Det var i den till synes obetydliga gränsstaden Badme som kriget mellan Etiopien och Eritrea bröt ut 1998, ett krig som kom att pågå i två års tid med förödande konsekvenser för båda parter. Sedan dess har relationerna mellan länderna präglats av ett kallt krig, men ett överraskande beslut från Etiopiens regering kan nu innebära […]
Det var i den till synes obetydliga gränsstaden Badme som kriget mellan Etiopien och Eritrea bröt ut 1998, ett krig som kom att pågå i två års tid med förödande konsekvenser för båda parter. Sedan dess har relationerna mellan länderna präglats av ett kallt krig, men ett överraskande beslut från Etiopiens regering kan nu innebära ett slut på konflikten.
ETIOPIEN/ERITREA Ända sedan det fredsavtal som upprättades 2002, två år efter vapnen hade tystnat, har Badme haft en viktig symbolisk betydelse för både Etiopien och Eritrea. Detta eftersom en internationell gränskommission slagit fast att Badme ska tillhöra Eritrea – vilket Etiopien motsatt sig genom att hålla kvar sina trupper i gränsstaden.
I närmare två decennier har Badme förblivit en viktig källa till fiendskap mellan de båda ländernas regeringar och längs den gemensamma gränsen har Etiopien och Eritrea haft militärer utplacerade för att bevaka varandra.
Men så plötsligt i början av juni meddelade Etiopiens regering att de är beredda att fullt ut följa gränskommissionen beslut. Det är bara en av flera oväntade reformer som regeringen genomfört under året, och vilka fått ytterligare fart sedan Etiopien i april fick en ny premiärminister som utlovat att demokratisera landet.
Etiopien har nu meddelat att de kommer att acceptera uppgörelsen från 2002, vilket innebär att de områden som kallas Yirga-triangeln, där Badme ligger, tillfaller Eritrea.
”Etiopiens förändrade inställning gentemot Eritrea är genuin och hänger direkt samman med de stora förändringar som sker inne i landet”, skriver Etiopien-kännaren Awol Allo, som är verksam vid Keele University, i en artikel som publicerats av al-Jazira. Han påpekar vidare att landets premiärminister Abiy Ahmed på kort tid har lyckats förändra det politiska landskapet i Etiopien och ”driver på förändringar som syftar till att vidga det politiska utrymmet och minska de sociala konflikterna inom landet”.
Eritrea utgjorde en del av Etiopien fram till att landet blev självständigt 1993.
I samband med beskedet sade premiärminister Abiy Ahmed:
– Varje etiopier bör inse att det förväntas av oss att vi är en ansvarsfull regering som försäkrar oss om att stabilitet råder i regionen och tar initiativ för att föra samman brodersfolken i båda länderna, och utökar tågen och bussarna, samt de ekonomiska förbindelserna mellan Asmara (Eritreas huvudstad) och Addis Abeba.
Konflikten mellan länderna har även spillt över i andra delar av regionen. Etiopien och Eritrea har bland annat fört krig mot varandra genom ombud i grannlandet Somalia, vilket ytterligare ökat instabiliteten i regionen.
Eritrea har med tiden blivit allt mer isolerat och belagt med internationella sanktioner. Det har i sin tur gjort livet mycket svårt för landets medborgare, varav många flytt över gränsen till Etiopien. Detta medan den eritreanska regimen utnyttjat gränstvisten med Etiopien som ursäkt för ett allt mer repressivt och militaristiskt styre, där landets ledare Isaias Afewerki styr med järnhand.
Men Etiopiens besked om att de accepterar den internationella gränskommissionens utslag innebär även utmaningar. I Badme och andra orter som ligger i de omtvistade områdena har både etiopier och eritreaner protesterat mot beskedet från premiärminister Abiy Ahmed, eftersom de menar att gränsdragningen kommer att innebära att befolkningsgrupper kommer att säras från varandra.
– Vi har inga problem med att försonas med våra eritreanska bröder. Men vi kommer inte att lämna Badme, säger Teklit Girmay, som arbetar för de lokala myndigheterna i staden, till Reuters.
– Vi vill inte ha en fred som innebär att vi efter alla dessa uppoffringar skänker bort land.
Från flera platser i Etiopiens nordligaste region Tigray, som gränsar till Eritrea, har det kommit rapporter om protester mot beslutet. Närheten till grannlandet och minnena av kriget gör att många i Tigray är mycket oroliga över vad det nya beslutet ska innebära. Situationen kompliceras ytterligare av att befolkningen på båda sidor om gränsen talar samma språk, tigrinska, och har samma kulturella traditioner.
Eritrea invaderade Badme 1998 och fortsatte sedan söderut där de ockuperade de resterande delarna av Yirga-triangeln, med hänvisning till att området historiskt tillhört Eritrea. Etiopien lyckades senare återta området, men tusentals människoliv gick förlorade i striderna, som även kostade båda de fattiga länderna enorma ekonomiska belopp.
Efter freden ansåg den etiopiska regeringen att befolkningen inte skulle godta att gränsstaden och dess omgivningar skulle tillfalla Eritrea, efter att så många etiopiska liv hade gått förlorade. Av det skälet beslöt landet att behålla sina soldater i Yirga-triangeln.
Efter de reformer som genomförts i Etiopien under året kan nu landet stå vid ett vägskäl, där det internationella samfundets påtryckningar kan få en stor betydelse för den framtida utvecklingen.
– Landet genomgår enorma förändringar på ett sätt som aldrig tidigare har skett under så kort tid, säger Etiopien-experten Yves Marie Stranger.
– Etiopien är ett land präglat av byteshandel och småjordbruk, där pengar fram till nyligen sällan bytte ägare. Men nu är landet beroende av världspriserna på olja, av importerat vete och av dollarkursen, i lika hög grad som den kommande regnperioden.