REPORTAGE:

USA:s kvarlämnade giftavfall i Afghanistan väcker oro

Burn pits i Khan Neshin, Afghanistan. Foto: Alfred V Lopez/Dvids

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

USA:s kvarlämnade giftavfall i Afghanistan väcker oro

USA har lämnat Afghanistan och tagit personal, expertis och afghanska medarbetare med sig. Kvar finns en befolkning som undrar vad ännu ett talibanstyre kommer att innebära.

Kvar finns också otaliga ”burn pits”, så kallade bränngropar, som amerikansk militär lämnat bakom sig. Kratrar av uppeldade dieselfat, elektronik, mat, plast och kläder, vars spridda giftavfall och hälsovådliga luftpartiklar väntas förbli övergivna och ignorerade i kölvattnet av politiskt kaos och bristande internationell miljölagstiftning.

I Afghanistan befaras bränngroparna leda till negativa hälsoeffekter för människor bosatta i närheten av dem – och i USA har bränngropshanteringen lett till dödsdomar i form av cancer.

AFGHANISTAN | I samband med USA:s uttåg ur Afghanistan efter två decenniers militär och politisk närvaro har armé och säkerhetstjänst arbetat dag och natt med att evakuera amerikanska medborgare och afghaner knutna till den amerikanska administrationen. Med på de överfyllda planen fanns emellertid inte det miljöskadliga arv som den militärt uppbyggda amerikanska insatsen i Afghanistan var beroende av.

Redan 2014 kartlades det eskalerande problemet med så kallade ”burn pits” av Sigar, USA:s kontrollorgan av återuppbyggandet av Afghanistan. ”Burn pits” är bränngropar där amerikanska och Nato-flaggade militärbaser eldar upp ammunition, elektronik, plastattiraljer, dieselfat, trä och mat, i en beredd krater under bar himmel. Väldiga bål som senare kan brinna i flera dagar och sprida hälsovådlig rök och skadliga partiklar såsom bly, kvicksilver och olika sorters gaser.

”Inandning kan medföra negativa effekter för organ och kroppsfunktioner som binjuren, lungor, lever och mage”, konstaterade Sigar i sin rapport och befarade ökningar av fall av astma, allergiska rinitreaktioner och bihåleinflammationer som en följd av bränngroparna.

Veteraner har flaggat för växande problem

Sedan USA:s invasion av Afghanistan 2001 och störtande av samma talibanrörelse som nu tjugo år senare återtagit makten i landet har amerikanska veteranorganisationer flaggat för och själva bekostat insatser för att ta itu med de växande hälso- och miljövådliga avfallen som militärbaser lämnar efter sig.

Och såväl de amerikanska militärinsatserna i Afghanistan som Irak har varit föremål för debatt inom American Public Health Association (APHA), en amerikansk hälsoorganisation med säte i Washington:

”Det rekommenderas att bränngropsanvändningen upphör tillsammans med reparation av deras orsakade ekologiska skador”, gick det att läsa i en rapport sammanställd av APHA 2015.

Saknas juridiska ramverk

Men sex år senare, sensommaren 2021, har amerikanska och västerländska militärinsatser avslutats, packats ihop och lämnat Afghanistan med en hast som inte lämnat vare sig tid till förberedelser eller insatser när det gäller giftiga avfall eller hälsovådliga kemikalier efter bränngropar.

USA har inte aviserat några planer på att återvända till Afghanistan med intentionerna att städa upp efter sig – och huruvida det förväntade och stundande talibanstyret ämnar göra bränngropshantering till en prioriterad fråga är högst oklart.

Miljöförstöring förblir också en svår juridisk sak för enskilda nationer att utkräva skadestånd eller bidrag till hjälp med vid närmare granskning av internationella regelverk, visar forskning gjord av Jennifer Neuhauser, miljödomare inom den amerikanska armén.

”Enligt internationell lag finns det ytterst få efterlevnadsmekanismer tillgängliga för att tvinga amerikanska styrkor att lösa dessa frågor”, skrev Neuhauser i en rapport 2015.

Dödsdomar bland veteraner …

Vilka hälsoeffekter tjugo år av bränngropar i Afghanistan har haft och väntas få på den afghanska befolkningen återstår mycket arbete med att kartlägga – däremot är frågan om amerikanska krigsveteraners exponering för giftavfall och hantering av miljöskadliga partiklar föremål för en politisk debatt och krav på gedigna skadeståndspaket.

En Afghanistanveteran, Wesley Black, har i en debattartikel för USA Today tillskrivit de hälsoproblem som uppstått under giftavfallshantering i samband med flammande bränngropar som en dödsdom eftersom den sjukvård som veteransjukvården i USA inte var adekvat nog:

”Veteranvården gjorde inget mer för mig och 2017 uppsökte jag akuten för behandling av blod i avföringen. En koloskopi beställdes äntligen, men det var för sent. Min cancer var dödlig”, skriver han.

… och lagförslag i kongressen

Nu har Wesley Black stämt veteransjukvårdsmyndigheten för sin hantering av hans symptom och stundande öde, som kommer att lämna fru och barn utan primär försörjare.

”Jag var 31 år. Min fru hade just fött vår son. Mitt leva-lyckliga-för-resten-av-sina-dagar slets ifrån mig och förvandlades till den hårdaste striden i mitt liv. En strid jag inte kan vinna.”

På den amerikanska kongressens bord ligger ett lagförslag om förbättrad, mer generös och specialinriktad vård till krigsveteraner som exponerats för giftavfall i samband med bränngropar.

I Afghanistan sprids bränngroparnas aska och giftpartiklar med vindarna. Obemärkta och bortprioriterade hälsofaror i tider av det senaste maktövertagande i ett land som levt i ständigt krigstillstånd i över 40 år.

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter