REPORTAGE:

Stormakternas eviga jakttrofé

ÖverlĂ€mningsceremoni frĂ„n den amerikanska armĂ©n till den afghanska nationella armĂ©n, i Camp Anthonic i Helmandprovinsen, 2 maj 2021. Foto: AP/TT

REPORTAGE

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter

Stormakternas eviga jakttrofé

USA:s uttÄg ur Afghanistan har krattat vÀgen för talibanerna som efter 20 Ärs vÀntan Ätertar den politiska makten. Förra gÄngen rörelsen nÄdde Kabuls maktkorridorer var efter en annan stormakts uttÄg: Sovjetunionen.
    Nu ser talibanerna ut att tvingas bekĂ€mpa den islamistiska terrorrörelsen IS för att behĂ„lla makten om Afghanistan. Yttre fiender har afghanska centralregeringar bekĂ€mpat i decennier – lĂ„ngt före Sovjetunionens invasion 1979.

Av Klas Lundström

AFGHANISTAN | Innan de amerikanska soldaterna och Natoförbanden, innan störtandet av den afghanska monarkin och moderniseringsförsök av feodala klanstrukturer, innan de eviga krigen invaderades Afghanistan av hippier.

Den centralasiatiska nationen var en knutpunkt lĂ€ngs SidenvĂ€gen och kallas ofta ”imperiernas kyrkogĂ„rd”. Det mongoliska, brittiska och Alexander den stores imperium lyckades aldrig etablera lĂ„ngsiktiga brohuvuden i de nomaddominerade dalgĂ„ngarna.

En aningen friserad historiebeskrivning, anser Sohrob Aslamy, afghan-amerikansk geolog vid Syracuse University med mÄngÄrig erfarenhet av arbete i regionen:

– Det Ă€r sant att afghaner alltid behövt förlika sig med utlĂ€ndska intressen och att de historiskt har varit tvungna att kĂ€mpa för sina rĂ€ttigheter, men det Ă€r för enkelt att sĂ€ga att Afghanistan Ă€r ”imperiernas kyrkogĂ„rd”, sĂ€ger han till Tidningen Global.

DÄ negligeras stormakternas brott, som att britterna förstörde skogar och medeltida stÀder och att Kabul fick sin form under brittiskt överinseende och knöts till den monarki som de lÀt installera för att sÀkra sitt inflytande:

– Politiska traditioner och kvarlevande konflikter planterade av vĂ€stvĂ€rlden, menar Sohrob Aslamy som befinner sig i Tadjikistan, i vĂ€ntan pĂ„ intrĂ€de till Kabul och ett forskningsprojekt om huvudstadens geografiska strukturer.

UrÄldriga seder

Arkeologiska fynd talar för att mĂ€nniskor bebodde dagens Afghanistan sĂ„ tidigt som 50 000 Ă„r f.Kr. som smĂ„skaliga jordbrukare och herdar. DĂ„, liksom nu, knutna till stamförbund.

PÄ 1920-talet grundlades nÀra band mellan Moskva och monarkin i Kabul. Modernisering av rurala regioner hade hög prioritet. Sovjetunionen initierade ekonomiska infrastrukturprojekt som kraftverk, vattenledningar och transportleder samt vÀlkomnade afghanska studenter till ryska högskolor. PÄ 1960-talet stödde sovjetiskt bistÄnd bygget av Kabuls polytekniska institut, landets frÀmsta lÀrosÀte för ingenjörer, geologer och andra specialistomrÄden.

Med nÀra band till bÄde vÀst- och östblocket sÀllade sig Afghanistan till Alliansfria rörelsen.

– Afghanistan var alliansfritt och fann inspiration frĂ„n andra rörelser i Latinamerika och tredje vĂ€rlden, sĂ€ger Sohrob Aslamy.

CIA och islamisterna 


Störtandet av kung Mohammad Zahir Shah 1973 skedde i ett geopolitiskt kÀnsligt lÀge. USA förlorade momentum i Sydostasien efter nederlag i Vietnam. I Afrika och Latinamerika Àmnade befrielserörelser störta regimer uppbackade av vÀstvÀrlden och framför allt av USA.

I Afghanistan klev USA tidigt in pÄ de statsfientliga rörelsernas sida.

1972, före monarkins fall, började USA:s underrÀttelsetjÀnst CIA via mÄlvaktsorganisationen Asia Foundation aktivt stödja en islamiströrelse knuten till Kabuls universitet. Mottagare av medlen var Gulbuddin Hekmatyar och Rabbani Sayyaf, tvÄ islamister som ingick i mujahedinrörelsen ledd av Usama bin Laden i kriget mot Sovjetunionen pÄ 1980-talet.

Islamisterna – och indirekt CIA – motsade sig projekt för att stĂ€rka afghaners sociala rĂ€ttigheter som sjösattes under kung Zahir Shan och fördjupades under kuppmakaren och presidenten Mohammed Daoud Khans Ă€mbete.

Rysk T-55-stridsvagn som övertagits av mujahedin-gerillan. 1987. Foto: AP/TT

 
… mot moderniseringsförsök

Det afghanska samhÀllet började röra pÄ sig: kvinnor fick tilltrÀde till arbetsmarknaden och lÀrosÀten, flickor befriades frÄn barnÀktenskap och slaveri och debatter om landreformer och rÀttvisare fördelningar av sociala och ekonomiska resurser gick varma i parlamentet i Kabul.

Afghanistans cementerade feodalsystem var i fara. Under kolonialtidenen hade de urĂ„ldriga klassamhĂ€llena och patriarkala strukturerna försvarats av det brittiska imperiet. Nu blev istĂ€llet USA regionala makthavares och krigsherrars nye bĂ€ste vĂ€n och tillsammans med CIA och Pakistans sĂ€kerhetstjĂ€nst började en ny motstĂ„ndsrörelse ta form och var vid tvĂ„ tillfĂ€llen – december 1973 och juni 1974 – nĂ€ra att störta Daoud Khan.

Pressad av bÄde inre och yttre fiender hÄrdnade det politiska klimatet i Afghanistan. Daoud Khan pÄbörjade utrensningar av oppositionella, dÀribland kommunister, i ett försök att balansera relationerna med Sovjetunionen och USA.

Den 15 mars 1978 skrev USA:s president Jimmy Carter till Daoud Khan och bad denne skjuta upp sitt planerade statsbesök i Washington. Under ett statsbesök i Moskva i april lÀt Daoud Khan meddela sovjetledaren Leonid Brezjnev att Afghanistan förblev alliansfritt.

Men den 28 april 1978 störtades Daoud Khan av potentater ur Det afghanska folkets demokratiska parti (PDPA). Daoud Khan och flera familjemedlemmar avrÀttades i presidentpalatset Arg, tidigare högborg för landets monarki.

Hemligt dekret

Den 3 juli 1979 undertecknade Jimmy Carter ett hemligt dekret som ger CIA rĂ€tten att bevĂ€pna, trĂ€na och understödja mujahedinrörelsen – fyra mĂ„nader före Sovjetunionens invasion av Afghanistan.

Det Àr ingen slump att det historiska narrativet kring utvecklingen i Afghanistan 1979 sÄ starkt fokuserar pÄ Sovjetunionens intressen i landet, snarare Àn amerikanska, menar Sohrob Aslamy:

– Att avfĂ€rda de progressiva sociala försöken i Afghanistan gynnar bara de ideologer som under de senaste 30 Ă„ren inte gjort annat Ă€n avfĂ€rda varje socialistiskt försök som misslyckat, sĂ€ger han.

 USA:s president Ronald Reagan i möte med  mujahedin i Vita huset 1983  för att diskutera sovjetiska invasionen av Afghanistan. Foto: Michael Evans/Wikimedia

 
TidsinstÀlld bomb

En som stĂ„r fast vid att den afghanska vĂ€nstern var en splittrad tidsinstĂ€lld bomb redan frĂ„n och med mitten av 1960-talet Ă€r Bruce Riedel, chef för Brookings Intelligence Project och före detta CIA-officer. PDPA:s tvĂ„ dominerande fraktioner – Khalq (”Folket”) och Parcham (”Flaggan”) – hade olika prioriteringar och syner pĂ„ hur landet snabbast kunde bli ett demokratiskt och rĂ€ttvist samhĂ€lle:

”Parcham-fraktioner hade stort stöd bland urbana afghaner och frĂ„n landets etniska grupper, Khalq-fraktionen var bĂ€ttre orienterade pĂ„ landsbygden och fann störst stöd bland pashtuner, Afghanistans största folkgrupp”, skriver han i What We Won: America’s Secret War in Afghanistan, 1979–1989.

Nya vÀgval, nya fiender

År 2021, 20 Ă„r sedan USA störtades av Mulla Omars al-Qaidastödda talibanregim stĂ„r Afghanistan Ă„nyo pĂ„ tröskeln till en oviss framtid. Ännu en gĂ„ng dominerad av den av CIA stödda och bevĂ€pnade mujahedinrörelse som störtade Afghanistans sovjetstödda regim 1992.

USA:s uttÄg 2021 har besvarats av positiva uttalanden frÄn Kina som inte har för avsikt att stÀnga nÄgra dörrar till samarbete med talibanerna. NÀr det gÀller ryska planer Àr mycket oklart.

Afghanistans naturtillgÄngar och strategiska lÀge kommer alltid vara av intresse för politiska jÀttar och dÀrför har omvÀrlden en viktig roll att spela, menar Sohrob Aslamy:

– Afghanerna behöver solidaritet och att fĂ„ vara en del av ett större sammanhang och dĂ€r ansvaret för deras lands sönderfall diskuteras pĂ„ ett Ă€rligt och konstruktivt sĂ€tt, sĂ€ger han.

Relaterade artiklar:

Dela pÄ facebook
Dela pÄ twitter