Det har snart gått en vecka sedan USA
inledde en militär attack mot Venezuela. Explosioner följdes av rubriker om att den venezuelanska presidenten Nicolas Maduro, och hans fru Cilia Flores, hade förts bort av amerikansk militär. ”Ett solklart folkrättsbrott”, sade professorn i folkrätt Pål Wrange till SVT Nyheter, ett ”farligt prejudikat” sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, och ”Det var som att titta på ett tv-program” sade USA:s president Donald Trump själv om den operation han hade gett order till och förklarade därefter att USA skulle ”ta tillbaka” oljan från Venezuela som har en av världens största oljereserver.
Även flera latinamerikanska länders ledare – Brasiliens Luiz Inácio Lula da Silva, Chiles Gabriel Boric, Colombias Gustavo Petro, Mexikos Claudia Sheinbaum och Uruguays Yamandú Orsi och Spaniens Pedro Sánchez kritiserade i söndags USA och Trump för att bryta mot internationell rätt: ”Dessa handlingar utgör ett farligt prejudikat för fred, regional säkerhet och innebär en risk för den civila befolkningen.”, sade de i ett uttalande.
Men den militära attacken och bortförandet av Maduro bryter inte bara mot internationell rätt, utan även mot amerikanska lagar. Detta eftersom en amerikansk president, även i rollen som överbefälhavare, saknar mandat och rätt att inleda fullskaliga militära operationer mot en suverän stat utan kongressens godkännande, vilket inte funnits i det här fallet. Vladan Lausevic skriver att under Trumps ledning ”har användningen av militära medel blivit ett verktyg även för inrikespolitiskt signalvärde och uppmärksamhet. Att agera ’tufft’, snabbt och utan längre demokratiska processer har blivit en del av den auktoritära politiska identiteten.”
Samtidigt, i en annan del av världen, rasar protesterna vidare i Iran. Det som inleddes som protester mot svåra ekonomiska förhållanden i december 2025 utvecklades snabbt till regimkritik med slagord mot landets högste ledare Ali Khamenei. Protesterna har nu spridits till nästan hela landet, och tidigare i veckan larmade människorättsgrupper om att minst 27 personer har dödats, varav fem barn.
– Nu, när regimen är mer instabil än någonsin och på allvar fruktar för sin överlevnad, finns det en allvarlig oro för att omfattningen av förtrycket denna gång kan bli ännu mer våldsamt och mer utbrett än tidigare. FN och det internationella samfundet har ett ansvar att agera beslutsamt för att förhindra ännu ett massdödande av demonstranter, säger Mahmood Amiry-Moghaddam, chef för Iran Human Rights.
Och på onsdagen släpptes en ny rapport om läget på ockuperad palestinsk mark. I samband med det sade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk att läget på Västbanken ”liknar apartheid”. Samtidigt har Israel gått vidare med att bygga ut illegala bosättningar på ockuperad mark ytterligare, och det i området E1, intill östra Jerusalem, Betlehem och Ramallah, något som länge har beskrivits som en sista dödsstöt mot en tvåstatslösning.
Vill du visa att vi är viktiga för mediemångfalden?
Teckna en prenumeration – endast 59 öre/nyhet (250 kr/6 mån) eller stötta oss via Det Globala presstödet.
|
