DEBATT FN har förklarat att det pågår ett folkmord i Myanmar. Världen har bevittnat hur burmesisk militär har fördrivit folkgruppen rohinghya genom att bränna ner deras byar, mördat ca 7 000 män, kvinnor och spädbarn samt systematiskt våldtagit kvinnor och flickor. I realtid har vi via nyhetsbyråer och mobilfilmer kunnat följa rohinghyas flykt över gränsen och in i Bangladesh. Ett flyktingläger har upprättats i Cox Bazar där 750 000 människor trängs i bräckliga bambuhyddor på leriga sluttningar i de kraftiga monsunregnen.

Majoritetsbefolkningen i Myanmar är buddister och rohinghya är muslimer. Det finns fler minoritetsfolk samt etniska och religiösa grupper, som till exempel kachin, shan och karen med flera, som också utsätts för hårt tryck av det omgivande samhället. Rohinghya har levt i generationer i staten Rakhine, men fråntagits sitt medborgarskap och inte fått tillgång till nationella ID-kort.

Sedan decennier tillbaka har rohingya utsatts för långvarig förnedring och nekats mänskliga rättigheter i Myanmar – en behandling som Amnesty har kallat ”apartheid”. De får inte lämna staten Rakhine och resa fritt, de får inte ens resa till närliggande by utan tillstånd. De har inte tillgång till samma utbildning och sjukvård som andra burmeser beroende på reseförbudet och att sjukhus och skolor i Rakhine är färre och sämre utrustade. De har som enda befolkningsgrupp inte tillstånd att få fler än två barn. Denna upptrappade diskriminering följer samma mönster inför ett folkmord som vi sett på andra håll; Rwanda, Srebrenica, Tyskland.

I augusti 2017 eskalerade konflikten med våld och den fördrivning vi har bevittnat. Angriparna var den burmesiska militären och buddistiska extremister. Av cirka tre miljoner rohingyas fanns en miljon kvar efter tidigare attentat. Många av dem har lämnat landet via andra flyktvägar. Nu finns alltså 750 000 av dem i flyktingläger i Bangladesh, förutom de tidigare rohingyaflyktingarna om cirka 100 000 i gamla flyktingläger i Bangladesh och närmare 200 000 i interna flyktingläger i Myanmar.

Brott mot mänskliga rättigheter

Swedish Rohingya Association företräder rohingyer i Sverige. Föreningens ordförande Abul Kalam har varit på plats i flyktinglägren i Bangladesh och kan vittna om det som rohingyer utsatts för: spädbarn som kastats i floden, systematiska våldtäkter, avrättningar, byar som attackerats från luften av burmesisk militär och bränts ner. Detta våld var del i en organiserad kampanj. Amnesty räknar till nio brott mot mänskliga rättigheter: mord, tortyr, deportation, våldtäkt, förföljelse, fördrivning och svält. 13 personer på alla nivåer i Myanmars militär har pekats ut som ansvariga men ansvar vilar givetvis på fler individer.

De internationella samfunden måste agera nu och utkräva rättvisa för rohingyas. Kyaw Win, ordförande i Justice for the Rohingya Minority (JFRM) säger att Myanmars militär har begått krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter under flera decennier inte bara mot rohingyas utan också med andra minoriteter som kachin-, shan- och karenfolken. Detta har pågått oavbrutet bara därför att ingen ställs till svars. ”Det internationella samfundet bör agera och medlemmar i FNs säkerhetsråd bör omedelbart ta situationen i Myanmar till Internationella brottmålsdomstolen (ICC)”, säger Kyaw Win i Aljazeera 2018-06-27.

V<strong>ad gör omvärlden?</strong>

Sveriges utrikesminister Margot Wallström tog upp ämnet vid sitt möte med Myanmars ledare Aung San Suu Kyi. Suu Kyi svarar svävande på frågor om rohingya, ett namn hon vägrar använda. Wallström menar ändå att sanktioner mot Myanmar skulle stänga vägen ”till dialog och förhandling”. Vad finns det att förhandla om när det inte finns någon motpart? Medlemmar i FNs säkerhetsråd uttryckte bestörtning över det överväldigande lidande de bevittnat i Bangladesh flyktingläger när de tog del av flyktingarnas berättelser. Det som pågår just nu är ett regelrätt folkmord. De historiska liknelserna är många och vi känner till dem väl: Rwanda, Srebrenica, Tyskland.

25 juni i år gjorde EU en diplomatisk vändning. Från tidigare sanktioner genomfördes 2012 lättnader för att stödja de senare årens demokratiska utveckling. Nu har EU istället infört sanktioner mot sju företrädare för säkerhetsstyrkorna. De skall straffas för landets systematiska övergrepp på rohingya, deras tillgångar kan frysas och de förbjuds att resa in i EU-länderna.

Sverige bör följa efter och släppa linjen att det går att stödja demokratisk samhällsutveckling i landets. Myanmars militär har inget intresse av att låta sig reformeras. Deras ekonomiska verksamhet är alltför lukrativ. Militären har ett finger med i både bistånd, nuvarande utvinning av landets rika naturresurser, nya pipelines för gas och olja samt planerad djuphavshamn och frihandelsområde i staten Rakhine. Regeringsägda Myanmar Oil and Gas Enterprise (MOGE) genererar i dagsläget miljarder dollar till regimen. Globenewswire 2018-05-30. Allt detta sker i the killing fields i Rakhine. Tystnad inför människorättsbrott är ett människorättsbrott – alltid!

Våra rekommendationer är att Sverige omedelbart skall:

• Fördöma den aktuella situationen, fördöma den burmesiska regeringens och militärmaktens agerande, vilken närmast kan benämnas folkmord.
• Neka ansvariga militärer, ansvariga regeringsmedlemmar och parlamentsledamöter visum till utlandet.
• Blockera ansvariga militärers och ansvariga regeringsmedlemmars och parlamentsledamöters tillgångar i utlandet.
• Stoppa svenskt projektbistånd till Myanmar.
• Stänga vårt svenska biståndskontor i Rangoon. Svenska Sida-utsända skall omedelbart lämna landet.
• Handelshinder skulle också kunna tillgripas, speciellt vad gäller handel med företag vars ägare har relationer med militären och regeringen.