JÄMSTÄLLDHET Världsorganisationens 73:e session inleddes den 18 september och kommer att pågå till utgången av oktober.

– Inom FN:s sex huvudorgan är det endast i generalförsamlingen som medlemsstaterna har samma representation med en röst vardera. De frågor som diskuteras där brukar ha en avgörande betydelse för den globala utvecklingen, säger Grace Gakii, som är en oberoende konsult i jämställdhetsfrågor och verksam i östra Afrika.

– Det finns en förväntan om att högnivåmötet även ska bli en plattform för att diskutera frågor om jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Inom FN pågår ett arbete för att organisationen ska uppnå en jämn könsfördelning bland all personal på alla nivåer och inom allt arbete. Ett flertal FN-organ har också kunnat visa framsteg på detta område under de senaste tio åren.

En av de organisationer som särskilt lyfts fram är livsmedels- och jordbruksorganet FAO.

– Vi är övertygade om att jämställdhet mellan könen kan få en nyskapande effekt med flera följdverkningar när det gäller hållbar utveckling, klimattålighet, fredsbyggande, och även driva på den ekonomiska utvecklingen, säger FAO:s biträdande chef Maria Helena Semedo till IPS.
Inom organet har man satsat mer på jämställdhetsarbetet på senare år och i slutet av förra året uppgavs 41 procent av alla högre internationella högre tjänster vara tillsatta av kvinnor. På lägre nivåer råder numera en jämn könsfördelning.

Grace Gakii menar att den typen av satsningar med säkerhet även kommer att påverka det arbete som bedrivs ute på fältet.

Ett år har gått sedan FN:s generalsekreterare António Guterres antog en strategi för att öka jämställdheten och nu har organisationen för första gången hittills en jämn könsfördelning på de allra högsta positionerna.

Jämställdhetsexperten Wilfred Subbo är verksam vid Nairobis universitet och menar att förändringar inom FN-systemet även kan få en viktig global påverkan.

– FN kan påverka ekonomier och landsbygdsbefolkningar vars liv dagligen påverkas av de riktlinjer och strategier som världsorganisationen arbetar efter, säger Wilfred Subbo.

Han menar att världens arbetsmarknader måste förändras och ge plats åt kvinnor, om framtidens globala utmaningar ska kunna hanteras. När männen ges företräde innebär det samtidigt att kvinnor får svårt att påverka politiska beslut.

– Det behövs en global diskussion om könsfrågor och i synnerhet om kvinnors roll inom arbetslivet, eftersom de utgör en viktig ekonomisk pelare, säger Wilfred Subbo.

Han menar att det i vissa ekonomiska sektorer numera finns fler kvinnor än män.

– Men i dessa kvinnor ligger längst efter karriärmässigt, de sliter på bondgårdarna, men saknas i styrelserummen.

Jordbrukssektorn är ett tydligt exempel. Enligt FAO består runt 45 procent av arbetskraften inom jordbruket i utvecklingsländerna av kvinnor, medan de utgör långt över hälften i delar av Asien och Afrika. I ett land som Indien arbetar nästan åtta av tio arbetande kvinnor på landsbygden inom jordbruket.

– Men trots att de utgör en så stor del av arbetskraften inom jordbruket så är endast runt 14 procent av cheferna kvinnor, säger Grace Gakii.

Hon understryker att det är mycket problematiskt att kvinnliga bönder ofta har mycket sämre tillgång till de tjänster som är nödvändiga för att kunna bedriva ett produktivt och hållbart jordbruk. I synnerhet med tanke på att det råder brist på mat i delar av världen. Enligt FAO har endast fem procent av kvinnorna inom jordbruket tillgång till rådgivningstjänster – trots att sådan service kan vara avgörande för att få ut information om ny teknik och förbättrade arbetsmetoder till småbönder.

Alice Wahome sitter i Kenyas parlament och var den första kvinnan som röstades in i parlamentet från sin valkrets. Och hon menar att det finns ett stort behov av att fler kvinnor ges plats inom alla landets institutioner och viktiga ekonomiska sektorer.

– När ledare som förstår sig på jämställdhetsfrågor förs fram så stärker det kvinnor på alla nivåer inom arbetslivet. Och deras deltagande stärker utvecklingen på alla nivåer, säger hon till IPS.