KLIMAT Om årets höga sommartemperaturer beror på människans klimatpåverkan är svårt att fastställa – det kan vara en slump att just den här sommaren var så varm och torr.

Men att den globala medeltemperaturen har stigit de senaste 20–30 åren står klart.

Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker och klimatforskare vid Stockholms universitet, är vi nu inne i en period av betydligt varmare klimat.

Det är inte första gången i jordens historia, men skillnaden är att tidigare cykler av högre temperaturer har haft andra orsaker än människans utsläpp av växthusgaser och slagit mer regionalt.

På riktigt lång sikt – om spann på tusentals år – påverkas klimatet av jordaxelns lutning och bana, förklarar klimatforskaren. Detta gjorde till exempel att Skandinavien hamnade under is för hundratusen år sedan.

– Sedan kom norra Europa in en varmare period, och för nio- till femtusen år sedan var det till och med ännu varmare än nu, något som förmodligen också förstärktes av att havsisen i Arktis då smälte. Då var det grönt i Sahara, säger han.

– Faktum är att majoriteten av tiden har varit istider, mellanistider har varit korta. På lång sikt, om tusentals år, går vi mot en ny istid.

Tvetydiga orsaker

På kortare sikt – om spann på decennier – har förändringen av jordens klimat haft andra orsaker som är mer omdiskuterade och tvetydiga.

De senaste tvåtusen åren har delar av jorden haft flera fall av perioder med relativt höga temperaturer. De varmaste inträffade under romartiden och tidig medeltid då Nordamerika och Europa också drabbades av långvarig torka. Det är något som forskare har kunnat lista ut genom studier av bland annat data om trädens ringar.

– Vad man vet är att det då var en rätt hög solaktivitet som värmde upp klimatet och att man hade få vulkanutbrott som vanligtvis har en avkylande effekt, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Skillnaden nu är att uppvärmningen sker på global nivå. Detta är också första gången som växthusgaser och människan är den bakomliggande drivkraften.

Yttersta gränsen

Att växthusgaser har fysikaliska och kemiska effekter på klimatet visste man redan under slutet av 1800-talet innan industrialiseringen slog igenom.

– Visst har människor påverkat klimatet lite grann även förr, genom att omvandla skog till jordbruksmarker till exempel. Men det har inte förändrat klimatet nämnvärt på global skala, det har människan inte varit kapabel till förut. Man har inte haft tekniken och förmågan att kunna göra det före industrialiseringen, säger Charpentier Ljungqvist.

Den globala medeltemperaturen ligger redan nu på yttersta gränsen av historiska paralleller på tusentals år.

– Och med växthusgaserna kommer uppvärmningen att fortsätta. Det är också en betydande skillnad. Man kan vara ganska säker på att om 40–50 år så kommer det att vara ännu mycket varmare, säger han.

Stor osäkerhet

Det innebär att vi kommer att få en värme som vi aldrig tidigare har upplevt. Hur nederbörd och torka varierar under sådana extremer vet man därför inte riktigt.

– På många ställen ökar risken för torka med ett varmare klimat eftersom det leder till högre avdunstning. Men med värme kommer också kraftigare nederbörd eftersom luften då kan hålla mer vatten, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

– En gissning är att när torkan väl inträffar så blir den mer långvarig – men att det över tid blir mer blött här i Skandinavien.

TT: Hur har långvarig torka slagit mot samhällen historiskt?

– Det har lett till missväxt och i värsta fall hungersnöd. Men jordbruket då såg annorlunda ut. Modern industriell boskapsuppfödning kräver mycket mer vatten och grödorna förr var ofta mer tåliga.