LEDARE:

Motverka mansnormerna och skapa trygghet

Foto: Henrik Montgomery/TT

LEDARE

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Motverka mansnormerna och skapa trygghet

Av Valdemar Möller

SÄ kom den dÄ till slut, den dÀr rapporten frÄn BrÄ som Sverigedemokraterna har tjatat om de senaste tio Ären. Rapporten heter MisstÀnkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund och slÄr fast sÄdant som de flesta av oss redan visste. Ja, andelen brottsmisstÀnkta Àr högre bland personer med utlÀndsk bakgrund Àn bland personer med svensk bakgrund. Men ocksÄ: skillnaderna minskar markant om man Àven tar hÀnsyn till faktorer som Älder, kön och inkomst.  

Rapporten visar att andelen misstĂ€nkta för brott Ă€r högst i kategorin ”inrikesfödda med tvĂ„ utrikesfödda förĂ€ldrar”, nĂ„got lĂ€gre i kategorin ”utrikesfödda”, Ă€nnu lĂ€gre bland ”inrikesfödda med en utrikesfödd och en inrikesfödd förĂ€lder” och lĂ€gst bland ”inrikesfödda”. Dock kan man ocksĂ„ se att skillnaden mellan mĂ€n och kvinnor Ă€r stor i alla kategorier. Faktum Ă€r att om man slĂ„r samman alla kategorier uppdelat pĂ„ mĂ€n respektive kvinnor sĂ„ Ă€r den totala skillnaden mellan könen högre (cirka 7 procent) Ă€n mellan personer med svensk respektive utlĂ€ndsk bakgrund (5 procent). 

Men det finns en del annat intressant att sÀga om rapporten ocksÄ. LÄt oss först konstatera att det handlar om brottsmisstÀnkta, alltsÄ inte personer som Àr dömda för brott. Varför BrÄ har valt denna uppdelning vet jag inte, hade man velat ta reda pÄ om det finns en korrelation mellan att ha bakgrund i ett annat land och att begÄ brott hade det ju varit sÀkrare att titta pÄ domarna (Àven om det inte heller hade varit nÄgon helt sÀker grund). 

I den avslutande diskussionen konstaterar BrĂ„ ocksĂ„ att ”det kan ske en diskrimineringsprocess i frĂ„ga om vilka som misstĂ€nks för brott”. Man hĂ€nvisar till tidigare forskning som visar att anmĂ€lningsbenĂ€genheten vid vĂ„ldsbrott var högre om förövaren enligt den utsatta personen hade utlĂ€ndsk bakgrund samt att personer med minoritetsbakgrund Ă€r överrepresenterade bland dem som utsĂ€tts för poliskontroller. Även om BrĂ„ inte tror att detta pĂ„verkar de övergripande mönstren i nĂ„gon avgörande grad sĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ en faktor man bör ha med i berĂ€kningarna. 

Studien lyfter bara fram hur det ser ut, inte vad skillnaderna beror pĂ„. Men i slutet av rapporten diskuterar man Ă€ndĂ„ ”faktorer som kan bidra till att personer med utrikes bakgrund oftare misstĂ€nks för brott”. Det Ă€r ett ganska brett smörgĂ„sbord. Man talar till exempel om psykisk ohĂ€lsa, segregering, skolgĂ„ng, narkotika, selektion av vilka grupper som misstĂ€nks och sĂ„ till sist kulturella förklaringar. SD-svansen lĂ€r dock bli aningen besvikna om de bemödar sig med att lĂ€sa det sista avsnittet. BrĂ„ skriver förvisso om normkonflikter kring till exempel barnaga och kvinnors sexuella sjĂ€lvbestĂ€mmande som skulle kunna bidra till en högre andel brott bland utrikesfödda. Men bland de studier man nĂ€mner finns det ingen som tydligt pekar ut att detta har nĂ„gon avgörande pĂ„verkan.

DĂ€remot finns det en studie bland ungdomar i Stockholm som visar att effekterna av skillnaderna i förĂ€ldrarnas socioekonomiska resurser var mycket större Ă€n effekten av kulturell bakgrund. Det finns ocksĂ„ en finsk studie som visar att ”variationerna i moral” finns pĂ„ individnivĂ„, oavsett om man har inrikes eller utrikes bakgrund. Man konstaterar att det kan uppstĂ„ subkulturer med normer och vĂ€rderingar som skiljer sig frĂ„n majoritetssamhĂ€llet – men att dessa finns generellt i kriminella miljöer, oavsett om personerna har svensk eller utlĂ€ndsk bakgrund. 

Avslutningsvis konstaterar BrÄ att det inte finns nÄgon enkel förklaring till varför vissa personer Àr mer benÀgna att begÄ brott Àn andra utan att det Àr en mÀngd saker som samspelar. Samt, givetvis, att det behövs mer forskning. Trots detta Àr jag sÀker pÄ att den hÀr rapporten kommer att anvÀndas som slagtrÀ i den kommande valrörelsen, inte minst av sverigedemokrater och moderater som vill ha stöd för varför vi inte ska ta emot nÄgra invandrare. 

Men, och detta tycker jag ocksÄ Àr viktigt att konstatera, Àven om det nu Àr sÄ att det finns en överrepresentation av brott bland personer med bakgrund i ett annat land sÄ Àr inte svaret att vi ska ta emot fÀrre flyktingar. Alla mÀnniskor har rÀtt till skydd, oavsett om man har begÄtt brott eller ej. 

Den slutsats man istÀllet borde dra Àr att vi mÄste jobba hÄrdare för att inkludera alla som kommer hit i det svenska samhÀllet. Det Àr det ofrivilliga utanförskapet och inte fÀrgen pÄ ens hud som gör att vissa lÀttare dras in i brottslighet. Om vi skapar ett jÀmlikare samhÀlle och arbetar aktivt med att motverka maskulinitetsnormer (som finns inom alla kulturer) och ger trygghet Ät dem som kommer hit sÄ de slipper leva i stÀndig stress och oro sÄ kommer Àven brotten att minska.

Flera bibliotek satsar pÄ socionomer, istÀllet för vÀktare, för att bemöta personer med exempelvis drogproblem pÄ biblioteken.

Antalet personer som lever i hunger i vÀrlden ökade med 161 miljoner under Är 2020.

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter