SVERIGE Under 2016 levde 186 000 barn i ekonomisk utsatthet, vilket är 8 000 färre barn än året före. Siffrorna följer en positiv trend.

Barnfattigdomen minskar för alla typer av föräldrakonstellationer, visar en ny rapport från Rädda Barnen som baseras på siffror från Statistiska centralbyrån.

– Så de allra flesta barnfamiljer har fått det avsevärt mycket bättre. Men utvecklingen går betydligt långsammare för de som ligger på lägst inkomstnivåer, säger Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson.

Positiv konjunktur

Mellan 2011 och 2016 minskade barnfattigdomen från 25,2 till 21,4 procent för ensamstående föräldrar. Och under samma period minskade fattigdomen från 25,6 till 21,6 procent för barn med utländsk bakgrund. Siffran för barn där föräldrarna bor tillsammans har gått ner från 6,5 till 5,6 procent.

– Det hänger i stort sett samman med en positiv konjunktur med framför allt fler föräldrar i arbete. Men vi har även sett en del bra reformer, som flerbarnstillägg och förstärkt bostadsbidrag, säger Ola Mattsson.

Men skillnader mellan dels olika kommuner, dels olika grupper är fortsatt stor. Drygt 42 procent av alla barn med både utländsk bakgrund och med en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 1,4 procent av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. Klyftan fortsätter dessutom att öka, enligt Rädda Barnen.

Skillnaderna är generellt mycket stora mellan barn vars föräldrar är födda i Sverige och barn med en eller två föräldrar födda utomlands. I den första gruppen lever 3,1 procent i ekonomisk fattigdom, i den andra 21,6. Bland barn med utländsk bakgrund är fattigdomen alltså sju gånger större.

"Oerhört låga nivåer"

Definitionen av barnfattigdom grundar organisationen på ett mått av hushållens disponibla inkomst och vilka som uppbär försörjningsstöd. För att konkretisera kan det handla om barn som inte har en säng att sova i, inte har leksaker för sin ålder eller inte har tillgång till en cykel, enligt Ola Mattsson.

– Det är så oerhört låga nivåer, vi tror inte folk alltid förstår hur låga nivåer det är. Sedan behöver inte det här betyda att det här är barn som går hungriga hela dagarna eller går i badtofflor på vintern.

Malmö ligger absolut sämst av Sveriges 290 kommuner, även om kommunen stadigt förbättrat sig. Där ligger barnfattigdomen på 25,2 procent, vilket kan jämföras med den bästa kommunen, Kungsbacka, där den ligger på 2,5 procent.

I några enskilda landsbygdskommuner har barnfattigdomen ökat men orsakerna kan bero på enskilda faktorer, som att stora grupper flyttat in eller att industrier lagt ner, enligt Rädda Barnen.

Socialt utsatta områden

Mest anmärkningsvärt i rapporten är enligt Ola Mattsson att barnfattigdomen minskat så kraftigt i socialt utsatta områden. I Rinkeby-Kista i norra Stockholm har den gått ner med 11,8 procentenheter och i Spånga-Tensta med 10,5 procentenheter sedan 2011.

Mattsson säger att siffrorna även där följer en positiv trend. Han ger en stor eloge till socialsekreterare som arbetar med barn och familjer i utsatta områden i hela Sverige. Samtidigt visar en rapport från 2017 att socialsekreterare lägger endast 13 procent av sin tid på att vara i kontakt direkt med barn, vilket han menar är ett problem.

– Socialsekreterare måste få chansen att ägna sig åt socialt arbete och mindre åt administration.

Även om siffrorna överlag är positiva finns farhågor framöver när den ekonomiska situationen försämras. En del av dem som får jobb i dag har låg utbildningsnivå.

– Det återstår att se hur resilient samhället är när konjunkturen vänder, säger Ola Mattsson.