I Afghanistan omkom nyligen tio journalister i en serie självmordsbombningar som totalt krävde upp emot 40 dödsoffer, illdåd som den islamistiska terrororganisationen IS har tagit på sig. 2018 firas Pressfrihetens dag 3 maj, i ett läge då det fria ordet är under attack på många håll i världen, och särskilt oroväckande är trenden i Europa. […]
I Afghanistan omkom nyligen tio journalister i en serie självmordsbombningar som totalt krävde upp emot 40 dödsoffer, illdåd som den islamistiska terrororganisationen IS har tagit på sig. 2018 firas Pressfrihetens dag 3 maj, i ett läge då det fria ordet är under attack på många håll i världen, och särskilt oroväckande är trenden i Europa.
AFGHANISTAN | Bland de omkomna i Afghanistan fanns lokaljournalister och medarbetare från nyhetsbyråer som brittiska BBC och franska AFP, utsända för att rapportera om det första självmordsdådet i huvudstaden Kabul.
– Det här är ett förödande slag mot vårt sammansvetsade team på Kabulredaktionen, men även för hela byrån i stort, säger Michèle Léridon, chef för AFPs globala nyhetsarbete, i ett uttalande.
”Komplext läge”
Att journalister är dödliga måltavlor i Afghanistan i allmänhet, men i synnerhet som nu i valtider, är det meningslösa mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner 2014 ett av många tragiska bevis för.
Enligt Niclas Ericsson, talesperson för Svenska Afghanistankommittén, bär den senaste attackvågen många likheter, men det är ändå svårt att veta huruvida journalister var attentatens primära måltavlorna:
– I slutändan är det väldigt olyckligt att journalister drabbades, journalistiken är ju en del av demokratin, säger Ericsson till Aftonbladet.
Växande hat mot Europas journalister
På sistone har tjänstgörande reportrar beskjutits på andra håll i världen, däribland i Gaza av israeliska krypskyttar, där en palestinsk journalist avled i sviterna av sina skottskador. Att han arbetade i en skyddsväst med ordet ”press” synligt att se hjälpte inte i det här fallet.
Organisationen Reportrar utan gränser understryker i en ny rapport att hatet mot journalister inte är ett problem i konfliktzoner och icke-demokratier, utan alltmer även i västvärlden. Särskilt oroväckande är trenden i Europa och länder som Malta, Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern där politiker går i täten:
– Att släppa loss hat mot journalister är ett av de största hoten mot demokratier och politiker som öppet föraktar reportrar bär ett stort ansvar för underminerandet av ett debattklimat som baseras på propaganda och inte fakta, säger Christophe Deloire, generalsekreterare för Reportrar utan gränser.
Medier har stort ansvar
Samtidigt kan medier inte fråntas ett stort ansvar för sitt ifrågasatta förtroende i allmänhetens ögon. Publicerade rykten i tumultet i kölvattnet av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm förra året har skadat medieförtroendet, visar en ny rapport från Institutet för mediestudier. Bland annat visade sig de snabba rapporteringarna om en eventuell – och heller aldrig dokumenterad – skottlossning i samband med terrordådet ha varit dyrköpt.
– Exemplet visar hur komplext det är. Tänk om det hade varit skottlossning på riktigt? säger Lars Truedson, föreståndare vid Institutet för mediestudier, till Omni. Där tycker jag att man kan fundera över om olika medier ska söka sig olika roller så att vi kan utnyttja mångfalden, i stället för att alla försöker göra samma saker.