EU Målet med direktivet, som nyligen godkändes av EU-parlamentet, är att fördubbla andelen förnybar energi inom EU till 2030. Här ingår, förutom solenergi och vindkraft, även en stor andel bioenergi.

Problemet, enligt forskarna, är att direktivet godkänner att länderna hugger ned hela träd och sedan bränner upp dem för att utvinna energi. Tidigare har man mestadels använt restprodukter från skogen – nu kan hela skogar komma att eldas upp.

Skövling

Uttaget beräknas dessutom bli massivt. Om skogarna ska svara för 40 procent av den nya satsningen på förnybar energi krävs avverkningar som motsvarar hela det nuvarande uttaget av skog i hela EU.

– Det kommer självfallet inte att gå. EU-länderna måste gå utanför Europa för att klara ekvationen. Det kan innebära plantertingar av snabbväxande träd i Brasilien och Indonesien, säger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet.

Forskarna påpekar att följderna för faunan och floran kan bli katastrofala.
Tillsammans med 799 andra forskare från hela världen skrev Lindroth tidigare i år under ett brev riktat till EU-parlamentet där ledamöterna ombads att ompröva hela direktivet.

– Men det godkändes ändå. Den starka lobbyverksamheten från skogsindustrin fällde utslaget. Så länge man säger att något är förnybart tror många att det automatiskt är bra, säger Lindroth.

Ökade utsläpp

Kanske det värsta, enligt forskarna, är att det som är målet med direktivet – att minska utsläppen av växthusgaser – inte kommer att nås. Istället kommer utsläppen att öka.

När levande träd huggs ned och bränns upp leder det till stora utsläpp av växthusgaser. Istället för att kolet stannar kvar i det levande trädet hamnar det i atmosfären och resultatet kan bli att utsläppen blir större än vad de hade blivit om man använt fossila bränslen.

Det är sant att nya, uppväxande träd på sikt kan absorbera koldioxiden, men den processen är långsam och under överskådlig tid kommer utsläppen att överstiga det som absorberas.

– Man har blivit rädda för att inte uppfylla de uppsatta målen. Det här är ett uttryck för desperation från EU:s sida, säger Lindroth.