– Efter det vi har sett, med så många människor dödade och skadade, så är det befogat med en oberoende utredning, säger Stefan Löfven till TT.

Nästan samtidigt uttrycker Storbritannien sitt stöd för samma sak. Sverige har hittills sagt, genom utrikesminister Margot Wallström (S), att man vill se en samlad EU-linje.

Löfven anser, precis som Wallström, att USA bär en stor del av skulden genom beslutet att flytta sin ambassad till Jerusalem.

– Vi får försöka vädja till parterna att inte eskalera detta. Våldet måste få ett stopp. Israel måste tänka sig för. Man har rätt att försvara sin gräns, ja, men det måste ske på ett proportionellt sätt enligt internationell lag, säger Löfven.

"Blodiga överträdelser"

Tyskland anser att båda parterna har del i utvecklingen och att våldet har gått över styr.

– Vi anser att en oberoende utredningskommission kan klargöra de våldsamma händelser och de blodiga överträdelserna i gränsområdet, säger Steffen Seibert, talesperson för regeringen i Berlin, enligt nyhetsbyrån AFP.

Han anklagar även Hamas, organisationen som terrorstämplats av EU och USA och som styr i Gazaremsan, för att ha eldat på våldet.

De tyska och brittiska utspelen följer på uppgifter från FN-högkvarteret i New York om att USA i säkerhetsrådet motsatt sig ett uttalande med krav om att våldsutbrottet vid gränsen mellan Israel och den palestinska Gazaremsan ska granskas. Ytterligare detaljer om innehållet i förslaget är inte allmänt kända.

FN:s människorättskontor vill också ha en utredning. Dess talesman påpekar att även om Israel har rätt att försvara sig, får dödligt våld användas bara som sista utväg, och att palestinier som närmar sig gränsen inte rättfärdigar dödandet.

Palestiniernas president Mahmud Abbas kallar hem sitt högste sändebud i USA. Enligt palestinska utrikesdepartementet hemkallas Husam Zumlot, chefen för palestinska paraplyorganisationen PLO:s kontor i Washington.

USA: Hamas fel

USA och Israel anser i sin tur att det är Hamas som är ansvarigt för våldet. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu försvarar sin militärs agerande med att ”varje land har en skyldighet att försvara sina gränser”.

En kritikstorm mot Israel har seglat upp det senaste dygnet.

– Situationen, särskilt dödandet av tiotals palestinier, frammanar oundvikligen den största oro, säger Dmitrij Peskov, talesman för Rysslands president Vladimir Putin, enligt AFP.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron ”fördömer våldet från israeliska styrkor mot demonstranter” i Gazaremsan och upprepar sitt motstånd mot USA:s ambassadflytt.

Ambassadör utvisas

Även från många andra håll har det kommit fördömanden. Kina och EU manar båda sidor till återhållsamhet.

På tisdagen kallade det turkiska utrikesdepartementet upp Israels ambassadör i Ankara, Eitan Naeh. Han ombads då att lämna landet med anledning av det stora antalet dödade palestinier i Gazaremsan, rapporterar den israeliska tidningen Haaretz. Enligt turkiska UD är dock utvisningen temporär, skriver AFP. Israel svarade senare under tisdagen med att beordra Turkiets konsul i Jerusalem att lämna landet.

Natolandet Turkiet har tidigare kallat hem sina ambassadörer i USA och Israel för konsultation.

Irlands UD kallade upp Israels ambassadör tidigare under dagen för att uttrycka ”chock och bestörtning över antalet döda och skadade” på Gazaremsan, skriver utrikesdepartement. Även Belgiens UD har kallat upp Israels ambassadör.

Vad handlar protesterna i Gaza om?

På en enda dag dödades närmare 60 palestinier när israelisk militär under måndagen svarade på protester längs med gränsen mellan Gaza och Israel. Mellanösternkännaren och professorn Isabell Schierenbeck, vid institutionen för Globala studier vid Göteborgs universitet, svarar på frågor kring protesterna som ägde rum samma dag som USA flyttade sin ambassad till Jerusalem.

Vad handlar protesterna i Gaza om?

Detta är slutprotesterna på en sju veckor lång protest. Protesterna har planerats sedan länge och inleddes under ”landdagen” den 30 mars. Landdagen startade 1976 i protest mot att den israeliska staten beslutade att konfiskera palestinskt mark och de konfrontationer mellan demonstranter och israelisk militär och poliser som ägde rum då. Och i år har man, med tanke på att det är 70 år sedan staten Israel etablerades, planerat på ett helt annat sätt.

Det började med att ett antal aktivister från ungdomsrörelser i Gaza planerade att protestera för att de palestinier som flydde 1948 skulle få återvända. Sedan tog Hamas över mer och mer av planeringen av protesterna. Det faktum att Hamas mer eller mindre har tagit över demonstrationerna nu är ett tecken på en växande frustration som även Hamas känner inför möjligheterna att styra över Gaza.

Hur är det att leva i Gaza?

Det är fullkomligt omöjligt att leva ett drägligt liv. Arbetslösheten är väldigt hög och det är svårt att få tillgång till de mest basala sakerna som man behöver. Instängningen och inhägnaden av Gaza som har pågått så länge gör det också så otroligt svårt. Trots tydliga och upprepade signaler i form av flygblad från israelisk militär om att militären inte kommer att acceptera att människor försöker närma sig eller försöker ta sig över stängslet in i Israel, så är folk så pass desperata att varningarna inte längre hjälper. Dessutom är Hamas trängt nu eftersom Hamas har fått försämrade relationer både med Saudiarabien och Egypten. Hamas har inte heller lyckats få till stånd någon överenskommelse med PLO som styr på Västbanken.

Vad är Nakba?

Det betyder katastrof och är en dag som påminner om när en stor del av den palestinska befolkningen tvingades fly och lämna sina hem i samband med att staten Israel etablerades och det krig som startade då, 1948. De flesta av de här palestinierna flydde då till Libanon och Jordanien och en del flydde även till Syrien eller blev internflyktingar. Nakba är minnet av den dagen och markeras årligen.

Varför protesteras det inte på Västbanken?

Västbanken är inte isolerat som Gaza. Även om delar av Västbanken fortfarande är under ockupation och inga förhandlingar pågår så finns det ändå betydligt bättre möjligheter att leva ett drägligt liv där. I Gaza råder brist på alltifrån mediciner till byggmaterial och väldigt många unga människor som inte ser någon framtid, till skillnad från Västbanken där det ser annorlunda ut.

Helena Nordenberg/TT