ETIOPIEN – Etiopien är ett av få länder som lagt fram ett mycket ambitiöst klimatlöfte, säger Zerihun Getu vid landets finansdepartement.

Många länder vill ha ekonomiskt stöd för att kunna leva upp till åtgärder för att minska sina bidrag till den globala uppvärmningen. Vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 togs beslut om en ny klimatfond. Den gröna klimatfonden ska stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser. Klimatfonden finansierar för närvarande 76 projekt runt om i världen till en kostnad av motsvarande 12,6 miljarder dollar som uppges motsvara minskade utsläpp av växthusgaser på 1,3 miljarder ton koldioxid.

Förra året fick Etiopien medel från den gröna klimatfonden för att stärka hantering och styrning av jordbruk och naturresurser. Det femåriga projektet som finansieras med motsvarande 50 miljoner dollar från fonden och 5 miljoner dollar från regeringen ska ge landsbygdssamhällen viktig vattenförsörjning året runt och förbättra vattensystemen, anpassa dem för risker för torka och andra problem till följd av klimatförändringar. Över hälften av de 1,3 miljoner människor som gynnas av satsningen ska vara kvinnor.

Satsningen ska innefatta soldrivna vattenpumpar, småskalig bevattning, restaurering av utarmade marker runt vattenkällor, ökad medvetenhet om utmaningarna och förbättrad lokal kapacitet.

För närvarande har Etiopien relativt låga koldioxidutsläpp jämfört med många andra länder, eftersom det är ett land som inte har industrialiserats. Men Zerihun Getu påpekar att det är viktigt att vidta åtgärder nu.

– Prognoser visar att med en allt större befolkning och med ekonomisk tillväxt kommer Etiopiens utsläpp att öka betydligt, från 150 miljoner ton 2010 till 450 miljoner ton 2030. Därför bör Etiopen både satsa på anpassningsåtgärder för att minska utsläppen, bygga motståndskraft och minska utsattheten för klimatpåverkan, säger Zerihun Getu till IPS.

Det beräknas att landet behöver motsvarande 150 miljarder dollar för att kunna hantera klimatförändringarna på ett effektivt sätt och Zerihun Getu säger att det kommer att kräva stora investeringar.

Klimatförändringarna slår särskilt hårt mot de samhällen som är beroende av naturen för sina dagliga behov. I Etiopien är 80 procent av befolkningen beroende av jordbruket för sitt uppehälle. De som är självförsörjande jordbrukare är särskilt känsliga för förändrade vädermönster som kan leda till allvarlig brist på vatten, problem att producera mat och få en inkomst.

Etiopien har under de senaste tre åren drabbats av extrem orka till följd av väderfenomenet El Niño som orsakar ovanligt kraftiga regn i vissa delar av världen och torka på andra platser.

Fortsatta utsläpp av växthusgaser driver fram en uppvärmning av planeten och ökar risken för allvarliga, genomgripande och bestående effekter på alla kontinenter, som ytterligare temperaturökningar, extrema variationer och oförutsägbar nederbörd, vilket utgör ett hot mot det jordbruk som är en viktig grundstomme i Etiopien.

Äldre boskapsskötare i Etiopien som har upplevt många perioder av torka säger att den senaste torkan varit den värsta de upplevt under sin livstid.

– Jag har arbetat i Centralamerika, Östafrika och Mellanöstern. Jag talar alltid med äldre människor, särskilt dem inom jordbruket och de vittnar om samma sak. Vädret är allt mer oförutsägbart och när regnet kommer är det alltid för mycket eller för lite, säger Sam Wood, chef för Rädda barnen i Etiopien.