KONFLIKT: GLOBALA MÅLEN

Hotad övergång till ekologisk produktion

En man går ner i en tunnel som grävts med spadar vid Shinkolobwe koboltgruva, i närheten av Likasi i Demokratiska republiken Kongo. Arkivbild. Foto: AP Photo/Schalk van Zuydam

KONFLIKT: GLOBALA MÅLEN

Dela på facebook
Dela på twitter

Hotad övergång till ekologisk produktion

Det råder stor brist på råvaror och komponenter för många branscher inom industrin i EU. Detta mitt i en period då efterfrågan på hushållsapparater, möbler och bilar ökar i väst. Industrin som i Europa står utan lager efter ett drygt år av pandemi är i behov av i stort sett allt för att hålla i gång produktionen.

Men det finns inget att tillgå. Och det som finns kostar rekordmycket. Hur påverkar det FN:s globala mål nummer 9, hållbar industri, innovationer och infrastruktur?

Av Christin Sandberg

VÄRLDEN Vi ska kika på vad det beror på, och vad det innebär för FN:s globala mål 9, som är hållbar industri, innovationer och infrastruktur. FN vill se utökat byggande av motståndskraftig infrastruktur och vill verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt att innovation främjas.

För att producera i industrin krävs råvaror och komponenter. Just det som det råder brist på i världen i dag. Det saknas polypropen, ett slags plast som ingår i lock till plastflaskor och yoghurt och andra plastförpackningar som används inom livsmedelsindustrin. Det saknas komponenter inom bilindustrin. Dessutom råder det brist på litium, som ingår i elbatterier. Det sistnämnda är en stor utmaning för EU som vill lansera en omställning till grön energi, där elbilsproduktionen har varit ett dragplåster. Inte minst genom de stora krispaket som ska lyfta EU efter pandemin. 

De flesta metaller, såsom koppar, stål och kobolt, som används, utvinns i gruvor i Kongo. Där förekommer barn- och slavarbete. Kina äger många av dessa gruvor. I Kina finns också de flesta raffinaderierna, där omkring 70 procent av metallerna raffineras. När det handlar om sällsynta jordartsmetaller, som används i tillverkningen av magneter till elektriska motorer och generatorer, katalysatorer, batterier, glas och keramik, är det en ännu större del som kontrolleras och raffineras av Kina. 

Det innebär att alla som behöver råmaterial och komponenter importerar från Kina. 

Ojämlik värld

Transporterna och frakten har, enligt uppgifter som sammanställts av Corriere della Sera, en av Italiens största dagstidningar, ökat med över 600 procent. Detta efter krav på minskade utsläpp från fartygen på internationella vatten, vilket resulterat i att kostnaderna för omställningen lagts på frakten. Det har i sin tur resulterat i allt högre priser på många typer av varor i detaljhandeln och det visar också hur sårbart det globala produktionssystemet är. 

Det är inte så konstigt. Det skulle vara konstigare om vi kunde fortsätta att konsumera och producera i samma takt och till lika låga priser fortfarande, eftersom det handlar om ändliga resurser.

Det har fungerat fram till nu, eftersom vi lever i en extremt ojämlik värld. Där det rika väst fortfarande, nästan 200 år efter att slavhandeln upphörde, gynnas av att det fattigare globala syd levererar råmaterial – en utvinningsindustri där arbetsvillkoren är slavlika.

Det globala målet 9 handlar om att verka för en motståndskraftig fysisk infrastruktur, som inte minst behövs för att stå emot de skadeverkningar klimatförändringarna och de extrema väderförhållandena som blir allt vanligare på många håll i världen, och vars konsekvenser är värst i många ö-världar och länder i det globala syd.

Sammantagen produktion

Målet handlar också om att verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Och det är här det blir problematiskt. För den gröna giv som EU vill gå i bräschen för i världen handlar om en omställning till miljövänlig produktion och innovation. 

För att minska utsläppen och användningen av fossila bränslen satsar man stort på el. Men det är ingen nyhet att eldrivna bilar är nästan lika mycket miljöbovar som de som drivs av fossila bränslen, framför allt vid framställningen. 

FN vill i de globala målen främja tekniker som ökar produktionskapacitet, produktivitet och en produktiv sysselsättning för en hållbar industriell utveckling. Man vill också främja en allmän tillgång till hållbara energitjänster och hållbara transportsystem.

Men hållbar utveckling och hållbar teknik måste handla om att dra ner den sammantagna produktionen och utvinningen av råvaror. Den måste bli mindre storskalig och ske under värdiga arbetsvillkor. Ska den bli inkluderande måste jämlikheten öka. Vi kan inte fortsätta köpa mobiltelefoner som barn dött av för att vi ska få tillgång till. 

Det här kommer också innebära att vi måste betala tillräckligt för det vi vill ha för att hela produktionskedjan ska gynnas.

Det är svårt att ha kontroll över detta om ett land i världen kontrollerar nästan hela marknaden.

Staten har en viktig roll

EU och Sverige vill nu se ökad utvinning av metaller inom EU. Frågan är dock hur länge vi ska fortsätta att sätta tilltron till att teknologi och innovationer ska lösa våra problem. Det kommer ändå inte förändra det faktum att naturens råvaror är ändliga. 

Det måste satsas på mer återvinning inom industrin. Det krävs också effektivare resursanvändning inom industrin. Men det kan vara svårt att veta vad det innebär om efterfrågan från konsumenterna på nya produkter samtidigt fortsätter att öka.

Statens roll är viktig vid gröna omställningsprocesser skriver den svenska myndigheten Tillväxtanalys. Det är nämligen dyrt att investera i hållbar miljöteknik. Företagen måste få hjälp att våga ta risker. Men då är vi där igen, vilka investeringar handlar det om? Investeringar i produktion av produkter som förorenar mindre, orsakar färre växthusgaser och nyttjar mindre fossila bränslen? Men hur hållbara är de egentligen, om de fortsatt innehåller metaller som grävts fram av barn och andra personer som arbetar under slavlika förhållanden? 

Infrastruktur, industri och teknologi är dessutom tungt mansdominerade sektorer i de allra flesta länderna i världen. Så den här typen av investeringar från pengastarka institutioner såsom EU riskerar därför att spä på både ojämlikheten och ojämställdheten både i EU och globalt. 

Källa: FN, myndigheten Tillväxtanalys, Corriere della sera, Amnesty International, Sveriges geologiska undersökning, metallerochgruvor.se med flera

Fakta
 Globala målen

Globala målen, även kallade hållbarhetsmålen, är en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 globala målen har antagits av FN:s generalförsamling. 

Globala målet 9, hållbar industri, innovationer och infrastruktur handlar enligt FN om att en fungerande och stabil infrastruktur är grunden för ett framgångsrikt samhälle. Inför framtiden måste industrier och infrastrukturer göras mer inkluderande och hållbara.

FN menar att innovation och teknologiska framsteg är nyckeln till att finna hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar samtidigt som det bidrar till att skapa nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, enligt FN.

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter