GLOBAL GRANSKAR: Haiti fÄr aldrig resa sig

Presidentmord med lÄnga fingrar

En man sörjer den mördade haitiske presidenten Jovenel Moïse pÄ hans begravning fredagen den 23 juli, i Port-au-Prince. Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli. Foto: AP Photo/Matias Delacroix

GLOBAL GRANSKAR: Haiti fÄr aldrig resa sig

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Presidentmord med lÄnga fingrar

Den 7 juli mördades Haitis president Jovenel Moïse i sitt sovrum. Snart greps en hord av misstÀnkta som visade sig vara alltifrÄn exilhaitier, personer ur Haitis oligarki samt legosoldater frÄn Colombia, rekryterade av en sÀkerhetsfirma i Florida med ett skamfilat och politiskt drivet förflutet. 

Varför MoĂŻse mördades vet vi Ă€nnu inte, dĂ€remot Ă€r störtandet av Ă€nnu en presidents det senaste kvittot pĂ„ att omvĂ€rlden Ă€nnu inte Ă€r redo att lĂ€mna Haiti Ă„t sitt eget öde – och val. 

Trots att det var över 70 Ă„r sedan Haiti betalade sin sista skuldrevers till Frankrike för ”utebliven inkomst” – och 200 Ă„r sedan landets slavuppror förvandlade ”Antillernas pĂ€rla” till en historisk sjĂ€lvstĂ€ndig stat.

Av Klas Lundström

HAITI Del 3 Redan innan Jovenel MoĂŻses förvĂ„nade alla genom att bli Haitis nĂ€ste president brottades landet med riskerna att stĂ€mplas som ”en fallerad stat”. 

Laglöshet rÄdde och stora portioner av samhÀllet var utelÀmnat Ät organiserade brottssyndikats kontroll över hela kvarter, lokala nÀringar och export av narkotika och vapen. 

MoĂŻse titulerade sig sjĂ€lv som ”bananmannen”, som mannen frĂ„n landsbygden, med ett utlovat exportprogram knutet kring bananer som var Ă€mnat att stĂ€rka Haitis ekonomi och göra det mindre beroende av bistĂ„ndsmedel som i spĂ„ren av jordbĂ€vningen 2010 helt hade bidragit till att förlama de ekonomiska strukturerna. 

Utmanade oligarkin

I en intervju med New York Times i vĂ„ras varnade MoĂŻse för ”oligarkins” fortsatta inflytande och strupgrepp om Haiti. De kontrollerar ekonomin och nĂ€r sig sjĂ€lva och agerar bromskloss för majoritetens utveckling, varnade han.

Det fanns goda skÀl till presidentens uttryckliga oro. I april i Är, endast nÄgra mÄnader före Moïses död varnade Unicef för att Haitis unga var den senaste i raden av mÄltavlor för landets organiserade och vÀlbevÀpnade brottssyndikat. 

Enligt FN-organet kidnappades minst 31 barn mellan 2020 och 2021 – en 62-procentig ökning sedan föregĂ„ende Ă„ret.

– Barn och kvinnor i Haiti Ă€r inte lĂ€ngre enbart kriminella gĂ€ngs offer. Oavsett om det handlar om kidnappningar, vĂ„ldtĂ€kter eller till och med mord har gĂ€ngvĂ„ld alltmer involverat barn och kvinnor, sade Jean Gough, chef för Unicefs kontor för Karibien och Latinamerika, i ett uttalande. 

Korruption och protester

Mitt i den organiserade brottslighetens cementerade klor i den haitisiska samhÀllskroppen, eller som ett resultat av det, har de politiska kriserna spridit sig som kallbrÀnder. 

2019 uppdagades en korruptionshĂ€rva som knöts till MoĂŻses regering och prominenta figurer inom Haitis privatsektor i form av ”borttappade” pengar frĂ„n subventionerade venezuelanska oljemiljarder. MoĂŻse slog ifrĂ„n sig och vĂ€grade avgĂ„, trots massiva protester. 

Strax före covid-19-pandemin lamslog Haiti – och stora delar av vĂ€rlden – entledigade president MoĂŻse tre domare inom landets högsta domstol, till synes av politiska skĂ€l dĂ„ de ersattes av nya utan adekvata urvalsprocesser i enlighet med konstitutionen. 

– Att göra dig av med domare frĂ„n Högsta domstolen för att du ogillar dem och sedan ersĂ€tta dem utan tillĂ„tna urvalsprocesser löser inga politiska kriser, sade Tamara Taraciuk Broner, Human Rights Watchs chef för de amerikanska kontoren, i ett uttalande.

Hennes ord fick ett kyligt eko den 7 juli i Ă„r, i och med Jovenel MoĂŻses död. Men den politiska krisen trĂ€nger ocksĂ„ lĂ„ngt bortom maktens boningar i Port-au-Prince och inkluderar nya maktgrupperingar och aktörer inom Haitis organiserade brottslighet – men nu med regionala förgreningar och storpolitiska finansiĂ€rer. 

Legoknektar och oligarkin 


De gripna för mordet pĂ„ Jovenel MoĂŻse Ă€r dekorerade colombianska militĂ€rer, varav somliga utbildade i USA. Den misstĂ€nkte – men Ă€nnu ej dömde – ledaren för mordet har sin bas i Florida. Andra inblandade har band till Haitis traditionella ekonomiska oligarki. Det finns dĂ€rtill dokumenterat stöd bland attentatsmĂ€nnen för statskupperna 1991 och 2004 mot Jean-Bertrand Aristide – allt sammantaget öppnar vĂ€l för en gĂ€rningsmannaprofil förestĂ€llande Haitis historiska elit?

Ja, delvis, menar Kim Ives, undersökande reporter vid Haiti Liberte: 

”Att legosoldaterna anlĂ€nde i nio spillrans nya Nissan Patrol-fordon utan registreringsskyltar antyder att det handlar om fordon frĂ„n NissanĂ„terförsĂ€ljaren Ă€gd av Reginald Boulos”, resonerar Kim Ives.

Den Floridabaserade haitier-amerikanska pastorn vid namn Christian Emmanuel Sanon och den före detta underrĂ€ttelsetjĂ€nstchefen Joseph Felix Badio Ă€r gripna och alltjĂ€mt ansedda vara huvudmisstĂ€nkta för mordet. I ett svĂ€llande indicieled mot de bĂ„da mĂ€nnen mĂ€rks bland annat pĂ„trĂ€ffade fynd vid husrannsakningar och dokumenterade möten i Florida i vĂ„ras, dĂ€r bygget av ”ett nytt Haiti” stod pĂ„ agendan. Vilka som var med pĂ„ dessa möten utöver Sanon och Badio Ă€r inte helt klarlagt. 


 regionala storspelare 


DÀremot har Reginald Boulos lyfts fram som en potentiell finansiÀr bakom presidentmordet. Boulos hÀrrör frÄn en av Haitis förmögnaste familjer och Àger ett inflytelserikt farmaceutbolag som 1996 gjorde sig skyldigt till 30 barns död via förgiftning i samband med defekta feberlÀkemedel. 

Sedan den politiska krisen 2018, bottnad i IMF-dikterade prishöjningar pĂ„ basvaror, har Boulos arbetat hĂ„rt för att presentera sig som en möjlig framtida politisk ledare – nĂ„got som gjort honom till en uttalad kritiker till Jovenel MoĂŻses presidentskap. 

Det dryga tjugotalet colombianska legosoldater (med digra erfarenheter frÄn Colombias halvsekellÄnga inbördeskrig och som personlig sÀkerhetspersonal för USA-presidenter som Bill Clinton och George W Bush) och deras roll i presidentmordet Àr i ett framvÀxande scenario (som vinner alltmer stöd i Haiti) egenskap av vapenmuskler och eventuell trÀning för det privata Miamibaserade sÀkerhetsföretaget CTU:s framtida statskupp i Venezuela. 


 och latinamerikanska högerintressen 

Att chefen för CTU rĂ„kar vara den venezuelanske affĂ€rsmannen AntĂłnio ”Tony” Intriago gör juliskotten i Port-au-Prince till en pikant affĂ€r för Colombias president IvĂĄn Duque och den av flera lĂ€nder erkĂ€nda (dĂ€ribland Sverige) venezuelanske interimspresidenten Juan GuaidĂł. 

IvĂĄn Duque har i offentliga uttalanden förnekat all kĂ€nnedom om nĂ„gon AntĂłnio ”Tony” Intriago – trots att den venezuelanske affĂ€rsmannen spridit bilder pĂ„ honom och Duque leende och skuldra mot skuldra i sociala medier. Intriago var en av arrangörerna och finansiĂ€rerna av ”Venezuela Aid Live” som hölls i den colombianska grĂ€nsstaden CĂșcuta 2019 – dĂ€ribland den svenske artisten Alesso – och som förĂ€rades av besök av sĂ„vĂ€l IvĂĄn Duques som Juan GuaidĂł. 

USA:s roll i hÀndelseutvecklingen?

Den 20 juli tog utvecklingen i kölvattnet av mordet pÄ Jovenel Moïse en ny vÀndning. DÄ installerades Ariel Henry som Haitis nye premiÀrminister och högste politiske befattningshavare tills nya val hÄlls. Henry har tidigare tjÀnstgjort som utrikesminister och Àr en hemmavan spelare i diplomatiska kretsar och omtyckt av viktiga ekonomiska spelare som USA och Frankrike. 

USA och president Joe Biden har utĂ„t sett upprĂ€tthĂ„llit en ”neutral” position och endast haft ”haitiernas bĂ€sta” i Ă„tanke. Men den ”KĂ€rngrupp” som agerar som en icke-vald men de facto-makthavare i Haiti ger nu sitt stöd till Ariel Henry, ett val som mot bakgrund av den nye premiĂ€rministerns förflutna inte förvĂ„nar. 

Ariel Henry ingick enligt Haiti Liberte i den kÀrngrupp som störtade Jean-Bertrand Aristide 2004. 

”Kommer aldrig helas”

Mark Danner menar att Haiti aldrig kommer att ”helas” av andra lĂ€nder, inte ens av USA. Att mĂ„nga haitier lutar sig mot konspirationsteorier för att förstĂ„ verkligheten Ă€r nĂ„got deras historia bĂ€ddat för, menar han, men landets rĂ„dande politiska problem bottnar i egensnickrade huvudbryderier:

– Haitiers medvetenhet om deras nobla, storartade och groteska historia leder dem till tankar dĂ€r vĂ€rlden inte gör annat Ă€n att konspirera för att ingripa i Haiti. Det var sant under sent 1700-tal, men Ă€r inte sant nu, sĂ€ger Mark Danner.

Haiti bör dÀrför lÀmnas ifred, eller Ätminstone tillÄtas inneha de verktyg som krÀvs, för att sjÀlva bygga upp sitt samhÀlle, menar han. 

– Till sin natur Ă€r det omöjligt för utomstĂ„ende att Ă„tgĂ€rda Haitis problem. Problemen hĂ€rrör frĂ„n djupet av landets egen historia, sĂ€ger Mark Danner. 

NĂ„got aktivt stöd för mordet pĂ„ Jovenel MoĂŻse frĂ„n amerikanskt hĂ„ll – varken frĂ„n högsta ort eller sanktionerat frĂ„n lokala demokratiska eller republikanska företrĂ€dare – har Ă€nnu inte presenterats, dĂ€remot förblir frĂ„gan om vem som bekostade mordkalaset, med inhyrda legosoldater, utrustning, mutor av tullpersonal och dylikt alltjĂ€mt höljt i dunkel. 

Ett tomrum som öppnar dörren för andra motivbilder. 

Återbetalningens storpolitik

En som lyfts fram Ă€r kopplad till Haitis historiska bojor. Visserligen dunkla motiv, men icke desto mindre sannolika och vĂ€rda att presentera. I den spelar president Jovenel MoĂŻse – och alla andra makthavare i det moderna Haiti – enbart rollen som potentater i det eviga kaosets republik. 

Som nyckelbĂ€rare till ett hus de sjĂ€lva inte har nĂ„got verkligt tilltrĂ€de till. AnhĂ€ngare till den teorin Ă€r bland annat Mathias Pierre, Haitis valminister, som endast ser de gripna huvudmisstĂ€nkta gĂ€rningsmĂ€nnen, pastorn Sanon och ex-officeren Badio, som ”mĂ„lvakterna” till en större komplott:

– En sĂ„dan hĂ€r mordkomplott Ă€r inte tvĂ„ personers verk. Vi vet att det finns stora fiskar dĂ€rute som ville se [president MoĂŻse död] och som var en del av mordkomplotten 
 Mycket mĂ€ktigare personer ligger bakom det hĂ€r, sĂ€ger Mathias Pierre i ett uttalande.

Republikens sorger, staplade efter decennier, ja sekel, av politisk instabilitet, kupper och vanstyren Àr aldrig tÀnkta att lÀka, menar Peter Hallward, expert pÄ Haiti och författare till flera böcker om landet.

– En sak som verkar vĂ€ldigt tydlig och Ă€ndĂ„ vĂ€l vĂ€rt att betona Ă€r betydelsen av Haitis skadestĂ„ndsansprĂ„k mot Frankrike. SĂ€rskilt med tanke pĂ„ att frĂ„gan fĂ„r allt större dragkraft i regionen och Ă€ven i USA, sĂ€ger Peter Hallward till Tidningen Global.

Enligt honom rinner mÄnga av Haitis politiska krisfloder tillbaka till omstÀndigheterna bakom störtandet av Jean-Bertrand Aristide 2004. Till det förÀndrade samtal om Haitis roll som evig bistÄndstagare och tjÀnstefolk i vÀrldsekonomins pyramidspel.

– Kuppen var utformad för att skapa permanent instabilitet och skjuta fram skadestĂ„ndsfrĂ„gan pĂ„ obestĂ€md tid. Och pĂ„ den punkten har det lyckats bortom alla rimliga förvĂ€ntningar, sĂ€ger Peter Hallward.

*

LĂ€s Ă€ven övriga delar i artikelserien: Haiti fĂ„r aldrig resa sig: Del 1 – Ett tidlöst skott i Karibien och del 2 – Skuldens pris. 

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter