DEBATT Sverige är en rättsstat. Det innebär att det är polisen som utreder brott, åklagare som driver dem inför domstol och domare som avgör ifall den åtalade ska straffas eller inte. Hela processen präglas av principen om att hellre fria än fälla, vilket ställer höga krav på bevisföringen, och av tanken om att straffet ska stå i proportion till brottets skada.
Ovanstående är tyvärr inte helt sant. På upphovsrättens område har man avskaffat rättsstatens principer.

Privata företag – så kallade upphovsrättstroll – kan i dag agera polis, åklagare och domstol när det kommer till upphovsrättsbrott. De får själva bestämma straffskalan för brottet – istället för att den dikteras i lagstiftningen. Processen ser ut såhär – och häng med nu, för i varje steg av denna process händer det vansinniga saker.
En advokatbyrå känner för att tjäna lätta pengar. De vänder sig till en rättighetsinnehavare som kan tänka sig att låta dem driva processer i deras namn. Ofta är det så att de vänder sig till ett företag vars affärsidé är att samla på sig sådana licenser, för att sedan sälja dem vidare till advokatbyråer som kan tänka sig att driva fallen. Ett sådant företag är Copyright management services, knutet till det tyska företaget Guarda Ley, som står bakom flera av de svenska upphovsrättstrollen.

Därefter samlar de på sig ip-adresser – din digitala gatuadress. Ingen vet hur denna insamling går till, eftersom företagen inte vill berätta om sina affärsmetoder. Det program som används av nästan alla heter Maverick Eye/Maverick Monitor, även det knutet till Guarda Ley. Ett program som tidigare hävdat sig ha bevisat att någon skulle begå intrång i framtiden och att en skrivare utfört upphovsrättsintrång. De har till och med misstänkt en ip-adress som inte ens finns!

När advokatbyrån känner sig nöjd med listan på ip-adresser går de till en domstol och begär ut information från internetleverantörerna om vilka som stått skrivna på de ip-adresser de samlat in. Domstolarna har inte granskat bevisföringen över huvud taget – man har godtagit hänvisningar till att en påstådd expert granskat den 2014 – och inte heller tittat på vilka ip-adresser som är inblandade. I princip har domstolarna bara stämplat papprena och gått vidare, utan att upprätthålla någon slags illusion om en rättsstat.
Detta blir ännu mer graverande när man beaktar att Guarda Ley – om ni minns dem – varit inblandade i flertalet rättsskandaler tidigare. Man har till exempel kopplats till att hitta på experter, dömts för bedrägeri och vilselett de advokater som företrätt dem. Trots denna historia har svenska domstolar krattat manegen för deras aktiviteter.

När då slutligen byrån sitter med personuppgifter om en massa människor, så skickar de hotbrev till dessa. I breven uppmanas personer att betala in ett antal tusenlappar – annars riskerar de att dras inför domstol och stämmas på miljonbelopp.
Utpressningsbrev av det slaget är olagliga i Sverige – men inte om man följer ovanstående process, då är det något som lagen till och med uppmuntrar.
Hela kedjan av händelser är bisarr, rättsosäker och en skymf mot vår demokrati. Det är dags att riva upp Ipred-lagen och stoppa hotbreven! Hjälp oss genom att skriva under uppropet på stoppahotbreven.nu!