Som i resten av EU eller ett trendbrott? Valet på söndag får visa hur de svenska väljarna ställer sig i jämförelse med sina europeiska grannar. Hur det än går väntar ett blåare EU bakom hörnet, måhända med en bayersk kristdemokrat som frontfigur. SVERIGE När Fredrik Reinfeldt (M) röstades bort som statsminister 2014 var det precis […]
Som i resten av EU eller ett trendbrott?
Valet på söndag får visa hur de svenska väljarna ställer sig i jämförelse med sina europeiska grannar. Hur det än går väntar ett blåare EU bakom hörnet, måhända med en bayersk kristdemokrat som frontfigur.
SVERIGE När Fredrik Reinfeldt (M) röstades bort som statsminister 2014 var det precis enligt trenden i EU. I det läget var det ytterst få regeringar som i kölvattnet av eurokrisen fick nytt förtroende av sina väljare.
Socialdemokratiska partier gick samtidigt starkt framåt i flera tunga EU-länder. Frankrike och Italien fick S-regeringar 2012 och 2013, samma år som S-partier tog plats i styrande koalitioner i bland annat Nederländerna och Tyskland.
Men det var då. Nu går trenden i stället åt ett helt annat håll, med stora problem för socialdemokratin.
Om Stefan Löfven (S) tvingas avgå efter valet kommer det bara att finnas fyra S-märkta ledare kvar – från Malta, Slovakien, Portugal och Spanien – bland de 28 som träffas på EU:s toppmöten.
I den gruppen är dessutom styret i Spanien en minoritetsregering som inte har röstats fram i ett sedvanligt val, utan endast som följd av att tillräckligt många parlamentsledamöter i somras gav upp sitt stöd till den tidigare högerregeringen.
Populistisk optimism
Även Sverigedemokraternas frammarsch i opinionen följer trenden i EU. Även om såväl Geert Wilders i Nederländerna som Marine Le Pen i Frankrike misslyckades i sina val i fjol så har Europas invandrings-, islam- och EU-kritiska partier snabbt repat mod igen.
I både Italien och Österrike har Wilders och Le Pens europeiska partikamrater tagit plats i regeringarna. I länder som Ungern och Polen styr samtidigt starkt värdekonservativa regeringar med stort opinionsstöd.
Den italienska Lega-ledaren Matteo Salvinis högljudda inträde som inrikesminister har skapat optimism bland de likasinnade inför framtiden.
– Han har visat att vi kan regera, att vi kan ta initiativ och att vi för tillfället kan lyckas, säger Wallerand de Saint-Just, ett av toppnamnen inom Le Pens omdöpta Nationell samling, till nyhetssajten Politico Europe.
Ny riktning för EU?
Om trenden fortsätter finns grogrund för ett rejält förändrat EU redan inom ett år. Dels kommer i så fall det nya EU-parlament som väljs i maj 2019 att innehålla betydligt fler EU-skeptiker och nationalister än tidigare, dels kommer nästa EU-kommission – dit varje regering nominerar varsin ledamot – att luta betydligt mer åt höger än vänster.
Den som ska få det att fungera blir kanske 42-årige bayraren Manfred Weber, som just nu nämns flitigast som favorit till att efterträda Jean-Claude Juncker som kommissionsordförande.
– Europa behöver en nystart. Vi måste sätta EU i händerna på invånarna och politikerna, i stället för diplomaterna och byråkraterna, säger Weber till sin lokaltidning, Passauer Neue Presse, PNP.
Weber är gruppledare i EU-parlamentet för kristdemokratiskt konservativa EPP och ska enligt tyska massmedier ha fått förbundskansler Angela Merkels välsignelse att försöka bli partiets toppkandidat inför EU-valet.
– Jag är en stolt bayrare, gillar att vara tysk och är en övertygad europé. Och jag låter inte några populister intala mig att det inte går att kombinera, säger Weber till PNP.
Fakta: EU:s ledare och regeringar
Fakta: EU-kommissionen
Fakta: Manfred Weber