Förra året inleddes en kampanj för att i större omfattning skicka hem utländska arbetstagare som vistas eller arbetar i Saudiarabien utan tillstånd. Marjani, 44, är nu tillbaka i Etiopien. SAUDIARABIEN Marjani berättar att hon arbetade länge som hembiträde i den saudiska huvudstaden Riyad. ‒ Min man dödades av militären efter att ha anklagats för att […]
Förra året inleddes en kampanj för att i större omfattning skicka hem utländska arbetstagare som vistas eller arbetar i Saudiarabien utan tillstånd. Marjani, 44, är nu tillbaka i Etiopien.
SAUDIARABIEN Marjani berättar att hon arbetade länge som hembiträde i den saudiska huvudstaden Riyad.
‒ Min man dödades av militären efter att ha anklagats för att ha organiserat en protest. Jag har fyra barn så det fanns ingen möjlighet för mig att kunna betala räkningarna om jag skulle ha stannat, säger hon.
I nästan tio år levde och arbetade hon som papperslös i Saudiarabien, där hon var anställd av en saudisk familj ända tills dess att hon skickades ut ur landet förra året.
‒ Reglerna kring att ha anställda som inte har papper har blivit strängare och familjen som jag arbetade för var rädd att de skulle behöva betala höga böter. De fick höra om en familj som bötfälldes för att de haft anställda i hemmet som var papperslösa och jag antar att de blev rädda ‒ och de ville inte heller betala för mig enligt sponsorsystemet i landet, så de skickade tillbaka mig, förklarar hon.
Marjani bor nu i Bahir Dar, en stad i Etiopien, och beskriver att hon inte känner något hopp.
‒ Mina barn står mig inte ens nära längre. Under en lång tid var jag bara någon som skulle skicka dem pengar och prata med dem på telefon då och då. De flesta i min familj har dödats i politiska protester eller befinner sig nu i militärläger. Allt känns meningslöst, säger hon.
Hon var tidigare en av de fem miljoner papperslösa migranter som uppges befinna sig i Saudiarabien ‒ ett land som enligt officiella siffror har en befolkning på 33 miljoner.
‒ För det mesta har myndigheterna blundat för dessa människor, säger Abdullah Harith som arbetar som jurist med inriktning på migrationsfrågor i gulfländerna.
‒ Med några års mellanrum görs tillslag och några skickas tillbaka – men på det stora hela har man under årtionden bortsett från de miljontals papperslösa migranter som i många fall bott i landet i flera generationer.
Men denna likgiltighet har förändrats radikalt och landet arbetar nu aktivt med att deportera dem som en del av nya ekonomiska reformer.
‒ I mars 2017 inleddes 90 dagars amnesti som gjorde det möjligt för papperslösa migranter att lämna landet utan påföljder, säger Abdullah Harith.
Tidsfristen för amnestin förlängdes två gånger och enligt officiell statistik reste minst 800 personer tillbaka självmant varje dag under de nio månaderna.
Sammanlagt uppges 45 000 etiopier ‒ däribland Marjani ‒ ha registrerat sig hos de saudiska myndigheterna och rest tillbaka självmant under perioden.
De omkring 500 000 etiopier som beräknas finnas kvar i Saudiarabien lever i rädsla eftersom säkerhetsmyndigheterna fortsätter att utvisa papperslösa migranter. Överträdelser kan bestraffas med utvisning, fängelsestraff och böter på mellan 15 000 och 100 000 riyal (motsvarande mellan 35 000 och 230 000 kronor).
‒ Det finns en oro för de humanitära konsekvenserna när hundratusentals människor återvänder till fattigdom och andra faror, säger Ayda Gebre vid hjälporganisationen Ratson i Etiopien som arbetar med att hjälpa etiopiska migranter när de återvänder.
De etiopiska migranterna är viktiga för hemlandets ekonomi. De flesta etiopier lever i fattigdom och 2015 skickade etiopier utomlands hem motsvarande nära fyra miljarder dollar. Även om många etiopier i Saudiarabien har kommit dit av ekonomiska skäl finns det även ett betydande antal som har flytt undan myndigheternas övergrepp.
Vid tillslag mot papperslösa migranter 2013 i Saudiarabien skickades över 160 000 etiopier tillbaka till hemlandet. De flesta av de etiopier som skickats tillbaka som intervjuades av människorättsorganisationen Human Rights Watch greps inom en vecka efter att de återvänt till landet.
‒ De flesta utsattes för tortyr och hade från början lämnat Etiopien på grund av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, säger Ayda Gebre.
Etiopien har länge kritiserats för sina människorättskränkningar, som de svåra förhållandena i fängelserna, säkerhetsstyrkornas brutalitet, bristen på yttrandefrihet och tvångsförflyttningar.
‒ I många andra länder kan etiopier söka asyl och ha rätt till internationellt skydd. Men Saudiarabien har ingen flyktinglag och har inte anslutit sig till FN:s flyktingkonvention, vilket betyder att vid utvisningar skulle tusentals etiopier tvingas återvända och utsättas för den förföljelse de flytt ifrån, säger Ayda Gebre.
