse och Àven i vissa fall Ätal.

MÄnga av de rÀttighetskrÀnkningar som Civicus har dokumenterat de senaste Ären Àr relaterade till protester som slagits ned. Förföljelse av politiskt oliktÀnkande personer, censur och övervakning för att motarbeta folkliga mobiliseringar Àr fortfarande utbrett.

Handlar att utmana

Allt detta ingĂ„r i striden mellan mĂ€nniskor som gĂ„r ihop för att krĂ€va genomgripande förĂ€ndring och de krafter som Ă€r fast beslutna att stoppa dem. ÄndĂ„ fortsĂ€tter demonstranterna att inspirera, trots förtryck, genom att med mod fortsĂ€tta att mobilisera.

Protester handlar om att utmana och omförhandla makt. För att lyckas behöver de som protesterar solidaritet och allierade över hela linjen. Ansvaret för att skydda rÀtten till sammankomster, vilken finns förankrad i författningen i de flesta lÀnder och i det internationella ramverket för mÀnskliga rÀttigheter, ligger pÄ oss alla. Historien visar att nÀr mÀnniskor gÄr samman som civilsamhÀlle Àr stora saker möjliga.

Mandeep Tiwana Àr Chief Program Officer pÄ den globala ­civilsamhÀllsalliansen Civicus

ÖversĂ€ttning Christin Sandberg

State of Civil Society Report 2021 finns att lÀsa hÀr.

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter