Havanna, 2018-04-04 De kommande kubanska makthavarna är uppvuxna efter revolutionen 1959 och därmed formade i en miljö som präglats av ett spänt förhållande till USA. Resultatet av det allmänna val som hölls den 11 mars har lett fram till ett nytt parlament där medlemmarna i genomsnitt är 49 år gamla, vilket är en föryngring från en genomsnittsålder på 57 år i den föregående församlingen.

Parlamentet väljer i sin tur 31 medlemmar som ingår i landets högsta ledning, vars ordförande blir president. Den kandidat som ligger bäst till att efterträda Raúl Castro är den nuvarande vicepresidenten Miguel Diaz-Canel, 57, även om ingen officiell bekräftelse hittills har kommit.

Det töväder som inleddes mellan 86-årige Raúl Castro och USA:s förre president Barack Obama ledde bland annat till att de diplomatiska förbindelserna mellan länderna återupptogs. Men sedan Donald Trump kom till makten har relationerna mellan länderna återigen försämrats betydligt – vilket i sin tur slagit mot den redan svaga kubanska ekonomin.

– Tyvärr blir reformarbetet svårare på Kuba när USA är mer aggressivt och negativt, säger John McAuliff, ordförande för den USA-baserade organisationen Fund for Reconciliation and Development, som arbetar för förbättrade relationer med Kuba.

Han menar att maktskiftet innebär att en ny dörr öppnas på Kuba, men att det inte finns några garantier för snabba förändringar.

– Om de nya ledarna skapar bättre möjligheter för egenföretagare och små företag, i synnerhet för turism och liknande sektorer, så kommer ekonomin att förbättras, säger John McAuliff till IPS.

Sedan Donald Trump kom till makten i januari förra året har den bilaterala relationen till Kuba dragits ner till lägsta möjliga nivå. Landets två ambassader har fått kraftigt minskad bemanning och en annan åtgärd är att reserestriktionerna för amerikanska medborgare som vill besöka Kuba har skärpts.

I slutet av februari besökte en grupp demokratiska senatorer Kuba, ledda av senator Patrick Leahy. Gruppens medlemmar sade i samband med besöket att de skärpta amerikanska åtgärderna mot Kuba är ett allvarligt misstag som skadar regeringarna och befolkningarna i båda länderna.

Senatorerna besökte landet i strid med reserestriktionerna och träffade Raúl Castro och andra lokala företrädare.

– Kuba förändras. Snart kommer ni att välja en ny president och troligen genomgå en generationsväxling i ledarskapet. Och vid denna historiska tidpunkt är tyvärr USA:s engagemang begränsat, sade senatorn Jim Mcgovern vid en presskonferens.

På grund av den minskade amerikanska personalstyrkan i Havanna tvingas kubaner som vill ansöka om visum till USA numera att resa till Colombia för att lämna in sina handlingar.

Nästan två miljoner människor som bor i USA har kubanskt ursprung, och över hälften av dem är födda på Kuba, enligt officiella amerikanska uppgifter. Många av dessa har fortsatt starka band till det tidigare hemlandet.

Lillian Manzor, som arbetar vid Miamis universitet och kommer från Kuba, säger till IPS att de flesta exilkubaner i USA hoppas på att de båda länderna ska närma sig varandra. Detta samtidigt som den amerikanska utrikespolitiken på senare tid återigen har gått åt motsatt håll.

– Även när spänningarna mellan Kuba och USA har varit som starkast har vi kubaner fortsatt ha kontakt med våra vänner, familjer och kollegor, säger Lillian Manzor.

Hon menar att exilkubanerna utgör en viktig kraft i arbetet för att motverka de åtgärder som Donald Trumps administration har genomfört. Lillian Manzor säger att många av de exilkubaner som vill se stärkta relationer mellan Kuba och USA sätter sitt hopp till att Kuba kommer att få en ny ledare.

– Många hoppas att den nya presidenten kommer att fortsätta med nödvändiga ändringarna av migrationsreglerna som kan göra resor möjliga för kubaner som bor utomlands.

Vid årsskiftet började nya kubanska regler att gälla som syftar till att förenkla resereglerna och förbättra relationerna till de kubaner som är bosatta utomlands.