DEBATT Det är hög tid att Sverige uppfyller de åtaganden som gjorts i internationella avtal kring mänskliga rättigheter. De etablerade partierna är svaret skyldiga om hur de vill motverka rasism och säkerställa minoriteters rättigheter. För det antirasistiska politiska arbetet vill vi särskilt lyfta fram FNs rasdiskrimineringskommitté CERDs(Committee on the Elimination of Racial Discrimination) konvention om avskaffande av alla sorters rasdiskriminering, som Sverige skrev under 1971.

Vi har följt förhöret som CERD genomförde mot svenska staten i början av maj i Genève. FN:s konvention om rasdiskriminering syftar till att garantera respekt för allas mänskliga rättigheter, oavsett ursprung, hudfärg, etnicitet eller religion. Med förhörenövervakas att alla som ratificerat FN:s konvention mot rasdiskriminering lever upp till denna.

Sveriges rapport granskades av CERD innan förhöret. Även civilsamhällets organisationer lämnade in parallellrapporter, bland andra FN-förbundet, Civil Rights Defenders och Samerådet.

Samerådet föreslog i sin skuggrapport bl.a. att kommittén borde rekommendera Sverige att i enlighet med internationell rätt respektera konsultationsordningen för etableringar i samiska marker samt se igenom svenska rovdjurspolitiken som drabbar renskötseln. Under förhöret lyftes, förutom kränkningarna mot urfolket samerna, även ökningen av afrofobiska, antisemitiska, islamofobiska och ziganofobiska hatbrott i Sverige. Dessa kränkningar tar sig uttryck i bland annat attentat mot moskéer, synagogor och flyktingförläggningar.

Kommittén uttryckte särskilt oro över att Sverige tillåter organisationer som sprider och uppmuntrar till rasistiskt hat genom manifestationer, demonstrationer och genom sociala media, men även den politiska debattens utbredda stereotypa framställning av muslimer. Särskilt lyftes det utsatta läge som afrosvenska muslimska kvinnor lever under. Vidare kritiserades även att rapporterade hatbrott sällan leder till åtal och fällande domar. Vi delar denna oro och instämmer i den skarpa kritiken från FN.

CERD belyste även den institutionaliserade rasismen i form av boendesegregation och svårigheter att ta sig in i arbetsmarknaden utifrån sitt ursprung och sin etnicitet. Sammanfattningsvis krävde kommittén av Sverige ”omedelbara krafttag mot rasismen”.

Fi betonar särskilt CERD:s första och fjärde artiklar som tar upp vad som är att betraktas som rasism samt kravet på att en stat ska avskaffa organisationer som främjar och uppmanar till rasdiskriminering. Lagen om hets mot folkgrupp är otillräcklig. Rasistiska yttringar som förr ansågs oacceptabla har numera normaliserats.

Därför uppmanar vi Sveriges riksdag att följa rekommendationen och ompröva beslutet om förbud av nazistisk organisering. Därför bör Sverige ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter.

Rasism måste mötas med kunskap och konkret politik. Därför vill vi att skolans läroplan förnyas med antirasistiska mål, att rättsväsendet får obligatorisk utbildning i antirasism, genus och normkritik, samt att arbetet mot hatbrott prioriteras och få mer resurser. Jämlikhetsdata bör användas för att mäta politikens utfall. Kan vi låta antirasistiska och feministiska perspektiv genomsyra varje del av politiken? – Klart vi kan!