ETIOPIEN Etiopiens nya premiärminister tillsattes i april. 42-årige Abiy Ahmed ses allmänt som en reformsinnad politiker som har möjligheter att genomföra vad som krävs för att lugna ner situationen i ett land som skakats av stora politiska oroligheter sedan slutet av 2015.

Särskilt viktigt är att han tillhör Opdo, det parti som företräder oromoerna, landets största etniska folkgrupp, inom den styrande EPRDF-koalitionen. Samma folkgrupp har också gått i spetsen för protesterna mot regeringen.
Efter den tidigare premiärministern Hailemariam Desalegns överraskande avgång i februari varnade många bedömare för att protesterna i landet skulle förvärras om hans efterträdare skulle tillhöra någon från det gamla gardet.

Dessa farhågor undveks genom utnämningen av Abiy Ahmed, som är en politiker med större politiskt stöd och den första regeringschef som är oromo. Den nya premiärministern har redan hunnit resa runt till olika delar av landet för att bemöta människors missnöje.

Samtidigt står Abiy Ahmed inför en rad både inhemska och internationella utmaningar när det gäller att återställa stabiliteten i landet och hantera kritiken från landets invånare.

Ett av problemen är det undantagstillstånd som råder sedan i februari, vilket kan försvåra reformarbetet eftersom premiärministerns makt över säkerhetstjänsterna är kraftigt reducerad. Bedömare påpekar dessutom att det faktum att Abiy Ahmed inte öppet krävt att undantagstillståndet hävs är ett bevis för att de krafter i den styrande koalitionen som fick den förra premiärministern avsatt fortfarande är mäktiga.

Historiskt har EPRDF-koalitionen dominerats av Tigreanska folkets befrielsearmé, TPLF. Denna grupperings makt är fortfarande stor och premiärministern kommer att tvingas att hantera dess medlemmar som är mindre intresserade av reformer.

Allt detta under förutsättning att Abiy Ahmed på riktigt vill driva ett reformarbete – något som ännu inte är helt klarlagt.

– Jag gillar det premiärministern säger offentligt. Uttalandena ligger i linje med vad de flesta i landet och en stor del av oppositionen både i landet och utomlands anser. Men jag kan ändå inte ha fullt förtroende för honom, eftersom han är en partifunktionär som stigit i graderna genom EPRDF och antagligen anser att koalitionens ledande ställning ska förbli under överskådlig framtid, säger Alemante Selassie, professor emeritus vid den juridiska fakulteten vid College of William & Mary i USA.

Samtidigt kan även nya tongångar i USA få en inverkan på utvecklingen i Etiopien. Nyligen antog landets representanthus en resolution som var ovanligt tydlig i sin kritik mot den etiopiska regeringen. I denna fördöms bland annat det dödliga våld som riktats mot fredliga demonstranter från de etiopiska säkerhetsstyrkorna, samt gripandena av journalister, studenter och politiska aktivister.

Uttalandena retade upp den etiopiska regeringen, som till och med hotade med att avsluta säkerhetssamarbetet med USA om resolutionen skulle antas. USA betraktar Etiopien som landets viktigaste allierade i den ostadiga regionen i östra Afrika och av det skälet är Etiopien ett av de länder söder om Sahara som mottar mest bistånd till säkerhets- och humanitärt arbete.

– Att resolutionen gick igenom i representanthuset utan någon opposition var en historisk bedrift, säger Tewodrose Tirfe, som är ordförande för Amhara Association of America, en organisation som samlar amharer i exil, Etiopiens näst största folkgrupp.

Tewodrose Tirfe säger att etiopisk-amerikanska organisationer tillsammans med människorättsgrupper lyckats få upp frågan om den ”humanitära och politiska kris” som utvecklats i Etiopien, främst under de senaste tre åren.

Än så länge riskerar dock inte Etiopien att drabbas av neddragningar av det stora bistånd och stöd Etiopien mottar från USA. Men Tewodrose Tirfe påpekar att senaten för närvarande överväger en annan resolution, som är ännu tydligare och skulle kunna medföra att biståndet villkoras med krav på ett förbättrat styrelseskick i landet. Även om resolutionerna inte är bindande menar Tewodrose Tirfe att de myndighetsorgan som omfattas ändå kan komma att agera efter dem.

Amhara Association of America och andra organisationer arbetar samtidigt vidare för att få fram en lagstiftning som skulle kunna undertecknas av presidenten och därmed bli juridiskt bindande för USA:s politik gentemot Etiopien.

Den resolution som antagits av representanthuset ställer krav på den etiopiska regeringen att genomföra reformer som ska skydda medborgarnas rättigheter samt att politiska fångar friges – åtgärder som landets nya premiärminister anses stå bakom.

– Resolutionen kan ge Abiy Ahmed större möjligheter att agera mer resolut mot dem som motsätter sig förändringar. Den är en erinran till den etiopiska regeringen om att om inte reformer genomförs, så kan de inte längre förlita sig på generös hjälp från USA för att tygla inhemska problem, säger analytikern och författaren Hassen Hussein, som är baserad i Minnesota.
Alemante Selassie påpekar att TPLF har styrt Etiopien i 27 års tid.

– Det med stöd från USA och Storbritannien. Om detta finansiella, militära och diplomatiska stöd går förlorat har man väldigt lite kvar att bygga på.