ANALYS/FACKLIGT AKTIVA Den globala fackliga organisationen ITUC:s senaste indexrapport kartlägger arbetares rättigheter världen över. Slutsatsen är föga uppmuntrande: trenden är i samtliga världsdelar snarare negativ eller i bästa fall stillastående. Mellanöstern och Nordafrika uppvisar sämst generella förhållanden, men när det gäller politiska lagstiftningar som syftar till att inskränka föreningsfriheten – och på köpet även yttrandefriheten – utmärker sig tre av världens mest folkrikaste nationer: Brasilien, Indonesien och Kina.

I dessa länder har förutom lagar även militär satts in på arbetsgivares sida mot strejkande eller konflikthotande anställda. Oberoende fackförbund fick det därtill svårare i sin tvåfrontskamp mot statlig repression och för bättre villkor i Belarus, Kazakstan och Turkiet. Antalet länder som godtyckligt fängslat eller arresterat fackliga aktivister ökade kraftigt under 2017 – från 44 till 59.

Flest fackliga mord i Colombia

Förra året fick dessutom fackföreningsmedlemmar sätta livet till i nio länder: Brasilien, Colombia, Guatemala, Guinea, Kina, Mexiko, Niger, Nigeria och Tanzania. I Colombia förblir det trots fredsavtal mellan stat och gerilla alltjämt livsfarligt att förespråka förbättrade arbetsvillkor, särskilt i rurala områden. Här mördades 19 fackligt aktiva förra året.

Sedan millennieskiftet beräknas omkring 3 000 fackföreningsmedlemmar ha mördats, varav merparten av paramilitära miliser eller militär. Den största utmaningen för varje colombiansk president i fredstid blir att på allvar göra upp med den straffrihet som fått råda – och i mångt och mycket alltjämt råder – när det gäller våld och mord av inte bara fackligt anslutna, utan även människorättsaktivister, miljökämpar och talespersoner för ursprungsbefolkningar.

– Det är svårt att organisera sig fackligt i Colombia. Här riskerar den som klagar att dödas, säger Carlos Díaz, ordförande för lärarfacket Seupac i Tumaco, till tv-kanalen TeleSur.

Västvärlden splittrad

I västvärlden varierar situationen för arbetare. Runtom i EU kan ITUC konstatera att förbättringar gjorts i exempelvis Belgien, Irland och Sverige medan försämringar kunnat noterats i Estland och Frankrike.

I USA har president Donald Trumps egen kasino- och hotellkoncern inte bara nämnts på USA Todays lista över sämsta arbetsgivare, en knapp tredjedel av den arbetande befolkningen uppger sig sakna kontroll över sina scheman, visar en rapport beställd av tankesmedjan RAND och författad av forskare från olika universitet.

”Nästan tre fjärdedelar vittnar om återkommande och intensiv fysisk utmattning på sina arbetsplatser”, summerar rapporten och noterar att hälften av USA:s arbetskraft vittnar om ”potentiellt skadliga arbetsvillkor”.

152 miljoner barn arbetar

I samma veva som ITUC släppte sin rapport kom Internationella arbetsorganisationen (ILO) med nya uppgifter om att omkring hälften av världens arbetande barn – cirka 152 miljoner världen över – gör så i direkt farliga miljöer eller utförande livshotande arbetsuppgifter. Det rör sig om arbete i gruvor, på fält, i fabriker och i hem där de exponeras för giftiga ämnen, alltför tunga luft och långa arbetsdagar. De berövas inte bara sin barndom, menar ILO, barnarbetet väntas lämna livslånga fysiska och psykiska ärr.

”Chockerande nog har antalet väldigt unga barn kopplade till farligt barnarbete ökat”, konstaterar ILO.

Och det trots globala överenskommelser att sträva mot att en gång för alla förpassa barnarbete till historieböckerna inom några årtionden. Det arbetet tycks vid sidan om kampen för skäliga arbetsvillkor och kollektivavtal för vuxna världen över ha en lång och snårig väg kvar att vandra. Men under den krokiga strapatsen finns många verktyg att ta till – däribland ett stärkt Las-skydd på hemmaplan och fortsatt press på bolag skrivna i Sverige att varken göra pengar på social splittring, miljöförstörelse eller barnarbete på den globala arenan.

Saker och ting har nämligen en tendens att gå hand i hand.