KLIMAT – Det är inte omöjligt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, försäkrade IPCC:s ordförande Hoesung Lee när specialrapporten som sammanfattar kunskapsläget presenterades i Sydkorea på måndagsmorgonen.

– Men det kräver aldrig tidigare skådade ansträngningar i hela samhället, tillade han.

I klimatavtalet från Paris om temperaturökningen förpliktigar sig världens länder att skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser. Målet är att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 grader med ambitionen att klara 1,5 grader.

Hittills har det inte funnits någon bra helhetsbild av skillnaderna i klimateffekter och åtgärder mellan 1,5 och 2,0 grader, men det gör det nu.

I fredags avslutade IPCC ett fem dagar långt beslutsmöte i Incheon i Sydkorea som samlade runt 400 representanter för länderna, forskningen och civilsamhället.

Forskningen visar att en halv grad spelar roll. Klimateffekterna är mindre vid 1,5 grader samtidigt som förstås utmaningen är större vad gäller samhällets omställning, säger Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI, professor i klimatologi vid Lunds universitet och en av tre svenskar som deltagit i mötet.

Inte omöjligt

Parisavtalet kan beskrivas som en karta som visar vägen mot klimatmålen.

Vart femte år ska länderna redovisa sina åtaganden för att minska utsläppen för att hålla världen på rätt kurs mot klimatmålen.

Ännu är ländernas utfästelser inom ramen för Parisavtalet otillräckliga. Snarare riskerar den globala uppvärmningen att bli närmare 3 grader, jämfört med förindustriell nivå (cirka 1850).

TT: Är 1,5 grader ett realistiskt mål?

– Det är inte utom räckhåll, men det är väldigt viktigt vad man gör de närmaste 10–20 åren. Klimatarbetet måste höjas betydligt jämfört med vad som är beslutat hittills, om siktet ska vara inställt på 1,5 grader, svarar Markku Rummukainen.

– Till 2030 borde ambitionsnivån minst fördubblas globalt sett, kan man förenklat säga.

Skillnaden mellan 1,5 och 2 grader är väsentlig, visar rapporten. Ett par belysande exempel: Vid 1,5 grader försvinner 70–90 procent av korallreven i varma vatten, jämfört med över 99 procent vid 2 grader.

– Skillnaden berör också ytterligare hundratals miljoner människor som blir utsatta för klimatrisker, fattigdom och värmeböljor, säger Markku Rummukainen.

Visa vägen

Även Sverige kommer att drabbas av en 2-gradig höjning. Framförallt de areella näringarna som jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen, uppger svenska Naturskyddsföreningen.

– Sen ser vi generellt sett att risken för extremväder ökar. Vi har sett en försmak på det den här sommaren, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, till TT.

Enligt Sandahl visar rapporten med all tydlighet att läget är akut och att det är upp till de rika länderna att visa vägen.

– Länder som Sverige, vi har förutsättningar att gå före och ska också göra det. Vi behöver vara nere på noll redan 2030.

Går år fel håll

– Den sammanfattning av forskningsläget som länderna gick igenom i Sydkorea, sedan internationell expertis i två år plöjt vetenskapliga artiklar, kommer att spela stor roll på nästa klimattoppmöte som hålls i polska Katowice i december.

Den här är det viktigaste vetenskapliga underlaget för diskussionen om ambitionsnivån i klimatarbetet, konstaterar Markku Rummukainen.

Rapporten slår fast att till 2050 ska förnyelsebar energi stå för hälften eller mer av planetens hela energisystem samtidigt som all kolanvändning upphört. Och redan till 2030 måste koldioxidutsläppen från fossila bränslen halveras.

– Hittills har de globala utsläppen inte börjat minska alls, så det är givetvis en väldigt stor utmaning, säger Markku Rummukainen, och pekar på att investeringar måste skifta från fossil till förnybar energi och energieffektivisering.

Om inte detta lyckas i närtid blir det nödvändigt för mänskligheten att på längre sikt göra så kallade negativa utsläpp, som innebär att koldioxid avlägsnas från atmosfären och sedan lagras under jord.

– Dessutom skulle risken för ”tipping points” öka, säger Markku Rummukainen och syftar på de klimatologiska brytpunkter bortom vilka utvecklingen hos vissa delar av klimatsystemet, till exempel delar av landisar, inte längre går att vända.

Enligt Naturskyddsföreningen måste politikerna i samband med mötet i Katowice verkligen ta sitt ansvar och höja ambitionsnivån.

– Det finns inget alternativ. Vi måste börja minska utsläppen radikalt nu, säger Johanna Sandahl.

Lars Pedersen/TTJon Lindhe/TT