SVERIGE/UZBEKISTAN | Under Sovjetunionen och sedan under diktatorn Islam Karimov (död 2016) bekämpades islam i Uzbekistan, men trots det har religionen en stark ställning i landet.

Islam är väldigt starkt i Uzbekistan, men inte om man jämför med länder som Afghanistan eller Pakistan, säger Sirojiddin Tolibov, reporter på Radio Free Europe/Radio Liberty.

Baser i Afghanistan och Syrien

Den strikt islamistiska rörelsen Hizb ut-Tahrir är stark i landet och även en uzbekisk gren av terrororganisationen IS – ”Den Islamiska rörelsen i Uzbekistan”.

Flera islamistiska grupper med rötter i Uzbekistan eller Tadzjikistan anslöt sig under 1990-talet till talibanerna i Afghanistan och i dag finns uzbekiska jihadistgrupper baserade i Afghanistan och Syrien. Vissa har svurit trohet till Islamska staten (IS) medan andra kämpar för talibanerna och al-Qaida.
Det blir också vanligare att höra om uzbeker som ansluter sig till extremistgrupper i Syrien, Afghanistan och Pakistan, säger Esfandiar Adina, reporter för BBC, baserad i Tadzjikistan. Men det verkar vara först när de lämnar landet som de radikaliseras.

Det är många som radikaliseras först när de är utomlands. Framför allt är det många som åker till Ryssland till olika arbetsläger. Där rekryteras de till grupper som al-Qaida och IS.

Korruption och fattigdom lockar uzbeker att söka jobb utomlands där de också kommer i kontakt med rekryterare från olika terrororganisationer som kanske inte kunnat rekrytera lika fritt inom landet.

Uzbeker i Sverige

Eftersom religiösa företrädare och anhängare fängslades och torterades under diktatorn Karimov flydde många av dem Uzbekistan under 1990- och 2000-talet. Av de uzbeker som bosatte sig i Sverige är många följare av imamen Obid Nazarov, som baserade sig i Strömsund i Jämtland.
De är mycket religiösa och många av dem fängslades av Karimovs regim. Men Nazarov har aldrig uttalat ett stöd för terrorhandlingar och våld, säger Sirojiddin Tolibov.

År 2012 sköts Obid Nazarov vid sin bostad i Strömsund. Han överlevde mordförsöket, som den uzbekiska regimen anklagas för, och lever sedan dess på hemlig ort. Följarna har också spritt ut sig.

Enligt Tolibov är det mer troligt att de exiluzbeker som till exempel Rakhmat Akilov, som ansluter sig till terrororganisationer i första hand, liksom andra unga muslimska män i väst, lockas av propaganda från globala terrornätverk som IS och al-Qaida.

De kommer inte från starkt religiösa familjer eller grupper utan radikaliseras genom propaganda på internet där grupper som IS är starka.
De tre anhållna uzbekerna måste släppas eller begäras häktade senast vid lunchtid i dag.