SVERIGE ”Vill Svensson bo med Svensson?”Så lyder rubriken till en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). De senaste decennierna har befolkningsökningen till stor del drivits av invandring, och det här har bland annat lett till diskussioner om bostadssegregation och hur den ska kunna minskas. Men är det så att svenskfödda väljer att ge sig av när flyktingar flyttar in i grannskapet?

Svaret på frågan är nej – inte nödvändigtvis. Rapporten drar slutsatsen att en ”rik och välutbildad” person vill bo med andra rika och välutbildade, snarare än att en person född i Sverige vill bo med andra svenskfödda.

Flyttar in och ut

– Vi har dragit den slutsatsen eftersom vår studie har visat att de svenskfödda med utländsk bakgrund och de utan utländsk bakgrund har flyttat i lika hög uträckning när flyktingar bosatt sig i deras område. Det är en indikation på att det inte är etniska preferenser som är avgörande, säger Henrik Andersson, forskare vid Uppsala universitet och en av författarna till rapporten.

I stället för grannens ursprung är det de socioekonomiska förhållandena i området som väger tyngst, enligt Andersson. Det är inte ovanligt att dessa förhållanden försämras när många flyktinginvandrare bosätter sig på samma plats. Flyktingar i Sverige kommer ofta från fattigare länder och många är arbetslösa under sina första år i Sverige, skriver rapportförfattarna.

– Vi har kunnat se att ovanligt hög flyktinginvandring till ett område under ett år följs av en ovanligt hög utflyttning av svenskfödda bostadsägare året därpå. Men eftersom nästan lika många svenskfödda personer köper bostad i området när andra säljer ändras inte nettoutflödet nämnbart, säger Henrik Andersson.

Innan flyktingkrisen

Om politiska åtgärder och program som syftar till att minska bostadssegregationen ska kunna lyckas är det viktigt att förstå mekanismerna bakom olika flyttbeteenden, skriver rapportförfattarna. Samtidigt konstaterar de att mer forskning behövs innan några säkra slutsatser kan dras.

Den aktuella studien har tittat på flyktinginvandringen till Sverige mellan åren 1997 och 2010. Sedan dess har Sverige upplevt flyktingkrisen 2015 och dess efterdyningar. Dessutom har Sverigedemokraterna, med huvudfrågan att minska invandringen, tagit sig in i riksdagen.

Men att rapporten skulle presentera ett helt annat resultat om den riktat in sig på de senaste åtta åren tror inte Henrik Andersson.

– Det är jättesvårt att svara på men jag har ingen stor anledning att tro det. Jag tror inte nödvändigtvis att sättet folk flyttar på har förändrats drastiskt de senaste åren.