Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt undan krig. Samtidigt försvåras biståndsinsatser av attacker mot hjälparbetare och att det har blivit svårare att nå fram till behövande. Fler än någonsin är i behov av humanitärt stöd. Hälften av dem är barn. Det är en tragisk trend vi ser i världen, […]
Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt undan krig. Samtidigt försvåras biståndsinsatser av attacker mot hjälparbetare och att det har blivit svårare att nå fram till behövande.
Fler än någonsin är i behov av humanitärt stöd. Hälften av dem är barn. Det är en tragisk trend vi ser i världen, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) till TT.
En oroväckande utveckling är att antalet attacker mot humanitära insatser ökar. Sjukhus, flyktingläger och skolor är några av målen. Även hjälparbetare har blivit måltavlor. Under 2017 dödades mer än hundra hjälparbetare i länder som Afghanistan, Somalia och Syrien.
– Den stora trenden är att det i högre utsträckning är riktade attacker, regelrätta avrättningar. Vad det leder till är att när en organisation drabbas kan responsen bromsas upp. Vid till exempel vid en svältkatastrof eller brådskande evakuering kan effekterna vara livsavgörande, säger Susanne Mikhail Eldhagen, chef för Sidas humanitära enhet.
Ett annat problem är att människor i behov av humanitär hjälp som är svåra eller helt omöjliga att nå fram till.
– I dag finns det stora områden som är helt under belägring. I Syrien har vi en halv miljon människor som är helt onåbara och två och en halv miljoner i områden som är svåra att nå. Det finns en brist på respekt för den humanitära rätten bland de stridande.
Säkerhetssituationen är ett tungt skäl till att kostnaderna för biståndet fyrfaldigats på tio år. Eftersom de ökade kostnaderna inte speglas i finansieringen, har det lett till svåra prioriteringar.
I år har Sida en rekordstor humanitär budget på drygt fyra miljarder kronor. Utrikesdepartementet fördelar sedan ytterligare 3,2 miljarder kronor, främst som icke öronmärkt stöd.
<!–[if IE 9]>
<!–[if IE 9]><![endif]–>
Just att det ska vara upp till organisationerna att avgöra hur pengarna används är något Sverige driver. Men för andra länder är det viktigt att sätta sin flagg på hjälpsändningarna. Susanne Mikhail Eldhagen ger ett exempel på vad som kan hända.
– I Somalia 2011 var det vissa länder som tydligt hade sin flagg på hjälpsändningarna. (Terrorgruppen) al-Shabaab vägrade ta emot dem och hjälpen fick skickas tillbaka eller förstördes. På så sätt förlorar man två, tre veckors arbete.
Trots det dystra läget finns det ljusglimtar. Tack vare snabbt agerande kunde Sverige bidra till att förhindra en annalkande svältkatastrof i Somalia. Sida var bland de första som reagerade och fick med sig andra givare. På så sätt undveks en svältkatastrof som den 2011, då 250 000 människor på Afrikas Horn dog för att omvärlden reagerade för sent, säger Mikhail Eldhagen.
Även när 600 000 rohingyer på några veckor flydde över gränsen från Burma till Bangladesh reagerade Sverige snabbt, men situationen är fortfarande svår.
– Vi på Sida fyrdubblade stödet på bara några veckor. Det är positivt att vi kunde öka stödet så snabbt, men samtidigt är det verkligen bara den mest basala hjälpen, säger Susanne Mikhail Eldhagen.
– Det handlar om, tält, filtar, mat och vatten. Men det som behövs sedan, som utbildning och traumabearbetning, det kan vi inte göra. Det är därför politiska lösningar är så otroligt viktiga, tillägger Isabella Lövin.
Hon pekar på beräkningar från Världsbanken, som visar att världens BNP skulle öka med 13 procent utan krig och konflikter.
De länder som lyckats ta sig ur konflikt är i dag några av Afrikas snabbast växande ekonomier, säger Susanne Mikhail Eldhagen.
– Så om man lyckas ta sig ur konflikten finns det hopp för alla de här länderna.
Fakta: Enorma hjälpbehov
