"Rest" från tidigare ojämställt forskarsamhälle

Den klassiska förklaringen till denna snedfördelning är att Nobelpriset ofta delas ut för upptäckter som gjordes för flera år sedan, inte sällan flera årtionden, det vill säga under en tid då den manliga dominansen var ett faktum. Den ojämlika fördelningen är alltså, enligt denna förklaring, en ”rest” från ett tidigare icke jämställt forskarsamhälle.

Spelar nomineringsprocessen in?

En annan möjlig förklaring kan vara brister i nomineringsprocessen. Att för få kvinnor har makt att nominera pristagare. Detta har sagts av både Göran K Hansson, ständig sekreterare vid den Kungliga Vetenskapsakademien, och Thomas Perlmann, sekreterare för Nobelkommittén vid Karolinska institutet. Om detta stämmer eller inte är svårt att veta, eftersom nomineringarna hålls hemliga i 50 år.

Även i Nobelkommittéerna är de män

Men hur står det till i Göran K Hanssons och Thomas Perlmanns ”egna” kommittéer? Frågan är inte irrelevant, eftersom det är Nobelkommittéerna, en för respektive pris, som föreslår pristagare utifrån nomineringarna. Det visar sig att även i dessa kommittéer är kvinnor kraftigt underrepresenterade. I Nobelkommittén för fysik är två av åtta medlemmar kvinnor. I Nobelkommittén för kemi och dess sex medlemmar är endast en kvinna. I den kommitté som utser ekonomipristagarna råder exakt samma könsfördelning: en kvinna visavi fem män. Och i den kommitté som föreslår priset i fysiologi eller medicin är två av sex medlemmar kvinnor.

Hur det blir med Nobelprisen 2018 får vi veta under den första veckan i oktober. Förra året fick tio personer Nobelpriset – alla män.