REPORTAGE:

Kina och Taiwan bjuder upp vÀrlden till laddad dans

SjömÀn ombord pÄ USS Curtis Wilbur tankar en Sea Hawk-helikopter i Sydkinesiska sjön 7 juni. Foto: Zenaida Roth/ US Navy/Flickr

REPORTAGE

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Kina och Taiwan bjuder upp vÀrlden till laddad dans

Kina och Taiwan höjer tonlÀge och diplomatiska frammarscher i ett lÀge nÀr militÀra framryckningar i Taiwansundet fÄr analytiker att befara en vÀpnad konflikt med kedjereaktioner.

SÄ var Àven fallet 1958, enligt hemligstÀmplade dokument som visar att USA övervÀgde att försvara Taiwan med kÀrnvapen mot kommunistregimen i Peking.

Numera nĂ„r Kinas investeringar i USA rekordnivĂ„er och drömfabriken Hollywood kröker rygg inför Peking – men allra frĂ€mst för Kinas miljardstarka biopublik – pĂ„ Taiwans bekostnad.

Av Klas Lundström

KINA/TAIWAN | Femtio Ă„r sedan militĂ€ranalytikern Daniel Ellsberg lĂ€ckte de sĂ„ kallade ”Pentagondokumenten”, som avslöjade hur amerikanska regeringar ledda av Lyndon Johnson och Richard Nixon ljög om USA:s planer pĂ„ och inblandning i Vietnamkriget, slĂ€pper visselblĂ„saren nya hemligstĂ€mplade uppgifter.

Den hÀr gÄngen om förestÄende kÀrnvapenkrig i samband med Taiwankrisen pÄ 1950-talet.

Amerikansk militÀr hade lÄngtgÄende planer pÄ kÀrnvapenanfall mot Kina för att avvÀrja en Pekinginitierad invasion av Taiwan, enligt de hemligstÀmplade dokument som Daniel Ellsberg lÀckt till medier, dÀribland Democracy Now.

– Presidenten och hans rĂ„dgivare var alla överens om att bruka kĂ€rnvapen mot Kina vid hĂ€ndelse av anfall, sĂ€ger Daniel Ellsberg till Democracy Now.

Och början pÄ en kedjereaktion som löpte stor risk att inkludera kÀrnvapenvedergÀllningar frÄn Sovjetunionen mot Taiwan och efterföljande militÀra insatser frÄn nÀrliggande Japan, menar den före detta militÀranalytikern vid den försvarspolitiskt inriktade tankesmedjan RAND.

Avslutad ”diplomatisk vapenvila”

De lĂ€ckta dokumenten dimper ner i ett lĂ€ge dĂ„ inte bara ”Pentagondokumentens” femtioĂ„rsdag uppmĂ€rksammas, de speglas ocksĂ„ mot dagens upptrappning kring Taiwan, dĂ€r tonlĂ€get mellan USA och Kina trĂ€ffar nya diskanter.

Kina har borrat ner sitt politiska ankare i Hongkong i form av sÀkerhetslagar som lett till protester, ökad repression och massgripanden av journalister. Peking har alltid sett Taiwan som en illegal stat och ett erkÀnnande av den nationalistiska önationen har kommit med ett högt pris.

Handel med Kina har blivit ett ofrÄnkomligt pÄtryckningsmedel för regimen i Peking och nÄgot som Richard Nixon insÄg 1972 dÄ han mötte folkrepublikens grundare Mao Zedong inför USA:s fullfjÀdrade erkÀnnande 1979.

En ”diplomatisk vapenvila” rĂ„dde lĂ€nge mellan Kina och Taiwan och innebar att de inte skulle utsĂ€tta handelspartners för diplomatiska pĂ„tryckningar nĂ€r det gĂ€llde lojalitet till ena parten – men den vapenvilan Ă€r nu bruten och 2019 avsade sig stillahavsnationen Salomonöarna sitt erkĂ€nnande av Taiwan till förmĂ„n för Kina, vilket sĂ„gs som startskottet till Pekings marsch för cementerade ekonomiska och politiska ledartröjor i Stillahavsregionen, dĂ€r Taiwan och USA lĂ€nge haft stark nĂ€rvaro.

Kina ”redo” att ”ena” Taiwan

I februari i Ă„r konstaterade en rapport frĂ„n USCC, den amerikanska myndigheten för amerikansk-kinesiska ekonomiska och sĂ€kerhetsrelaterade relationer, att de nĂ„tts av besked frĂ„n kinesisk militĂ€r att de Ă€r ”redo” att annektera Taiwan, eller enligt Peking förmögna att ”ena den kinesiska nationen” – och i Pekings ögon har Taiwan alltid varit en del av folkrepubliken.

Ett besked som det kinesiska flygvapnet demonstrerat i praktiken genom att Àntra taiwanesiskt luftrum med 28 stridsflygplan den 16 juni.

Det militÀra lÀget Àr med andra ord snubblande nÀra en repris pÄ 1958 Ärs lÀnge dolda, men med Daniel Ellsbergs lÀckta dokument avslöjade, krigsförberedelser.

VĂ€stvĂ€rldens rĂ€dsla för – och beroende av – Kina

Stort politiskt ansvar vilar pÄ den amerikanske presidenten Joe Biden, vars administration öppet efterstrÀvar nedkylda retoriska upptrappningar som föregÄngaren Donald Trumps antikinesiska utrikespolitik och nÀrmande till Taiwan ledde till.

Biden har stĂ€rkt USA:s stĂ€llning inom militĂ€ralliansen Nato, en annan organisation som Trump lade Ă„t sidan, samt utökat den amerikanska militĂ€rnĂ€rvaron i Taiwan i form av truppförstĂ€rkningar. Ett tilltag som inte bara sticker regimen i Peking i ögonen – utan Ă€ven Rysslands president Vladimir Putin.

Biden och Putin möttes nyligen i det neutrala Schweiz i vad som summerades som ett kordialt men frostigt möte dĂ€r tal om förbĂ€ttrade relationer mellan USA och Ryssland inte lyckades maskera den geopolitiska verkligheten – frĂ€mst personifierad av utvecklingen i Taiwan. En utveckling som Nato beklagade i ett uttalande.

Men fastĂ€n mĂ„nga – dĂ€ribland amerikanska politiker – ser Taiwan som en inofficiell medlem i militĂ€ralliansen gĂ„r det inte att komma ifrĂ„n de facto att Kina Ă€r en ekonomisk hörnpelare för mĂ„nga Natomedlemmar:

Den totala tyska handeln med Kina under 2020 uppgick till 212 miljarder euro, enligt tysk regeringsstatistik. I USA har Kina uppnĂ„tt sina högsta innehavsnivĂ„er av amerikanska statspapper nĂ„gonsin – 1,1 biljon dollar – medan den amerikanska handeln med Kina uppmĂ€tte 6 000 miljarder under 2020, enligt officiell amerikansk statistik.

Modern censur i drömfabriken

Ett ekonomiskt inflytande som inte bara sÀkrar en plats vid förhandlingsbord och försvarspolitisk respekt, det har Àven sÀkrat en mer positiv bild av Kina som nÄr allmÀnheten via Hollywoodproduktioners linser.

De lĂ„ngsiktiga konsekvenserna av Kinas pĂ„tryckningar mot konstnĂ€rlig frihet och Ă„siktscensurering kan bli ödesdigra, menar mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Pen America i rapporten ”Made in Hollywood, censored by Beijing”.

I Hollywood har ledord som ”Taiwan” och ”Dalai lama” blivit lika bannlysta som ”kommunism” och ”facklig organisering” var under svartlistperioden 1947–1960.

Men i fallet Kina Ă€r det inte ideologi som driver Hollywoods böjda knĂ€n inför Pekings önskemĂ„l om innehĂ„ll och utsuddade taiwanesiska flaggor i trailers till kommande blockbusters som ”Maverick” – uppföljare till 1986 Ă„rs succĂ©film ”Top Gun” – det Ă€r fortsatt tilltrĂ€de till de kinesiska biobesökarna. En maktstĂ€llning som gjort Hollywood proaktiva, menar Pen America:

”Skildringar av den taiwanesiska flaggan Ă€r ett primĂ€rt mĂ„l för kinesisk censur. Men med tanke pĂ„ att [”Maverick”] var ett Ă„r frĂ„n att lanseras verkar det som om Paramount Studios inte ens vĂ€ntade pĂ„ att censorer skulle se den slutliga produkten innan de beslutade att det var bĂ€ttre att konvertera den taiwanesiska flaggan till en meningslös symbol”, skriver organisationen i sin rapport.

Mike Medavoy, filmproducent och tidigare chef vid TriStar Pictures, intervjuas i rapporten och ger sin syn av Hollywoods intrÀnade fallenhet att blidka myndigheter i Peking:

– Vilka Ă€r vi att tala om för andra mĂ€nniskor vad de borde och inte borde censurera? Vi Ă€r inte beskyddarna av alla i vĂ€rlden 
 jag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r vĂ„r kamp, sĂ€ger han.

Kina befarar inhemsk ”blowback”

En kamp som emellertid i allra högsta grad nÀrmar sig kokpunkten i verkligheten. SkÄdeplats: Taiwan. Senast att betrÀda de geopolitiskt heta vattnen kring Stillahavsnationen Àr den amerikanska missilkryssaren USS Curtis Wilbur. En entré som Kina kritiserar i hÄrda ordalag.

Konflikten kastades redan pĂ„ 1950-talet till randen av kĂ€rnvapenkrig – enligt nyligen lĂ€ckta dokument av visselblĂ„saren Daniel Ellsberg – och har sedan dess placerat sig i framkanten av geopolitiska positioneringar bland vĂ€rldens stormakter USA, Ryssland, Kina samt Nato.

ÄndĂ„ kan den politiska soppan koka över inom loppet av ett ögonblick, av ett penndrag eller ogenomtĂ€nkt manöver. Ett oberoende och sjĂ€lvstĂ€ndigt Taiwan skulle i Pekingstyrets ögon ocksĂ„ markant öka risken för att kommuniststyret att sjĂ€lva bli avsatta av sina egna, förvisso starkt tillbakatryckta, nationalistiska folklager, menar David Lampton, chef i kinastudier vid John Hopkins School of Advances International Studies, i en intervju med PBS-programmet Frontline.

– Förhindrandet av att Taiwan blir sjĂ€lvstĂ€ndigt Ă€r absolut kritiskt för den kinesiska kommunistregimens legitimitet, sĂ€ger han.

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter