CHILE – Vår familj kommer från Lautaro (65 mil söder om Santiago). Men i dag bor vi här eftersom våra äldre familjemedlemmar tvingades flytta hit. De kunde inte längre bedriva odlingar och skogsbolagen trakasserade dem, berättar Juana Cheuquepán för IPS.

Hon är en lokal ledare för mapuchefolket i La Pintana, en stadsdel i utkanten av Santiago, och menar att situationen för urfolken är minst lika allvarlig i dag.

– En av mina systrar reste för 20 år sedan tillbaka för att bosätta sig på vår pappas marker. Hennes brunn har torkat ur och nu får hon bara vatten en gång i veckan som ska räcka till dricksvatten, till att tvätta sig, till boskapen och till att bevattna hennes lilla trädgård. På grund av situationen flyttar de flesta yngre in till städerna, säger Juana Cheuquepán.

Knappa 13 procent av Chiles 17,5 miljoner invånare härstammar från ursprungsbefolkningarna, enligt en folkräkning från förra året. Av dem är mapuchefolket den största gruppen, som utgör nästan tio procent av landets hela befolkning. Närmare 35 procent av dem bor numera i Santiago.

Juana Cheuquepáns 78-åriga mamma María Colipe Rucal berättar för IPS att hon föddes och växte upp i en ”ruca”, ett traditionellt hus byggt av naturmaterial, på landsbygden i Lautaro. Det var också i en sådan byggnad hon födde fem av sina barn, innan familjen flyttade till huvudstaden.

Viviana Catrileo, som är ordförande för urfolk-kvinnornas nationella förbund, Anamuri, säger att de största problemen som möter landets ursprungsinvånare har att göra med tillgången till mark. Hon menar att den allmänna urbanisering som pågått länge i Chile slagit särskilt hårt mot urfolken.

– Genom att flytta till städerna förlorar de sina områden och de identiteter som är sammanlänkade med deras marker.

Hon understryker att urfolken ser på sina territorier som något viktigare än bara som en resurs.

– Marken är något gott för alla, något som lever. Det handlar om allt från fröer, mat, självständighet, om produktion, och om lokalbefolkningens relationer, säger hon.

Viviana Catrileo säger att något som urfolken verkligen vill slå vakt om är deras traditionella grödor, som inte är genetiskt modifierade eller odlas med giftiga bekämpningsmedel.

– En annan viktig sak handlar om utbildningen, som måste få urfolken att känna att även de ingår, med hjälp av särskilda utbildningssatsningar.

Adolfo Millabur är borgmästare i Tirúa, en ort som ligger 50 mil söder om Santiago. Han är även vice ordförande för en organisation för borgmästare som tillhör mapuchefolket, och menar att de viktigaste frågorna för landets ursprungsbefolkningar handlar om tillgång till marker och naturresurser.

– Landfrågan handlar inte bara om jordar, utan om alla naturresurser som står på spel och som är förutsättningen för att mapuchefolket ska kunna överleva, säger Adolfo Millabur till IPS.

Tidigare i somras besökte Chiles konservative president Sebastián Piñera hans hemregion Araucanía och utlovade då en ekonomisk utvecklingssatsning för att förbättra situationen på landsbygden.

Men Adolfo Millabur är skeptisk.

– Så länge som inte rättvisa råder för ursprungsfolken, så länge inte deras rättigheter erkänns, är resten bara tomma ord, säger borgmästaren.

Han påminner om att presidenten även tidigare kommit med liknande löften, som aldrig förverkligats.

– Chile bedriver ingen offentlig politik i förhållande till ursprungsbefolkningarna eftersom man ser dem som en inhemsk fiende, säger Adolfo Millabur.