REPORTAGE:

Hot, mord, tystnad – jaktsäsong på Honduras miljöjournalister

Protest mot den dödade miljöjournalisten Berta Caceres, under en protest vid rättegången mot Roberto David Castillo Mejia i Tegucigalpa, Honduras,  5 juli 2021. En domstol fann enhälligt Castillo Mejia skyldig till att ha deltagit i mordet på Caceres, som sköts av beväpnade män i hennes hem den 3 mars 2016. Foto: TT/AP Photo/Elmer Martinez

REPORTAGE

Dela på facebook
Dela på twitter

Hot, mord, tystnad – jaktsäsong på Honduras miljöjournalister

Enligt Global Witness senaste rapport miste 227 miljöaktivister livet under 2020. De flesta i Latinamerika och särskilt illa är läget i Centralamerika – där Nicaragua och Honduras uppvisar flest mördade miljöaktivister per capita.

Tidningen Global har talat med en honduransk miljöjournalist, vars tillvaro kantas av rapportering av markstölder, ursprungsfolks rättigheter och illegala gruvnäringar, en rapportering som lett till en ökad hotbild mot såväl henne som andra miljöjournalister i Honduras.

Av Klas Lundström

HONDURAS | Sommaren 2009 avsattes Honduras lagligt valde president Manuel Zelaya i en militärkupp. Kuppen lade grunden till en politisk återgång till prioriterade goda förbindelser med särskilt den stora grannen i norr, USA, vilket innebar att en rad sociala projekt sjösatta av Zelayas administration abrupt avbröts.

Ett farsartat val, förvisso erkänt av USA:s dåvarande president Barack Obama men avfärdat av Honduras grannländer och övriga Latinamerika med få undantag, återbördade den honduranska oligarkin, knuten till den ekonomiska och politiska kontrollen över mark, militär och parlament till regeringskorridorerna i huvudstaden Tegucigalpa.

Människorättsorganisationer har under det senaste decenniet förfärats över utvecklingen i den centralamerikanska nationen. Lokala journalister, fackliga företrädare och särskilt miljöaktivister vittnar om trakasserier, hot, förföljelse eller – i ett växande antal fall – mord.

Dödade miljöaktivister

Enligt Global Witness senaste rapport för 2020 dödades minst 227 miljöaktivister världen över förra året. 70 procent bland de dokumenterade fallet kopplas till någon form av markfrågor – och lejonparten till tropisk regnskog i Brasilien och Colombia.

Enligt Global Witness rapport ståtar endast Honduras grannation Nicaragua med fler mördade miljöaktivister per capita. I Honduras bragtes 17 miljöaktivister till livet förra året, något som inte är förvånande med tanke på det samhällsklimat som cementerats sedan militärkuppen sommaren 2009, menar Ana López, en miljöjournalist som Tidningen Global har talat med:

– Vi befinner oss i en permanent kris alltsedan statskuppen. Alla som på något sätt utmanar de maktgrupperingar som skor sig på markstölder, droghandel eller skövling får räkna med att leva under hot, motta telefonsamtal eller utsättas för våld, säger Ana López, vilket inte är hennes riktiga namn.

Moskitkusten – ”en blind fläck”

Särskilt illa – och särskilt när det gäller konflikter rörande markfrågor och gruvdrift – är situationen i atlantkustregionen La Mosquitia, även kallad Moskitkusten.

– Det är väldigt svårt, Moskitkusten är mer eller mindre en stängd värld numera, en blind fläck. Mycket lite av alla övergrepp som sker där når någonsin omvärlden, säger Ana López.

Samtliga länder som toppar Global Witness lista över utsatta länder och där många miljöaktivister höjer sina röster och protesterar med livet som insats är demokratiskt svaga stater: i Filippinerna har den populistiske presidenten Rodrigo Duterte öppet uttalat förakt för miljöaktivism och oberoende journalistik, detsamma gäller i Brasilien och Nicaragua där alltmer diktatoriska ledare som Jair Bolsonaro respektive Daniel Ortega regerar.

Allmänheten har liten makt

Global Witness är också i sin rapport noga med att sammanställningen inte är komplett och att många dödsfall och ännu fler övergrepp mot enskilda miljöaktivister världen över förblir odokumenterade och okända i hörn och regioner som förblir ”terra incognita” för omvärlden.

Honduras leds numera av president Juan Orlando Hernández, en politiker som amerikanska åklagare våren 2019 började utreda för misstänkt narkotikasmuggling och penningtvätt – en näring som även flera av presidentens familjemedlemmar misstänks delta i.

För Honduras del fortsätter regeringen att underlåta fortsatta övergrepp riktade mot exempelvis demokratiaktivister, miljökämpar och oberoende journalister i takt med att nationen håller sig utanför regionala avtal.

Däribland Escazú-avtalet som vid ratificering åberopar nationer att tillhandahålla information, allmänhetens deltagande och inflytande i sociala och miljörelaterade frågor.

”En fallerad stat”

Enligt Reportrar utan gränsers index fortsätter Honduras att dala när det gäller press- och informationsfrihet. Även här kopplas den illavarslande utvecklingen – och Honduras närhet till att betraktas som ”en fallerad stat” – till störtandet av president Manuel Zelaya 2009:

”Ända sedan statskuppen 2009 har mediers situation försämrats stadigt i Honduras som fortsätter vara ett av det västra halvklotets dödligaste länder för journalister. De som arbetar för oppositionsmedier eller samhällsmedier utsätts ofta för trakasserier, skrämselkampanjer och dödshot, och vissa tvingas fly utomlands”, konstaterar Reportrar utan gränser i sin landrapport.

En som varken har råd eller möjlighet att söka sig en ny tillvaro bortom Honduras gränser är miljöjournalisten Ana López. Situationen är som den är, menar hon ­– men varken Global Witness senaste rapport eller Reportrar utan gränsers landindexanalys förändrar något i praktiken. På marken. På lokaljournalisters fält, vilka ofta utgörs av konfliktområden för markstölder, illegal gruvdrift och organiserade brottssyndikats kontroll av narkotika- och människohandel. En arbetsplats där våld och död aldrig är långt fjärran.

– Det finns inget val än att fortsätta rapportera om de här frågorna, så gott det går. Om inte vi gör det, vem kommer då göra det? frågar Ana López både sig själv och världen bortom Honduras.

*

Läs även:

Döden i byn – El Mozote

Minskad pressfrihet – en dold pandemi

”Criadazgo” – tidlöst helvete för tusentals barn i Paraguay

Relaterade artiklar:

Dela på facebook
Dela på twitter