ANALYS /Kärnvapen • Enligt utrikesminister Margot Wallström är kärnvapen det enskilt största hotet mot mänskligheten. Den inställningen ställs i starkt motljus till AP-fondernas investeringar hos kärnvapenstaten Indiens vapentillverkare:

– Att AP-fonderna är med och stöder modernisering [i kärnvapenstaterna] motarbetar regeringens arbete, säger Clara Levin, projektledare hos Svenska läkare mot kärnvapen, till DN.

<strong>Undergräver icke-spridningsavtalet</strong>

AP-fondernas investeringar i indiska företaget Tata Power går inte bara stick i stäv med Sveriges politiska och etiska förpliktelser i egenskap av undertecknare av icke-spridningsavtalet, det undergräver även den sittande S–Mp-regeringens ”feministiska utrikespolitik”.

Tata Power tillhör den mäktiga Tatakoncernen och har genom åren vunnit statliga upphandlingar inom det militära och bistått i bygget av kärnvapenbestyckade ubåtar och bärraketerna till landets flygvapen.
För några veckor sedan lät Tata Power meddela sin avsikt att sälja av sin försvarsdel till ett underbolag, men det av finansiella och inte etiska skäl.

Sjunde AP-fonden har exkluderat Tata Power som etiskt hållbar partner vid sidan om andra vapentillverkare som brittiska BAE Systems och amerikanska Lockheed Martin, men i en färsk rapport från fredsorganisationen PAX och Den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (ICAN) framgår det att Första till och med Fjärde AP-fonderna har investeringar i ”flera identifierade kärnvapenproducerande företag”.

<strong>Sverige inte unikt</strong>

Rapporten ifråga – ”Don’t Bank on the Bomb” – visar dock att svenska statliga pensionsfonder ingalunda är ensamma om att profitera på upprustningen. 329 banker, försäkringsbolag och pensionsfonder i 24 länder ökade kraftigt sina investeringar inom världens 20 största kärnvapenproducenter mellan 2014 och 2017. Av dessa visade sig 204 vara baserade i Nordamerika, 70 i Europa, 52 i Asien och Oceanien och tre i Mellanöstern.

Enligt PAX/ICANs sammanställning är trenden tydlig: 2017 hade 525 miljarder amerikanska dollar investerats, en nästan hundraprocentig ökning mot 2015. AP-fonderna rekommenderas att komplettera och förtydliga sin policy i kärnvapenfrågan, oavsett tillverkningsland:

”Vi uppmanar AP1–4 att divestera från kärnvapenproducerande företag där det innehar aktier och obligationer”, skriver PAX/ICAN med en tydlig vink åt den investeringsöppning som finns med tanke på att Indien inte har undertecknat icke-spridningsavtalet och således inte är bundet till Etikrådets bestämmelser när det gäller investeringar i kontroversiella branscher såsom vapenindustrin.

Till DN säger John Howchin, generalsekreterare för AP-fondernas etikråd, att exkluderingar av bolag som kränker icke-spridningsavtalet är möjliga om tydliga bevis presenteras. Men att få fram information, tillägger han, kan vara en svår sak:

– Det är många gånger frågor som bolaget inte vill diskutera. Många av de här programmen är ju hemliga och vissa saker vill en del bolag inte prata om. Men vi försöker få fram så mycket information vi kan, säger Howchin.

<strong>”Bättre att vi är kvar”</strong>

I en intervju med Syre (Nyhetsmagasinet Nr.70) bekräftade Ulrika Danielsson, kommunikationschef på Andra AP-fonden, den inställningen, men framhävde även en tro på att investeringar kan leda till förändrade beteenden:
– Utgångspunkten för vårt arbete är de internationella konventioner som Sverige skrivit under. Vi tror att det är bättre att vi är kvar som ägare och försöker påverka bolaget än att vi säljer av innehavet, men som sista utväg kan AP-fonderna exkludera ett bolag, om inte dialogen gett önskat resultat, sa hon.

<strong>Positiva exempel</strong>

PAX/ICANs rapport zoomar in på ett område med till synes eviga motsägelser: å ena sidan är de statliga AP-fondernas primära uppgift att leverera god avkastning för sina kunder, det vill säga pensionsspararna, å andra sidan är vår tids säkraste spelkort etikens egen Svarte Petter.
Rapporten ”Don’t Bank on the Bomb” framhåller dock även många positiva exempel, däribland blågula, där en vilja till förändrade etiska mönster och en kompromisslös inställning till kortsiktiga investeringar i kortsiktiga näringar fått stå tillbaka för hållbarare alternativ, ej kärnvapenbestyckade.