Tuffa tag väntar när EU:s medlemsländer ska försöka enas om nästa långtidsbudget. Åsikterna går rejält isär om både storlek och innehåll i dagens första ministerdebatt. EU För svensk del är det framför allt storleken som ogillas. Enligt regeringens beräkningar kan EU-kommissionens budgetförslag medföra en 35-procentig ökning av den svenska EU-avgiften, vilket inte gillas alls i […]
Tuffa tag väntar när EU:s medlemsländer ska försöka enas om nästa långtidsbudget.
Åsikterna går rejält isär om både storlek och innehåll i dagens första ministerdebatt.
EU För svensk del är det framför allt storleken som ogillas. Enligt regeringens beräkningar kan EU-kommissionens budgetförslag medföra en 35-procentig ökning av den svenska EU-avgiften, vilket inte gillas alls i Rosenbad.
– Jag kommer att vara stenhård, naturligtvis. Vi tycker inte att det finns någon möjlighet att vi ska gå upp så mycket som föreslås. Det är helt orimligt, säger EU-minister Ann Linde (S) på väg in till dagens möte i Bryssel.
– Det finns vissa saker som är positiva. Det kommer jag naturligtvis att lyfta upp, till exempel att man ska höja klimatandelen. Men jag tror att det viktigaste är att alla länderna får klart för sig att vi kommer att ha en väldigt tuff inställning i förhandlingarna, säger Linde.
Mer eller mindre?
I ministerdebatten får budgetförslaget som väntat olika kritik från olika håll.
Länder som Estland och Portugal talar sig varma för att till och med öka budgeten ännu mer, medan exempelvis Nederländerna ger stöd åt de svenska kraven på en minskning.
– Ett mindre EU måste innebära en mindre budget. I sin nuvarande form är kommissionens förslag inte acceptabelt för den nederländska regeringen, säger EU-minister Stef Blok i debatten.
Polen kritiserar i sin tur tanken på att kunna stoppa ekonomiskt stöd till länder som inte anses uppfylla EU:s rättsstatskrav. EU-minister Konrad Szymanski uppfattar det som ett sätt för EU-kommissionen att göra ”politiska påtryckningar”.
– Varje euro borde spenderas på ett korrekt sätt. Vi stöder alla förslag om en sund och hård och effektiv budgetkontroll, men det här verkar vara ett försök från kommissionen att roffa åt sig väldigt stor makt, säger Szymanski.
Rabatter och jordbruk
Frankrike ifrågasätter för sin del varför de avgiftsrabatter som bland annat Sverige har fått tidigare ska fasas ut under de kommande åren.
– Varför vänta i fem år? Det finns ingen anledning att ha några rabatter efter Storbritanniens utträde, säger EU-minister Nathalie Loiseau – som heller inte är förtjust i att minska jordbruksbudgeten så mycket som kommissionen vill.
– Vi kan inte acceptera den här radikala nedskärningen, fastslår Loiseau.
EU-kommissionen hoppas att EU-länderna ska kunna enas om budgeten redan i år, så att processen är färdig i tid till EU-valet i maj 2019. Få länder tror dock att det är möjligt.
– Det tror jag är en önskedröm, säger Ann Linde.
